I lördags kunde jag endast se den andra halvleken av matchen mot Osasuna och efter att Barça inte lyckades göra mål så var det en del som ifrågasatte lagets form. Gårdagens match mot Milan på San Siro gick lite i samma spår, men det mot ett betydligt bättre motstånd. Ändå tycker jag att i bägge matcherna har blaugrana stått för en bra insats. Tempot, intensiteten och viljan att hela tiden söka motståndarmålet var något som enligt undertecknad börjar höjas för varje match som går. Man ska komma ihåg att många spelare har kommit tillbaka ifrån landslagsspel förra veckan och redan spelat två matcher i loppet av 3-4 dagar.
 
 
 
Läget i laget
 
Det som diskuteras mest just nu i Barcelona är ifall Cesc ska ta plats i startelvan mot Madrid eller inte. Många är överens om att Iniesta inte har hittat formen riktigt ännu samtidigt som Cesc spelar med en nyvunnen energi sedan Tata tog över som ansvarig för klubben.
 
Han verkar vara lösningen på det ibland sega spelet som Barça kan stå för under vissa matcher. Han är den som bryter mönstret på mitten och som alltid springer i djupled för att skapa målchanser. Samtidigt fungerar han som en förmedlare mellan det gamla och det nya. Han samspelar mycket med Neymar och lika ofta går ner i mitten för att hjälpa Xavi i trånga situationer. Han har en ADN Barça som det heter och mixar det med sin långa erfarenhet i Arsenal under Wenger där han insåg vad fart och hög tempo verkligen innebär. Han gör många mål och lika många gånger spelar han fram sina lagkamrater. Han är helt enkelt kopplingen mellan det gamla traditionella spelet med de egna spelarna från canteran och det nya, fräscha och kreativa idéer som har kommit ifrån andra platser runt om i världen men som har samma filosofi som FC Barcelona. Det tog sin tid, men nu verkar den förlorade sonen äntligen ha hittat sin plats i sin kära klubb.
 
Men medan det är soligt och fint hos Fabregas är det fortfarande en del moln över Iniestas himmel. Han har inte denna säsong riktigt hittat tillbaka till sin magiska form som han har visat upp under så många år. Allt ifrån kontraktsförhandlingar till att han har fått spendera en del tid på bänken har gjort att Fuentealbillas gåva till fotbollsvärlden har fortfarande inte visat upp sina pärlor denna säsong.
 
Under gårdagens match kunde man se mer fart i hans spel och han är kanske på väg att höja tempot i sitt spel så småningom. Han är mer än nödvändig för laget och ifall Cesc förenar de olika mentaliteterna i laget, så skiftar Iniesta mellan att hålla i bollen och plötsligt hitta på något oförutsägbart. Frågan alla ställer sig nu är vem som kommer starta mot Real Madrid på lördag, Cesc eller Iniesta?
 
 
 
Diego Costa
 
När Atletico Madrid sålde Falcao var det många som tvivlade på att laget skulle hålla det höga nivå som man hade visat sedan Simeones ankomst till klubben. Året innan hade också Diego lämnat men laget hade fortsatt lyfta sig. I år är det inget undantag. Falcao lämnade men istället värvades David Villa som hittills har varit ganska anonym.
 
Men det är framförallt en person som personifierar Simeones Atletico. En spelare som kan sammanfatta allt som laget står för. Diego Costa är mer än en anfallare som gör många mål och som leder skytteligan i den spanska ligan. Diego Costa är en spelare som oftast spelar över gränsen när det gäller det fysiska, men som samtidigt ger så mycket av sig själv att laget, fansen och även tränaren känner sig stolta över att ha honom i sitt lag. Hans mål i matchen igår är helt fantastiskt att se. Han tar bollen på mittplan, rusar mot mål som om det endast återstod sekunder av matchen, pausar ett ögonblick och sedan gör en tunnel på försvararen och med en underbar bredsida lyckas göra mål på den utrusade målvakten. Helt underbart!
 
 
Det är inte ofta det finns eller har funnits en spelare där två olika landslag (?!) slåss om att kunna ha i sitt lag. Fortfarande verkar det inte klart vart han till slut kommer att spela men personligen tycker jag att just i denna fråga har Diego Costa låtit det hela gå för långt. Det verkar nästan som en långdragen såpopera och för mig borde det finnas en gräns mellan klubblagsfotboll och landslagsfotboll. Jag kan förstå att spelare som har bott länge eller vuxit upp i ett annat land än sin ursprungliga, kan tänka sig att spela för det landet, men just i Diego Costas fall är jag ganska säker på att han känner sig som en brasilianare. Ifall han till slut väljer att spela för Spanien kommer det enligt undertecknad endast bero på att han vill spela ett VM och kanske inte känner att han har Felipaos förtroende.
 
