Match efter match är en så kallad ödesmatch för vårat ljusblå Celta och idag hade ödet fört oss till San Sebastian för att försöka att tämja det blåvita extopplaget Real Sociedad. En bättre chans att haka på överlevnadståget kunde inte ges, nedflyttningsplatskollegan borde inte vara oslagbart. Inte ens för ett Celta med Hristo som ledare.

Pinto var återigen petad från startelvan, Esteban ersatte. I backlinjen återfanns Angel, Contreras, Tamas och Placente. På mitten var det återigen fem spelare som huserade. Garcia och Oubiña längst bak med Garcia, Canobbio och Nené framför sig. Baiano var som vanligt ensam på topp.
 
Full satsning var begärd och full satsning gavs. Lopez är mannen som kännetecknar Celta, mannen som kan bära laget sina axlar, mannen som ska rädda oss kvar i la Liga.
Han praktiserade direkt sin kommentar om att ”det här var den sista chansen och att vi verkligen var tvungna att vinna.”
Efter sex minuter drog Gustavo iväg ett 30 meters skott som sånär letade sig in i nätet. Trycket fortsatte med hjälp av brassen Nené, två bra skott från hans sida var nära att ge utdelning. Som vanligt den här säsongen vinner Celta skottstatistiken, idag med 19-9 utan att vinna matchen!
Nästa läge får Tamas på en bra skruvad hörna av Canobbio, tyvärr är stolpen i vägen och inte heller nu fick celestes känna på ledningens sötma.
Det kändes som att turen vänt, i alla fall för en liten sekund när Lopez hörna smög sig in i bortre hörnet. Kanske var det inte året skickligaste mål, men det var Gustavos viktigaste utan tvekan!
Så nu hade alltså turen vänt? Bollen skulle blåsa Celtas håll, domaren skulle ge oss fördelar, motståndarna skulle missa sina chanser, City skulle vinna derbyt på Tunavallen mot IFK och Hristo skulle göra de perfekta bytena. Attans…

Nåja, Baiano var visserligen ytterst nära att öka på ledningen innan pausen men därefter var det som sagt paus och något hände. För många år sedan anklagades Argentina för att ha förgiftat Brasiliens sportdryck i pausen…

Efter trettio sekunder chippade Estrada in bollen i straffområdet och Kovacevic nickade – har han någonsin skjutit in bollen? – in den över Esteban.
Fem minuter senare var det dags igen. Savio skarvade in Garridos kross och vändningen var fullbordad. Två skott på mål, två mål.

Det psykiska skeppsbrott man lider efter en sådan genomklappning är svår att beskriva för de av er som inte spelat fotboll. Att sedan Celta är Spaniens mest ineffektiva lag – nej, jag har inga säkra källor på det! – gör ju inte saker bättre.
Bland annat var Contreras och Garcia nära att frälsa Celta men istället sköt Sociedad sitt tredje skott på mål.
Esteban försökte rensa med en nick, men det var inte utan anledning han inte blev utespelare. Xabi Prieto kunde lobba in nådastöten i ett övergivet mål.

Nu ska det mycket till för att vi ska få se Celta i högsta serien igen. Det återstår nio poäng att spela om och det är fyra poäng upp till säker mark. Visst, det går, men det ska mycket till. Vi får hoppas, be till nummer åtta i den röda tröjan och se om han kan uträtta underverk.

Och det där med förgiftningen var ju såklart bara ett skämt!

I toppstriden vann Madrid och Sevilla samtidigt som Reals granne fick sex i baken av Barca. Jag har sagt Sevilla och får väl stå fast vi det. Ytterst spännande!


¡Hala Celta!