Atlético kom till matchen med ett skade- och avstängningsfritt lag. Simeone hade hela truppen att laborera med och startelvan kunde i offensiv aspekt ha sett ut på flera olika sätt. Simeone valde att sätta Tiago jämte Gabi på innermitten och Koke och Raúl Garcia fick ta varsin kant. Ingen Arda Turan från start alltså. Jämte Diego Costa fick forne Valencia-spelaren David Villa chansen.

Valencia kom till matchen med en avslappnad inställning. I ligan har man ingenting kvar att spela för och allt fokus ligger i det här läget på att försöka vända på det knepiga 0-2-underläget i Sevilla i EL-semifinalen på torsdag. 
Trots att fokus lär ha legat där ställde man upp ett starkt lag på banan här.


Primera parte

Det var ett välbesatt Mestalla som väntade serieledarna. Och längst upp på de branta läktarna stod en stor skara Atlético-supportrar som tagit sig från Madrid för att bevittna jakten på ligasegern.

Valencia börjar matchen bäst. Fladdermössen saknar visserligen motivation men samtidigt har man ingenting att förlora. Jag tycker det syns. Det finns en lekfullhet i laget - som både är positiv och negativ - som Atlético saknar. För bortalaget är motivationenen inget problem. Matchen är så pass viktig att det snarare fanns farhågor hos undertecknad att man skulle bli, som det heter, tagna av stundens allvar. Nåväl.....

Matchen fortgår utan att spelbilden riktigt sätter sig. Valencia ser fortsatt heta ut och Atlético är kontrollerade men saknar fantasi och spets i anfallsspelet. Det gör å andra sidan även hemmalaget. Chanserna har lyst med sin frånvaro en halvtimme in i matchen.

Med det sagt är det någonstans här man börjar få känslan att Atlético tar över matchbilden. Halvchanser dyker upp för Filipe och Koke och laget flyttar framåt alltmer.

I minut 43 kommer matchens första riktigt farliga chans.
Gabi lyfter en flack boll in mot straffpunkten där Raúl García kommer löpandes. Lyftningen är fint slagen men det ser inte ut att kunna bli någon större farlighet eftesom Raúl García trots allt har ryggen mot mål då bollen kommer svävandes snett bakom honom. Vad man ska veta här är dock att denne herre är en mästare på att nicka - konventionellt som okonventionellt. Kanske skulle man därför inte blivit förvånad när han går upp i luftduell mot Costa och Guaita i målet och lyckas skarva bollen med toppen på huvudet så att den studar in i mål via stolpen. 0-1! 
Atlético leder matchen i halvtid.


Segunda Parte

Andra halvlek börjar där den första avslutades då Atlético ser ut att ha ett visst spelövertag även här. 

Första chansen kommer i matchminut 51, och vilken chans det blev. Gabi får oattackerad måtta in en djupledsboll på Diego Costa som hans namne i Valencia, mittbacken Ricardo Costa, missar att bryta i hans glidtacklingsförsök. Passningen ställer försvaret helt och missen av Ricardo Costa håller på att bli oerhört ödesdiger. Diego Costa kommer nämligen här helt ensam mot Guaita i hemmamålet, och han har drygt 40 meter på sig att fundera på hur avslutet skall se ut. Kanske blir den tiden lite för lång, för när Costa närmar sig Valencia-målet ser man att beslutsamheten inte riktigt finns där. Sin vana trogen försöker han leta efter en lucka för ett lågt avslut vid sidan om, eller mellan benen på, målvakten. Här kommer han, trots den goda tid han får på sig, för nära Guaita när avslutet väl ska fullbordas. Valencia-målvakten går ned och täcker av vinklarna så gott han kan och Costas avslut träffar honom på benet. Ajajaj.

I minut 54 ersätter Valencia Dani Parejo med Eduardo Vargas.

I den 59e minuten sker Atléticos första byte. Arda Turan kliver in till förmån för David Villa. Den forna Valencia-spelaren får fina hyllningar i form av taktfasta applåder av sin forna hemmaarena, vilket var väldigt kul att se.

Ett par minuter senare byter hemmalaget in Sofiane Feghouli till förmån för Eduardo Barragan.

