1) Nu har Aduriz gjort åtta mål på tio ligamatcher. Så bra har aldrig Fernando Llorente öppnat någon säsong. Gör Marcelo Bielsa rätt som bänkar en av världens bästa anfallsspelare? Vem borde starta på topp i Athletic?

Jacob: Eftersom Bielsa inte roterar utom vid skada eller avstängningar så måste man ju ha en nummer ett på varje position och jag ser ingen anledning att Llorente skulle starta då Aduriz gör mål på allt han får tag på. Llorente gjorde några inhopp i början av säsongen som gav en liten längtan efter att ha honom i startelvan. Men efter det har det inte blivit någon "injektion" i och med hans inträde. Ska man in i startelvan så får man ta vara på de få minuter som Bielsa ger en. Det var det Ibai fick göra innan han petade Isma López.

Anders: Aduriz är i sitt livs form, han har ju heller aldrig startat en säsong så här bra och kommer förmodligen att slå sitt målrekord i ligan. Vi behöver verkligen våra poängspelare just nu så jag tycker det är svårt att peta Aduriz så länge vi enbart spelar med en forward. Däremot anser jag att Llorente är en bättre spelare som bidrar med mer till laget än vad Aduriz gör.

Ivan: Först och främst: statistik säger inte allt. Men om vi kikar siffror och jämför med den här tiden de två senaste säsongerna hade Athletic som lag både gjort fler mål och tagit fler poäng - i såväl ligan, Europa League och cupen. Nu vill jag poängtera att jag inte menar att detta enbart beror på förändringen Aduriz-Llorente. Hursomhelst tror jag Llorente, hur man än vrider och vänder på det, kan leda Athletic till höjder Aduriz inte kan - om man nu insisterar på att det inte finns plats för båda på planen. Jag tycker det finns goda skäl för just det. Aduriz är så pass lojal och löpstark att han lätt kan falla ner som en tredje mittfältare i defensiven. När man har bollen offensivt ligger trots allt ändå de Marcos längst upp av alla efter en djupledslöpning, och han är inte med speciellt mycket i uppbyggnadsspelet heller. Varför inte ta bort de Marcos roll och låta honom springa upp och ner längs vänsterkanten istället? Herregud! Vilken originellt fantastisk vänsterback han trots allt kan bli!

Två mittbackar behövs i regel för att hålla Llorente i någorlunda schack - bara en sådan sak skapar de ytor som behövs för ett ännu friare och mer elaborerat 'athletitaca'. Det känns överhuvudtaget befängt att argumentera för Llorentes vara eller icke vara (förutom 'politiska' eller 'moraliska' argument) på planen. Han är kort och gott världsklass. Det känns på samma gång befängt att argumentera för Aduriz vara eller icke vara. Om det var någonting som saknades förra säsongen, även när allt var fantastiskt och man bara satt och gapade, så var det effektivitet framför mål (som gjorde att man gapade ännu mer så käkarna gick ur led): Aduriz sätter inte bara helchanserna utan dessutom halvchanserna. Att båda är på planen förändrar kanske lagets dynamik, form och balans. Men, jag tror inte det behöver inverka ett dugg på filosofin, possessionspelet, de fantastiska kombinationerna. Jag tror på Aduriz i en skräddarsydd de Marcos-roll!

2) Vi fortsätter på Llorente –temat. Han har ännu inte skrivit på ett nytt kontrakt och kan efter nyår skriva på kontrakt för någon ny klubb. Finns det något som klubbpresident Urrutia eller tränare Bielsa eller någon annan kan göra för att övertyga den Athleticfostrade anfallaren att bli kvar i klubben? Är det redan helt kört?

Jacob: Har mycket svårt att se att han skulle stanna i klubben men det finns fortfarande en liten chans. Det är långsökt, men den här perioden på bänken kanske har gjort att han omvärderat sitt eget värde lite grann. Plus att det har gjort att han sjunkit en aning i värde hos intressenterna. Men det krävs fortfarande att han kommer till Urrutia med svansen mellan benen och ber om ett nytt kontrakt för att det ska bli någon ny säsong i Bilbao. Har han det i sig eller är han för stolt för det? Vi får se. Troligast är väl att han skriver på för Arsenal eller Juventus.

