Aldrig har väl begreppet sexpoängsmatch kommit så väl till pass som nu. Vid seger drygar Barcelona ut serieledning till åtta poäng och ger sig betydligt bekvämare förutsättningar inför våren men vid förlust, ja då är gapet nere på ynka två.
 
Atlético Madrid
 
Samma gamla spelare, samma gamla tränare, samma gamla Atlético Madrid. Svåra att rubba, alltid med i toppen men når sällan hela vägen fram.
 
Medan övriga storlag inom den europeiska toppfotbollen värvar nya spelare på band står Atlético kvar med Koke och Gabi och bildar undantaget som bekräftar regeln. Atlético Madrid är fascinerande ur den aspekten – stommen har varit densamma under en så lång tid utan att egentligen vackla en enda gång. Diego Simeones lag bygger än idag på Godins ledaregenskaper där bak, Koke, Gabi och Sauls dynamik på mitten och Griezmanns genialitet där fram. Detta, kryddat med en pånyttfödd Diego Costa tillbaka i truppen, ser laget mer spännande ut än på länge.
 
Visst, i år bommade Los Colchoneros Champions League-slutspelet och de gick verkligen inte som tåget under hösten, men de är alltjämt där på andraplatsen, strax bakom Barcelona med en förmodligen lyckosam Europa League-vår som väntar framöver.
 
Atletico Madrid har åtta raka segrar med sig in till Camp Nou och med en Antoine Griezmann som gjort smått osannolika sju mål på två matcher, där alla sju egentligen varit bra och skickliga avslut. Med tre mål mot Sevilla och fyra mot Léganes har fransmannen för första gången i sin karriär gjort två hattricks i rad. Griezmann har gjort både flest mål och assist för Atlético den här säsongen och får betraktas som det överlägset största hotet.
 
Under kategorin hot bör även Diego Costa givetvis skrivas in. Han har inte nödvändigtvis sin bästa säsong i karriären statistiskt sett (tre mål på sju matcher), men han ser precis lika hungrig, ilsken och smått galen ut som alltid. Costas mentalitet och rivighet är ett hot oavsett motstånd, frågan man dock kan lyfta är hur villig han är att riskera en eventuell osämja i spanska landslaget inför ett stundande VM i sommar.
 
Matcherna mellan Atlético och Barcelona är alltid väldigt ovissa och är väldigt sällan ensidiga historier. Matcherna tenderar att präglas av låsta matchbilder med få mål och en hel del kamp på planen. Kryss blev det i höstas på Wanda Metropolitano och kryss känns inte helt ologiskt på söndag igen. Atlético har inte besegrat Barcelona i ligan på 15 raka försök och Diego Simeone har faktiskt aldrig slagit Barcelona i ligaspel. Förhoppningsvis inget trendbrott imorgon.
 
Stefan Savic ser ut att missa matchen men annars brottas laget inte med några större skadebekymmer.
 
Möjlig elva:
 
Oblak
Vrsaljko – Gimenez – Godin – Felipe Luis
Saul – Thomas – Gabi – Koke
Griezmann – Costa
 
 
FC Barcelona
 
Seger, kryss, seger, kryss, seger, kryss, seger, kryss.
 
Så har Barcelonas form sett ut den senaste tiden och ungefär så har spelet också känts. Ena stunden rullar Barça ut motståndarna, andra stunden ser det mest tempofattigt och idélöst ut. Det positiva inför matchen mot Atlético är att Barça trots allt gjort bäst matcher mot de tuffaste lagen. Märkligt nog har årets upplaga svårare mot lag som Las Palmas och Getafe än mot exempelvis Valencia som relativt lätt avfärdades i dubbelmötet i cupen.
 
Den återkommande känslan, som kantas av sin egen paradoxalitet, är att Barça inte känns 100 % i balans trots att resultaten talar ett helt annat språk.
Resultatmässigt flyger det utan problem, men spelmässigt känns det fortfarande som att det hackar lite för mycket, lite för ofta. Oavsett om Barça vinner eller förlorar matchen på söndag så kommer det bli en tuff vår om kryssen fortsätter på den inslagna vägen.
 
Det som talar för en Barcelona-seger är att våra viktigaste spelare är i god form. Suárez lämnade visserligen matchen mot Las Palmas mållös men gjorde ett hattrick mot Girona i helgen, Messi gjorde sitt femte frisparksmål för säsongen och ter Stegen fortsatt väldigt trygg ut.
 
Om man ska leta problematik får man snarare vända sig till de nya spelarna, som fortfarande inte riktigt integrerats in i laget. Coutinho gjorde ett fantastiskt mål mot Girona men såg relativt blek ut mot Las Palmas. Dembélé kämpar och sliter fortfarande med att visa upp sitt fulla register. Dembélé känns i dagsläget som ett enormt sparkapital som ännu inte nått sin fulla utväxling, när det väl sker så kan Barça förhoppningsvis vila i att ha ännu en offensiv kraft som kan avlasta Messi och Suárez.
 
Valverde tenderar att sätta en mer defensiv prägel på laget inför viktiga och stora matcher, detta innebär förmodligen att både Coutinho och Dembélé kommer ställas åt sidan till förmån för Paulinho och Rakitic. När det nu dessutom handlar om Atlético Madrid, ett stabilt lag med enorm kontringskapacitet, kan man tänka sig att Valverde verkligen inte vill chansa och riskera för mycket.
 
Möjlig elva:
 
MATS
Roberto – Piqué – Umtiti – Alba
Paulinho – Rakitic – Busquets – Iniesta
Messi – Suárez
 
 
Tankar:
 
Barcelona kommer föra matchen, Atlético kommer stänga till och satsa på kontring på Griezmann och Costa. Det är den väntade matchbilden och det är svårt att se något annat framför sig.
Som supporter är jag kluven inför matchen – jag ser givetvis gärna att Barcelona går för segern, men samtidigt känns det som att konsekvensen av en förlust väger tyngre än av en seger. Känslan är att Valverde tänker likadant och kommer vara nöjd med ett kryss i matchen.
 
Det största orosmolnet kommer kanske av att Atlético egentligen inte har mycket att förlora, en seger innebär en ligastrid vid liv, en förlust innebär att de fortsätter harva några poäng efter Barcelona. Det är här och nu Atlético har möjlighet att verkligen gripa tag om sista livlinan och se till att det blir en strid ända in i sista omgången.
 
Formationsmässigt ser jag gärna att Coutinho spelar från start och att Paulinho stannar på bänken. Jag är inte Paulinhos största fan men jag ogillar honom inte heller – den funktionen han har syftat till att fylla har han lyckats med väl under säsongen. Nu är dock tiden kommen att verkligen släppa in Coutinho i laget på riktigt. Svårigheterna ligger främst i att han inte bör spela till höger men att Iniesta ockuperar vänsterkanten. Personligen ser jag gärna att han skulle spela mer av en släpande anfallare i en nummer tio-roll i en diamant på mittfältet, men det är en helt annan formation och något som Valverde förmodligen inte har några planer på att ändra inför en så pass viktig match.
 
Hjärnan säger kryss, men hjärtat säger seger.
 
Jag tippar alltid efter hjärtat;

Slutresultat: 1-0 Barcelona.
 
Matchfakta:
 
Vad: FC Barcelona – Atlético Madrid, omgång 27.
När: Söndag 4/3, 16:15
Var: Camp Nou, Barcelona
Sändning: Viasat Fotboll, Viaplay