Valencia skapar sin dittills bästa målchans i matchminut 64 då Jonas kommer högst på ett inlägg av Piatti. Jonas nick tar på knäet av en täckande Filipe Luis och styrs ut till hörna.

Målnickaren Raúl Garcia får i matchminut 68 lämna plats för Jose Sosa. 
Argentinarens tjänster är i det här läget mer önskade än Raúl Garcías. De sista tjugo minuterna lär man komma behöva jaga en hel del boll vilket görs bäst av Sosa.

Nyss inbytte Feghouli får en fin möjlighet med kvarten kvar då han får ta ned en boll och dra till på halvvolley i straffområdet, snett framifrån. Feghouli får en ohyggligt ren träff men bollen susar någon decimeter utanför stolpen. Puh.

Nervositeten blir alltmer påtagande. Ett mål för Valencia i det här läget hade varit så blytungt att hantera att terapi hade varit på tapeten. Kanske är det också så spelarna uppfattar det hela. Atlético sjunker lite längre ned i banan och Valencia tillåts anfalla. Allt fokus ligger nu på att hålla positioner inne i straffområdet och inte låta fladdermössen skapa något trots att de har bollen. Det där är Atlético som bekant mästare på....

Atlético har emellertid även ett par ganska vassa kontringslägen där man tyvärr går bort sig i de avgörande passningarna.

Jonas kliver ut i minut 81 och lämnar plats för 'Fede'.

Diego Costa får ett utmärkt läge att stänga matchen då han med fem minuter kvar av ordninarie matchtid kommer ren efter ett bra instick från Sosa. Costa håller inne skottet, drar med sig bollen i syfte att kunna lägga in den i ett öppet mål men Guatia slänger sig och lyckas stoppa skottet. Det här var inte Costas kväll. Men det var Atléticos kväll....

Valencia kommer på ett kontringsläge i den 91 minuten, då det precis annonserats för tre minuters tillägg. Juanfran ser faran och kastar sig för att stoppa Piatti som är bollhållande. Bakifrån slänger han sig och kapar Piatti med en bensax. Frisparken är solklar, kortet är solklart... men färgen? Domaren halar förvånande upp det röda och de sista två minuterna får man klara sig utan den spanske landslagsmannen.

Då processen med utvsningen tar åtminstone en minut att genomföra väntar vi oss att matchen ska fortgå till åtminstone minut 94. Men icke sa nicke. När klockan slår över på 93.00 blåser domaren i pipan. Matchen är slut. Den slutar med bortaseger. Och det är så otroligt, ofantligt viktigt.



Sammanfattning

Atlético gör en match där framför allt försvarsspelet förtjänar att lovordas. Valencia skapar egentligen inte mer än ett bra läge (Feghoulis volley utanför) och det är hela tiden så kompakt som Simeone vill ha det. Samtidigt skapar man chanser nog för att göra ett par mål till, men Raúl Garcías briljanta skarvnick blir matchens enda. Atlético vinner nionde raka ligamamatchen, och sjätte raka nollan kan inräknas därtill. Vad det här laget gör är otroligt.

Det återstår inte mer än tre ynka omgångar nu. Det som hela tiden har känts som något omöjligt, något ouppnåeligt, är nu så pass nära att man inte kan titta bort längre. 

Men nu är det inte ligan som väntar härnäst. 

Stamford Bridge.
Onsdag 20.45

Då jävlar.





 Valencia Club de Fútbol 0-1 Club Atlético de Madrid 

                                   41'        0-1 Raúl García (Gabi) 




Valencia C.F: Guaita, Joao Pereira, Ricardo Costa, Mathieu, Gayà, Javi Fuego, Dani Parejo (Vargas 53'), Barragán (Feghouli 61'), Jonás (Cartabia 81'), Piatti y Paco Alcácer

?Atlético Madrid: Courtois; Juanfran, Godín, Miranda, Filipe Luis; Tiago, Gabi; Koke, Raúl García (Sosa 68') ; David Villa (Arda Turan 59), Diego Costa

Gula kort: Jonás, Javi Fuego; Godín
Röda kort: Juanfran
Skott på mål: 2-4
Hörnor: 7-3
Bollinnehav: 62%-38%