Men oavsett hans beslut är det för mig en fantastisk spelare och så länge Atletico kan hålla i honom kommer de fortsätta att växa. Diego Costa är helt enkelt en spelare som man älskar att ha i sitt eget lag, men som man hatar att möta.
 
 
 
El Clásico
 
Världens största klubblagsmatch är åter tillbaka för att lamslå världen. En match som sträcker sig längre än Spaniens gränser, längre än Kataloniens gränser och där alla oavsett kultur, språk eller religion har en åsikt om. Vissa har det klart för sig vilket lag de älskar och därmed, vilket de ogillar starkt, andra vill bara njuta av matchen för dess storlek och betydelse.
 
Ett Barcelona som kommer till matchen som ensam serieledare efter att Atletico förlorade mot Espanyol. Real Madrid vann sin match och nu skiljer det endast tre poäng lagen emellan. Marängerna har fått lite hopp om laget efter helgens insats.
 
Barça i sin tur har fått mer alternativ i truppen efter att Puyol kommit tillbaka, samtidigt har tempot i lagets spel börjat höjas för varje match som går. Nu har även Messi kommit tillbaka från sin skada och efter gårdagens match har han säkert mer matchtempo i kroppen. Neymar kommer till matchen som en av lagets absolut viktigaste spelare men hans kropp kanske känns lite trött efter hårt matchande under de sista veckorna, både för Barcelona och även för sitt landslag Brasilien.
 
Men laget har växt sedan starten i ligan och ger ett fräscht uttryck utåt. I båda matcherna mot Osasuna och Milan tycker jag att tempot var högt och man skapade ändå ett par lägen trots att man spelade mot två lag som stängde ytorna och försvarade med många spelare. Det är inte lätt och bryta igenom men Barça försökte in i det sista i bägge dessa matcher.
 
Samtidigt vet de flesta att på Camp Nou finns det alltid mer ytor att spela på och motståndarna kan inte stänga sig på sin egen plan på samma sätt. Dessutom kommer det bli väldigt intressant att se Messi och Neymar spela tillsammans mot ärkerivalerna. Ney lär vara spelsugen med tanke på att det är hans debut när det gäller att spela el Clásico. Messi är redan en doktorand när det gäller dessa matcher och ifall hans kropp är fullt återhämtat, så kan det bli riktig roligt på lördag.
 
Ancelottis Madrid spelade visserligen sin bästa match i helgen mot Malaga och skapade många lägen offensivt. Ikväll kommer de få det lite tuffare då den gamla damen kommer på besök.  Men laget har ändå fått kämpa under många matcher och tränaren som menade på att Martino kanske inte riktigt vet hur europeisk fotboll fungerar, borde kanske tänka om och koncentrera sig på sin egen integrering i den spanska huvudstaden.
 
Laget lyckas inte riktigt övertyga under flera matcher och varken Cristiano eller nyförvärvet Bale har kommit igång på allvar. Men just därför har jag också en känsla av att Madrid kan överraska på lördag. Man har en otrolig mentalitet att alltid prestera i toppmatcher oavsett form. Laget är väldigt tävlingsinriktat och även om intensiteten inte är lika hög som när Mourinho var tränare, så är det ändå ett lag som Barça måste se upp med i sina farliga kontringar och snabba spelomställningar.
 
Duellen Messi – Cristiano har fått konkurrens och slaget om det bästa nyförvärvet mellan Neymar och Bale kommer sättas på prov. Även om brassen hittills har varit flera steg bättre så beror det också på att walesaren knappt har spelat. Det ska bli otroligt intressant och se hur Madrid kommer ställa upp och vilket sätt man väljer att spela mot Barça på Camp Nou.
 
 
lördag kommer världen åter hålla blickarna på Camp Nou och den största matchen av de alla kommer att spelas. De interna ligorna har ändrat sina tider så att ingen ska missa den stora matchen. Den här veckan kommer intensiteten på nyheterna att höjas och räkna med att det kommer laddas upp rejält inför lördagen. Lördag klockan 18 måste Messi åter visa varför han har blivit vald som världens bästa spelare så många gånger i följd. Cristiano kommer göra allt för att ändra den historien men frågan är ifall det inte kommer vara en annan spelare som stjäler huvudrollen.
En viss Neymar har hittills charmat rejält hemmapubliken och på lördag har han en gyllene chans och visa att han är en spelare för de stora matcherna trots sin unga ålder. I somras visade han det mot hela Spaniens landslag på fotbollstemplet Maracana. Blir det repris på lördag?
 
 
Visca!
 


 
 
Ha det bra alla och hoppas ni njuter av matchen oavsett vilket lag ni håller på. För mig är Barça klara favoriter men som sagt, Madrid är Madrid. Det viktigaste är som alltid att njuta av matchen oavsett resultat, tänk om det vore så enkelt… Vi hörs nästa måndag och allting kommer då diskuteras i veckans serie.