I hopp om att bryta Borussias elva matcher långa segersvit på hemmaplan, valde Luis Enrique att mönstra följande, starka startelva. Medan såväl backlinjen som mittfältet såg ut som väntat, fick nyförvärvet Paco Alcácer något överraskande chansen bredvid Suárez och Neymar i anfallet. Nedan följer laguppställningen i sin helhet:
 
Ter Stegen
Roberto, Pique, Mascherano, Alba
Rakitic, Busquets, Iniesta
Alcácer, Suárez, Neymar

 
Vad hemmalaget beträffar valde tränaren André Schubert att ställa upp med följande manskap:
 
Sommer
Korb, Christensen, Elvedi, Wendt
Kramer, Dahoud
Traoré, Stindl, Hazard
Raffael
 

 
Första halvlek:
 
Med över 50 000 skrikande, tyska fans i ryggen var det ett påtagligt motiverat Borussia Mönchengladbach som tog sig an den första halvleken, och snabbt stod det klart att västtyskarna inte skulle sälja sig billigt.
 
Detta till trots kunde Barca snabbt ta kommandot i matchupptakten, och sätta press på tyskarna. Dels på grund av hemmalagets oväntat låga utgångspositioner, dels tack vare katalansk koncentration i speluppbyggnaden. Redan efter tio minuter hade såväl Neymar som Suárez bommat varsin halvfarlig chans, och vid det här laget hade Barcelona full kontroll på händelserna. Närmast ett ledningsmål kom Neymar i den 7:e minuten, när han efter ett inspel från vänsterkanten träffade Yann Sommer från nära håll i straffområdet.
 
Det inledande Barca-trycket skulle dock avta i takt med att den första halvleken avlöpte, och sakta men säkert växte hemmalaget in i matchen. Plötsligt såg katalanerna trubbiga ut, och plötsligt kunde Borussia genom omställningar skapa viss oreda i Barca-försvaret.
 
Och visst – i den 34:e minuten skulle hemmalaget komma att ta ledningen. I en tvättäkta, tysk omställning tog brassen Raffael fart, och hittade unge Mahmoud Dahoud til vänster,  som i sin tur fann djupledslöpande Thorgan Hazard med ett inspel i straffområdet. 1-0 till Borussia.
 
Ledningsmålet skulle även komma att bli startskottet för en tuff Barca-period i matchen. Samtidigt som hemmalaget pånyttföddes i och med ledningen, slet Barcelona i offensiven. Framförallt Paco Alcácer såg vilsen ut, vilket gav ringar på vattnet i den sista tredjedelen. Endast vid ett tillfälle genom ett volleyskott signerat Luis Suárez, kom man nära en kvittering.
 
Halvtid, och ledning Borussia Mönchengladbach.
 
 
Andra halvlek:
 
Åtta minuter – sen fick Luis Enrique nog.
 
I syfte att spetsa till offensiven byttes Paco Alcácer ut till förmån för formstarke Rafinha, och bara sex minuter senare var det även dags för Arda Turan att göra entré på bekostnad av Ivan Rakitic. Två lyckade bytan, med facit i hand.
 
Dosen av kreativitet var precis det Barca behövde, och innan man visste ordet av var pressen intensiv, och idéerna många. Framförallt Arda Turan visade vägen med sin teknik och nyvunna beslutsamhet, och efter blott fem minuter på planen skulle turken hitta målet.
 
Med ett smart instick mellan hemmalagets mittbackar hittade Neymar den djupledslöpande turken, som vackert kunde trycka upp bollen i nättaket förbi Yann Sommer. 1-1!
 
Från och med målet var det inget snack om saken. Barcelona hade fått vittring på seger, och trycket infann sig omedelbart. Bolltempot var högt, löpvilligheten stor – och i den 74:e minuten kom belöningen. Efter en lysande hörnvariant där Suárez stod för avslutet, kunde Gerard Piqué forcera in segermålet efter ett tveksamt ingripande av Borussia-keepern. 2-1 till Barca!
 
Med ledningen i hand trodde åtminstone jag att Barca skulle luta sig tillbaka, och förlita sig på sitt bollinnehav. Så blev knappast fallet, och matchens sista kvart präglades istället av en böljande och underhållande fotboll. Medan hemmalaget desperat flyttade fram positionerna i hopp om ett sent kvitteringsmål, försökte katalanerna att utnyttja ytorna och punktera matchen med ett 3-1-mål.
 
Något ytterligare mål blev det dock inte, och slutresultatet skrevs till 1-2 i blåröd favör!
 
 
Reflektioner:
 
Först och främst var jag smått förvånad över sättet på vilket Borussia tog sig an matchen. Undertecknad hade gissat på en betydligt högre press från hemmalaget, som med sin hemmapublik i ryggen är kapabla störa vilket lag som helst. Resultatet blev en mer ”traditionell” matchbild där Barca kontrollerade bollinnehavet och tilläts bygga upp spelet bakifrån. I det avseendet var matchen, enligt mig, något av en besvikelse.
 
Apropå besvikelser går måste jag nämna Paco Alcácer, som inte heller denna kväll lyckades med särskillt mycket. I matchbilder som denna, när motståndarna ligger relativt lågt, är kreativitet och mönsterbrytande spetsegenskaper av största vikt. Paco saknar både det ena och det andra, och blir därför plågsamt låst i matcher som denna. Arda Turans omdelebara avtryck på matchen understryker detta ytterligare.
 
Sammantaget tycker jag Barca gör en väl godkänd insats, och visar i den andra halvleken prov på både vinnarmentalitet och kvalité. Med rätt spelare på plan är Barcelona – även utan Leo Messi – ruggigt bra.
 
Sist men inte minst vill jag ta tillfället i akt och plussa på hemmalagets mittfältare Mahmoud Dahoud. Grymma fötter, bra speluppfattning och en stor arbetskapacitet. Köp honom!
 
 
Matchfakta:
 
Bollinnehav: 38 - 62
Skott: 6 - 11
Skott på mål: 1 - 8
Gula kort: 0 - 3
Hörnor: 2 - 5