Anders: Jag ser det som helt kört, mycket beroende på hur Llorente har blivit behandlad. Jag hoppas bara att man säljer honom i nästa transferfönster så man får betalt för honom istället för att av någon sorts prestigeanledning ha honom kvar på bänken i Athletic. Allt annat vore korkat och mitt förtroende för Urrutia och Bielsa har inte direkt ökat under den soppa som varit under hösten.

Ivan: Det är just dessa ”politiska” eller ”moraliska” frågor som i sådana fall borde hålla Llorente utanför planen. Detta är ju givetvis bara spekulation, men jag får för mig att spelare som Llorente (och Martínez) har sett Athletics största stjärnor i modern tid - Julen Guerrero, Etxeberria och Yeste - sakta men säkert mattas av snarare än tvärtom och bli föredettingar i förtid trots sina enorma talanger, att deras motivation och kapacitet inte fick utlopp i ett mittenlag i La Liga och att de följaktligen tappade energi och lust. Är Llorente, och var Martínez, rädda för att hamna i samma fälla?

Jag frågar mig dessutom: har de ”överfotbolliska” traditionerna spelat ut sin roll i Athletic? Jag är övertygad om att tidigare presidenter lyckats hålla kvar stjärnor med hjälp av symboler, identitet och nationalism, snarare än löften om resultat (och, gud förbjude, pengar). Men tiderna verkar förändras även i Baskien. Det Bielsa och Urrutia ska understryka är att de har en hållbar plan för Athletic som också på kort sikt ska leda till resultat. Men Bielsa själv kanske inte är tydlig med att han tänkt stanna länge - och då kan det vara en Caparros-typ som tar över igen och börjar köra långa-bollar-på-Fernando. Stimulerande? Nej. Sexigt? Nej? Progressivt? Inte det heller. Jag tycker hursomhelst Bielsa, och ingen annan, ska understryka vad hängivelse, idéer, idealism och tro kan leda till - och att dessa saker är lika viktiga som talang på jakt efter troféer.

3) Vem var månadens spelare i oktober? Vilka andra kom nära?

Jacob: Ander Herrera skulle jag vilja säga, trots att han sparkade en Valenciaspelare över hälarna och blev avstängd i två ligamatcher. Det såg plötsligt bra ut igen när han kom tillbaka efter sin skada. Hans första match i startelvan blev vinst mot Osasuna. Därefter så såg vi förbättringar i spelet trots förlusten mot Valencia och vidare via förlusten i Lyon. Det kändes ändå som att vi var på rätt väg och så kom första matchen utan Herrera så gick vi på niten mot Getafe. Han har visat sig viktig för det inre mittfältet med sin arbetskapacitet, vinnarskalle, teknik och passningsskicklighet. Sen har han ett hett temperament som han med ålder säkert kommer att kunna tygla. En viktig framtidsman. Jag börjar förstå på riktigt vad Nina på SF Zaragoza-redaktion skrev om den här spelaren och känslorna efter att vara tvungen att släppa honom. Hoppas att ha inte längtar hem än på ett tag.

Anders: Aduriz är given för sin målproduktion. Utmanare skulle möjligtvis kunna vara Gorka som spottat upp sig ordentligt och Iturraspe som jag anser vara grymt underskattad och som gör ett stort jobb defensivt, väldigt ofta helt utan hjälp.

Ivan: Det är ju givetvis omöjligt att argumentera för någon annan än Aduriz, och kommentarer är egentligen överflödiga. Han har hållit laget över vattenytan, han har sprungit runt på barerna i Bilbao och utövat konstgjord andning, han har stundtals stått helt ensam på toppen av Los Pirineos och viftat med en trasig Athletic-vimpel: han gjorde mer än 80% av Athletics mål i ligan i oktober.

