Upp med händerna – hur många här såg framför sig att Arturo Vidal skulle bli den här den här sommarens profilerade mittfälts-värvning?
 
Inte jag, det är ett som är säkert. Och jag misstänker att jag knappast är den enda som för blott en vecka sedan skulle fnyst åt tanken på Vidal till Barça.
 
Men här står vi likafullt. Med värvningen av den dubbla Copa América-vinnaren i hamn, och ett mittfält som av rapporterna att döma är färdigbyggt inför säsongen.
 
Och känslan är – som så ofta – tudelad. I och med försäljningen av Paulinho uppstod plötsligt ett behov av en ”förstörande” mittfältare, och i det avseendet är Vidal en utmärkt värvning. En mer teknisk och spelintelligent version av den gode brassen, om du frågar mig.
 
Men nog satt man hoppades på en Thiago. Eller på en De Jong. Kort sagt, på en värvning som tydligt skulle signalera att man vill försöka hitta tillbaka till det utpräglade bollinnehavet.
 
Nu signalerar man annorlunda. Och trots att Vidal-affären är såväl nödvändig som billig (20 miljoner euro är rena rama kapet!) är det svårt att inte misströsta. En smula, i alla fall.
 
Å andra sidan – skulle Barça mot all förmodan fortsätta mittfälts-jakten, och sedermera lösa en verkligt spelskicklig mittfältare, kommer jag att hjula av lycka. Då gör katalanerna ett femstjärnigt transferfönster, så vitt jag kan bedöma.
 
I nuläget? Stabila tre stjärnor. Varken mer eller mindre.