Försnacket handlade mest om skador på nyckelspelare och frågeställningar kring huruvida Barcelona skulle lyckas med att luckra upp Atleticos försvar eller inte. Med resultatet i handen kan det konstateras att katalanerna inte lyckades. 


Matchen
Atletico Madrid tog tag i taktpinnen direkt och skapade chanser direkt mot ett lamslaget Barcelona. Likt många gånger förr när det kommer till stormatcher för Barcelona såg man ut som yra höns den första kvarten. Efter endast 5 minuter hittade också Koke nätmaskorna. Försvarsspelet vid målet kan betecknas som tvivelaktigt för att inte säga amatörmässigt. Mascherano hängde inte med, Alves och Alba tittade för mycket på boll och Bartra gjorde inget nämnvärt heller. 

Madridgänget var inte klara där. Åtminstone inte spel - och chansmässigt. Man skapade chans på chans och träffade bland annat virket hela tre gånger i den första halvleken. För Barcelonas del hade spelarna svårt att ta sig förbi det stabila centralblocket innehållandes Miranda, Godín, Tiago och Gabi. Neymar skojade med försvararna ett par gånger men man kom inte närmare än en dåligt riktad nick av Messi - ett läge som dock borde resulterat i ett mål.

I den andra halvleken försökte Barcelona forcera så gott de kunde utan att riktigt lyckas. Neymar hade en nick som smekte den bortre stoplen men annars var det en kavalkad av missade passniningar och halvlägen. Alexis och Pedro kom bland annat in istället för Iniesta och Cesc - två byten som kan diskuteras. Speciellt det sistnämnda. Även om Iniesta inte hade en av sina bästa matcher resulterade bytet med att en viss Dani Alves helt plötsligt skulle agera playmaker. Ingen bra kombination i någons värld. Brassen var enligt undertecknad ursusel i alla möjliga bemärkelser. Om det inte var fummel i försvarsspelet så var det konstiga beslut på offensiv planhalva. Utan tvekan en av brassen sämsta matcher i Barcelona-tröjan. 

Atletico Madrid följde tränare Simeones instruktioner och jobbade tillsammans, som ett lag för att vinna dubbelmötet. Domaren, Howard Webb, satte en väldigt hög ribba på matchen redan från början. Han var dock lika hård mot båda lagen och gjorde därför en fullt godkänd match. När engelsmannen sedan blåste av matchen förvandlades nervösa hjärtklappningar till glädje och eufori på Vicente Calderón. Oavsett vilket lag man hejar på så var det fina scener som tog vid efter slutsignalen. 


Tankar
Det var aldrig något snack om saken. Atletico Madrid ville det här mer än Barcelona. Madridlaget borde i ärlighetens namn vunnit med ett par bollar till och med om man tittar på chanserna som skapades. Det var ingen brist på lägen i slutet av matchen heller när Barcelona saknade ett mittfält. Tata Martino har gjort det otroligt bra i stormatcherna hittills under säsongen men ska också ha kritik för de tvivelaktiga bytena samt beslutet att spela med Cesc som anfallare. Om det är så att någon annan än Messi ska spela centralt i anfallet, varför inte köpa in någon som är van vid att spela där? Detta förutsätter självklart att klubben faktiskt får köpa in spelare.

Under tidigare säsonger när Barcelona åkt ut i Champions League, bland annat mot Inter och Chelsea, kännde man inte bara en stor besvikelse men också en viss ilska. Ikväll finns bara en besvikelse och inget annat. Atletico Madrid är ett lag av yttersta världsklass och vinner för första gånger på 4 år mot Barcelona på hemmaplan. Och det gör man utan de två stora stjärnorna; Diego Costa och Arda Turan. Stora gratulationer till Los Rojiblancos!



Information
Resultat: Atletico Madrid 1-0 Barcelona
Domare: Howard Webb
Åskådare: 53 932

Startelvor
Atletico Madrid: Courtois; Juanfran, Miranda, Godín, Luis; Raúl Garcia, Gabi, Tiago, Koke; Adrián, Vila
Barcelona: Pinto; Alves, Bartra, Mascherano, Alba; Xavi, Busquets, Iniesta; Messi, Cesc, Neymar
Visca el Barça