Gurpegui tycker jag annars ser bättre och bättre ut och överglänser den ganska ojämne, stundtals stabbiga och klumpiga, Amorebieta. Mina enda funderingar kring Gurpegui är om Iraola i sin tur har blivit lite deppig sedan han blev av med bindeln igen - men han ser bättre och bättre ut han med.

Jag vill nog ändå också slå ett stenhårt slag för Ander Herrera också som en oväntat bubblare, eftersom han knappt har spelat. Att killen är förbaskat talangfull och duktig är ju alla överrens om - men att han är så fundamentalt viktig för Athletics spel har han understrukit det senaste. Han är alkemisten som förvandlar tanklöst tråkspel till vackert stråkspel av Bach.

4) Något annat – stort som smått – om eller kring Athletic Club du skulle vilja nämna?

Jacob: Inget nytt under solen men försvarsspelet och viss mån målvaktsspelet är det stora samtalsämnet när det gäller denna säsongs Athletic. Det är så långt ifrån stabilt det kan bli. Senast i ligan mot Granada fick de komma in framför vår backlinje gång efter annan och hade, med en aningen vassare avslutare, kunnat förpassa oss under strecket.
Samma sak hände igår mot Lyon, att man bjuder på mer bakåt än vad man sätter dit framåt. Då blir det en förlust så klart och någonting måste göras åt detta. Koncentration i alla led från avslutare till målvakt. Måste minimera de individuella misstagen för att undvika att bli indragna i nedflyttningsstriden.

Anders: Eftersom den här månadens ”redaktionen resonerar” handlat rätt mycket om Llorente så an jag tänka mig att fortsätta på det spåret och dra en parallell till Toquero. Toquero har under månaden skrivit på ett nytt kontrakt med en utköpsklausul på 25 miljoner Euro. Alla spelare i Spanien på den här nivån måste ha en utköpsklausul och det är ganska vanligt att man då sätter den till en "lite overklig" nivå. Personligen skulle jag åka till Bilbao och ta Urrutia i örat om han inte accepterade ett bud på 15 miljoner Euro för Toquero och jag tror jag skulle få rätt många kompisar med mig.

Jag tar upp det här eftersom en utköpsklausul i Spanien ofta handlar om att sätta en utgångspunkt för förhandlingar medan Urrutia i Llorente- och Javi Martínez-diskussioner har menat att den alltid är ristad i sten. Jag påstår inte att det har varit fel att inte vilja sälja i de här två fallen men jag anser däremot att retoriken har varit väl högtravande och på gränsen till obehaglig ibland.

Ivan: Jag vill först och främst säga hur ambivalent jag känner mig efter matchen mot Lyon - på två sätt. Dels att förlora en match där det fina spelet var tillbaka, där chanser skapas lika naturligt som... ja, som vadå? Vågor? Vindar? Det var njutning och späkning på samma gång. Och sen att Athletic med högsta sannolikhet är borta från Europa League - vad betyder det? Ett äventyr tog slut redan i lindan. Men på samma gång: vad kan hända framöver i ligaspelet om saker och ting börjar fungera? Vad hade hänt förra säsongen i ligan om EL gått åt pipan? Nu kan laget fördjupa sig, slippa ligga på gränsen till utmattning vecka ut och vecka in, träna ihop sig och bli det lag man inte haft chansen till under de oändligt kaotiska försäsongsveckorna och under upptakten av säsongen.

Dessutom: är det bara jag som tycker Iturraspe borde få värma bänken? In med de Galarreta när han är redo! Han är bevisligen både snabbare i tanken och med fötterna: och det är precis de egenskaperna Athletic behöver i den positionen. Man behöver någon som kan jobba snabbt över stora ytor (de defensiva omställningarna ser fortfarande helvetiska ut) och framförallt någon som kan läsa spelet och ligga rätt - mer än någon som kan tacklas och är stark (det är de egenskaperna jag antar Iturraspe har som inte de Galarreta har).

Tack till Jacob, Peder och Ivan för era reflektioner. Tack också till er som läste detta. Fortsätt gärna diskussionerna i kommentatorsfältet eller forumet!