Ceremonin inleddes med att Josep Maria Bartomeu sa några inledande ord innan han lämnade ordet vidare till Andoni Zubizaretta. Därefter fick Puyol ta sitt farväl genom att tacka alla som på något sätt varit inblandade i hans karriär.
 

Nedan följer kaptenens känslosamma avskedstal.

 
– Det här är en väldigt jobbig tid för mig. Jag är väldigt känslosam. Jag försöker njuta av det här, men de människor som känner mig vet att jag inte är så mycket för att prata. Jag ska försöka förklara hur jag känner.
 
– Mina knäproblem har kvarstått, jag har gjort allt jag kan, men min karriär i Barça slutar 30 juni. Vi har försökt hitta en lösning, men vi har inte gjort det. Jag tänker inte ge upp, utan kommer fortsätta försöka utan att känna pressen av att behöva spela fotboll.
 
– Om någon hade sagt till mig som barn att jag skulle ha en karriär som den här skulle jag inte ha trott dem. Jag har fått leva drömmen som flera tusentals barn har. Jag är mycket priviligierad.
 
– Jag kom hit som en pojke och lämnar med en familj. Jag är väldigt tacksam. Jag vill tacka de presidenter, direktörer och anställda som är här varje dag. Ni är väldigt viktiga. Jag vill tacka mina tränare och lagkamrater för jag har haft förmånen att spela med de bästa, inte bara som spelare utan också som människor. Tack.
 
– Jag vill också säga tack till fotbollsförbundet som alltid har behandlat mig väl. De har alltid stått vid min sida.
 
– Jag tänker inte glömma fansen, för det villkorslösa stöd de alltid gett mig. De har alltid funnits vid min sida.
 
– Slutligen minns jag de människor som är oerhört viktiga för mig, men som tyvärr inte är med oss i dag: min far Antoni Oliveras, Miki Roqué, Luis Aragonés och Tito Vilanova.
 
– För mig är det här slutet på en era och början på en ny, som jag hoppas att jag kommer njuta av lika mycket som jag gjort hittills. Tack till alla.
 
 
Därefter intog Xavi talarpodiet och tackade Puyol å hela lagets vägnar innan det var dags för journalisternas frågor till el Capità.
 
 
Så här svarade Puyi på frågorna:
 

Framtiden?
 
– Ett av mina projekt är att se till att mitt knä blir bra. Det viktigaste är att låta knät vila under de närmaste veckorna, dessutom har jag mycket att planera. Det är inte bara jag som ska ta beslut, utan även min partner. Vi fattar besluten tillsammans. Klubben har pratat med mig och jag är tacksam för att de har sagt.
 
Råd till ungdomar?
 
– Jag skulle vilja säga till barnen och ungdomarna i La Masia att njuta av varje dag och värdesätta att de befinner sig där de gör eftersom de är väldigt privilegierade och måste jobba hårt för att ta sig till Camp Nou. Och, som min far sa till mig en gång, om du inte når hela vägen fram kommer det inte bero på att du inte har gett allt du har.
 
Planer på att bli tränare?
 
– Hittills har jag bara fokuserat på att kunna spela igen och förbereda mig på att vara med i laget. Nu vill jag lära mig och förbereda mig inför saker som jag skulle vilja göra istället. Att bli tränare är inte något jag skulle vilja göra, men man ska aldrig säga aldrig. Vad som är mer tilltalande för mig nu är att utbilda mig så att jag kan vara involverad i andra delar i klubben, men jag vet ännu inte vad. Att jobba inom ungdomsakademin är något jag alltid haft i tankarna och vi får väl se vad som händer i framtiden, men det är ett alternativ jag skulle kunna tänka mig.
 
Mest speciella stunden i karriären?
 
– Om jag är tvungen att välja ett är det ögonblicket när Abidal lyfte Champions League-pokalen, för allt vad det betydde, att aldrig ge upp och för att vi fick möjlighet att uppleva en sådan unik stund, som Abidal förtjänade mer än någon annan.
 
Hur bli ihågkommen?
 
– En sak är glasklar. Jag har gett allt för Barcelona och för fotbollen och jag skulle vilja bli ihågkommen som någon som gav allt för sin klubb. Jag är stolt över att ha varit en del av historien i den här klubben.
 
Peptalk inför lördagens match?
 
– Jag tror inte jag behöver ha något peptalk med laget inför lördag. Det är en final som vi måste vinna. Vi har våra fans bakom oss och om vi alla är enade är jag säker på att vi kan vinna titeln.
 
Inget farväl på plan?
 
– På lördag spelar vi för en titel och det är de spelare som är i bäst form som ska spela. Jag kommer inte ens vara med på bänken.
 
Motivation till att vinna ligan?
 
– En motivationsfaktor som gör mig väldigt entusiastisk är att vinna ligan för Tata eftersom han förtjänar det mer än någon annan, och även att kunna tillägna den till Tito.
 
Tacksamhet och respekt för Tata Martino?
 
– Jag tycker väldigt bra om Tata och han förtjänar det. Allt som har hänt den här säsongen är verkligen tråkigt, särskilt att jag inte kunnat ge allt jag skulle velat och jag har inte kunnat spela så många matcher som jag hade velat. Jag har verkligen försökt. Han har visat att han har förtroende för mig och han har alltid stått vid min sida. Jag vet att det är väldigt komplicerat att träna Barcelona. Det handlar inte bara om att vinna, utan att spela bra och dessutom måste man hantera allt som händer kring klubben, vilket inte är lätt. Det har varit en väldigt tuff säsong, inte bara på plan, utan även utanför.
 
Víctor Valdés val att lämna?
 
– Victor Valdés är en mycket bra vän och vi måste respektera allt han går igenom.
 
Luis Enrique som ny tränare?
 
– Som spelare hade Luis Enrique karaktär. Jag vet inte hur han är som tränare eftersom jag inte har arbetat med honom i det avseendet, men han har mycket karaktär och kräver det bästa från alla, precis som han gjorde som spelare.

 
Puyols avskedsceremoni går att se med engelsk översättning här.
 
 
Personligen har jag inga ord för Puyols avsked just nu. Man kan inte göra annat än att buga och tacka för allt Puyol har gjort för klubben och allt som han står för som människa. Klubben borde ta Puyols namn och lägga till som efternamn på Camp Nou. Tusen tack för allt Puyi. Du kommer alltid finnas i våra hjärtan.
 

 
VISCA PUYI!