Bortamatch mot Valencia på Mestalla, bara den frasen kan ge en rysningar och rysningar på många olika sätt var precis vad den här matchen gav.
 
Valencia dundrar igång medan Athletic beter sig som att dom promenerar runt hemma på Guggenheim och tittar på den senaste utställningen. Tre rejäla målchanser på dom första tre minuterna och hjärtat sitter i halsgropen och Gorka får tokspel på försvaret.
 
Ganska snabbt repar dock Athletic mod och en farlig kontring där Llorente inte riktigt når fram och kan trycka till med foten blir en liten signal om att museispankulerandet är slut för dom rödvita.
 
Efter 10 är Athletic med i matchen och efter femton kommer jättechansen som resulterar i mål. Llorente tar emot i straffområdet och spelar bakåt till Muniain som skjuter och Guaita räddar, Aurtenetxe missar att slå in returen(eller ska vi säga monsterräddning av Guaita) och Susaeta gör mål på nästa retur. Tyvärr är det väldigt rörigt i den här situationen med spelare som springer in och ut ur offside och linjespringaren som inte gått på vare sig geografi eller mattelektioner ser och räknar helt fel och målet döms bort.
 
Efter det här böljar spelet vildsint utan att någon av lagens mer finlirande spelare kommer till sin rätt men ös är bara förnamnet och det är uderhållande även utan de stora målchanserna.
 
I 25:e får en för halvleken ganska ilsksint Soldado varning för filmning istället för straff men det är egentligen inte förrän i 35:e minuten som det hettar till rejält då en framstormande Llorente sätter en nick i insidan av stolpen och ut och man börjar undra om det inte ska bli några mål alls trots den underhållande fotbollen.
 
Matchen fortsätter sen att bölja utan några chanser ända tills Gorka i halvlekens sista minut lyckas fippla till en rensning vilket leder till ett valenciaskott som går i stolpen och Gorka lyckas skada benet(ej allvarligt) det är med ett stort puh man går till halvtidsvila.
 
Bielsa byter ut Llorente och Iraola mot Toquero och Gurpegi i halvtid, Llorente problem med en sena i knäet oklart varför Iraola blev utbytt. Klart är att det är två mycket viktiga spelare för laget.
 
Valencia drar igång halvleken i 110 igen med ett jätteläge för Jonas nästan direkt. Piatti har sen ett bra läge i 54:e och Valencia får verkligen ordning på sitt spel medan Athletic faller tillbaks förutom en uppstickare där Muniain drar i för kung och fosterland med ett skott i straffområdet som både går över och bredvid målet.
 
Valencia är överlägsna och man väntar bara på målet trots att chanserna inte är stora, då slår han till Iker Muniain. Athletic går in i offensiv press och Iker snappar upp ett felpass på vänstersidan mitt på Valncias planhalva. Han avancerar in i planen förbi motståndarna och strax utanför straffområdet skjuter han en perfekt avvägt skruvad skruvad boll helt otagbart för Guaita. 1-0 Athletic!!!
 
Nu följer såklart en Valenciaforcering och nä man tillslut tror att faran är över så slår Soldado till. En perfekt slagen passning, en perfekt mottagning och ett perfekt avslut i snäv vinkel under Gorka 1-1. Illa, besvikelse.
 
Men efter en stunds eftertanke kan jag ändå sammanfatta enligt följande:

-Rättvist resultat, lika många missade klara chanser, lika många bortdömda straffar.
-1-1 på Mestalla är inget att skämmas för.
-Obesegrade sedan 21/9, vi har något stort på gång.
-Stor tillförsikt inför mötet med lillebror från Madrid på torsdag.
 
Aupa Athletic!!!