Jag har alltid varit rädd för att jinxa bort segern till Sirius. Men nu, när vi ikväll tar emot ännu ett starkt obesegrat lag på Studenternas, kan jag ändå inte undgå att säga att jag tror på Sirius. För det är något som jag alltid kommer göra.

Men nu åter till kvällens stundade match. Villa har alltid varit stora, inte bara i sitt spel på isen, utan också i sina spelare. Under öppningsmatchen mot Hammarby, kunde jag ännu en gång inte missa att se hur mycket mindre vi såg ut att vara.

Denna säsong ser jag dock endast det som en styrka. Det ger oss smidighet och viljan att visa upp våra nya unga spelare, våra nya starka spelare. Ett exempel på detta är hur starka vi var när Ilja klev av planen ett tag mot Hammarby efter en rejäl tackling. Istället för att krypa ihop och tappa allt, stod Sirius starka och visade att vi är ett helt lag och inte några som är beroende av en enda spelare.

Detta är en ny egenskap som jag inte tycker att jag sett hos Sirius förut, en egenskap som jag tror chockat många.

Mötet mot Villa kommer dock inte bara bidra med ett nytt starkt motstånd, utan också mot ett kärt men kanske också lite mer vemodigt återseende. Med i spelarbussen sitter nämligen våra förra lagspelare Fall och Säleby. Dessa två tapp i spelartruppen har gjort till att Sirius blivit ett lag som många tror kommer att behöva kvala i år igen, ett lag som denna säsong inte kommer att klara av pressen i en kvalomgång och på det sättet också förlora sitt elitseriekontrakt.

Jag kanske må vara en naiv supporter. Otroligt naiv. Men jag tror på Sirius, man kan inte gå in med inställningen att vi kommer hamna i kvalet även denna säsong, samt tro att vi inte kommer lyckas stanna kvar i denna serie. Inte som supporter, utan som supporter måste man visa att man tror. Detta eftersom vår energi speglar av sig på spelarna och laget i helhet. Om vi slutar tro slutar också spelarna tro.

Två matcher har vi spelat. Två gånger har vi gått obesegrade ur striden genom ett oavgjort resultat. Ikväll, fredag den 1 november fortsätter vi kampen mot att förbli obesegrade samt vår första seger.