Getafe hemma på San Mamés må tyckas vara en enkel uppgift men matchen ska ju spelas också.
Med Aduriz borta startar Valverde Guillermo på topp.
Första kvarten ser bra ut med aktiva platsbyten av Susaeta och Muniain och där Rico och Iturraspe styr på innermittfältet. Dock lyckas man inte skapa dom skarpa lägena. Uppspelsalternativet med den långa mot toppforward är borta när man spelar med Guillermo på topp.
Efter ungefär en kvarts spel faller dock Athletic in i gästernas mer än såsiga tempo som är mer inriktat på att hålla nollan än att spela fotboll.
Efter en hög ”nästan-chanser” för hemmalaget och ett par tre kontringar från gästerna som kunde blivit till något men inte blev det så får Athletic frispark på skottavstånd, Ander och Laporte ställer upp och med tanke på positionen tror man på skott från Laportes vänsterfot men istället blir det till en variant in i planen där Susaeta får en sån där riktig Susaeta-träff och pang så är det 1-0. I samband med målet skadas Gurpegui i knät och kliver av innan halvtid och in efter pausvilan kommer San José som visat sig vara ett bra alternativ den här säsongen.
 
Direkt i upptakten av andra halvlek har Athletic en boll i ribban. Man kontrollerar händelserna och det är bara när man bryter långt ner på egen planhalva som Getafe får bollkontroll. 
 
Guillermo har sedan en boll inne efter strålande inspel av Muniain i den 55:e minuten men Guillermo är några decimeter offside och helt korrekt avvinkad.
 
I den 62:a minuten byts Toquero in och ut går Guillermo efter att inte helt rosat marknaden.
 
Athletic spelar sedan av matchen i lugn takt. Några halvchanser åt båda hållen hade säkert kunnat leda till både 2-0 och 1-1 men Athletic är inte vassa nog i avgörande lägen och Getafe har inte självförtroendet och tron på sig själva.
 
Susaeta byts ut mot De Marcos och det ger Athletic ytterligare stabilitet och smartness då Susaeta efter sitt mål skjuter på allt och i övrigt värderar dåligt. Susaeta är verkligen en spelare som har så otroligt mycket fotboll i sig men som är svajig i sin beslutsförmåga.
 
Sammanfattningsvis kan man säga att Athletics inre triangel med Rico, Iturraspe och Ander äger matchen. Backlinjen är stabil och en säker trea inkasseras utan en fantastisk insats. På orosfronten efter matchen är Gurpeguis högerknä. Skriv gärna i kommentarsfältet den som vet vilket knä han hade sitt trasiga korsband i.
 
Nu är det nio poäng ner till närmaste lag fram till imorgon då Villareal kan komma tillbaks till sina sju och till måndag då La Real kan komma ner till sex poäng igen.
 
 
Talande är också minerna efter matchen där Rico som är en riktig vinnare går runt med ett stort leende medan yngre spelare som Iturraspe och Muniain inte ser helt nöjda ut, förmodligen för att dom vill mycket mer än det som levererades idag. Båda typer av spelare och attityd behövs och är en del av förklaringen till att Athletic levererar bättre än på många år i ligan.
 
Vi tackar för ännu en stabil insats av ett Athletic som tar ytterligare ett steg mot Champions League.
 
Aupa