Iniesta är en spelare som berör de flesta. Han är en spelare som culés i Katalonien alltid kommer komma ihåg för sitt fantastiska mål i slutminuten mot Chelsea i en historisk semifinal. En spelare som hela Spanien alltid kommer förknippa med sitt avgörande mål i VM-finalen för fyra år sedan. Och även om han förmodligen just därför buas ut varje gång han spelar på Bilbaos hemmaplan, så är han omtycket av alla.
Han är en spelare som med sin magi hypnotiserar rivalerna, som gör att man glömmer bort rivaliteterna mellan klubbarna och bara njuter av sättet han behandlar bollen.
 
I gårdagens taktiska match mellan de bägge tränarna från andra sidan atlanten så var det till slut två mästerliga individuella prestationer som avgjorde matchen. Det första var ett otroligt skott av Diego och den andra var Neymars mål som passades fram av ingen mindre än Andres Iniesta.
 
 
 
Den taktiska matchen
 
Matchen i sig var ganska låst speciellt i den första halvleken då det var mycket trafik på mittplan. Messi kom ingen vart och inte heller Neymar som av oförklarliga skäl spelade på den högra sidan. Han öppnade upp sin kant varje gång laget anföll och på så sätt befann sig utanför det som hände offensivt. Och det var inte mycket. Barça höll i bollen fint inom laget och vann tillbaks den ganska snabbt så fort Atletico försökte kontra. Men det hände väldigt lite framåt.
 
Simeone verkade ha läst igenom Tatas plan och fyllde med ännu fler personer i mitten för att göra det trångt för hemmaspelarna. Tempot var inte lågt, men inte heller särskilt högt och varken Ney eller Messi överraskade i sitt spel. Ett par gånger stack brassen med sina dribblingar förbi och försökte med skott utanför men till slut blev det aldrig riktigt farligt. Iniesta försökte på sin vänsterkant och sättet han behandlar bollen på är riktigt vackert och se. Men när anfallen till slut leder till inlägg från antingen Jordi Alba eller Dani Alves i ett lag som inte alls har långa spelare, blir det till slut fint spel men ganska ofarligt.
 
Men när den andra halvleken startade såg hemmalaget laddat ut. Tempot höjdes och Neymar fick skifta från höger till vänster och skakade om försvaret med sina dribblingar som ofta ledde till frisparkar och gula kort. Även om brassen faller väldigt lätt så är han samtidigt väldigt snabb i sina tempoväxlingar och ibland känns det som att den enda sättet att stoppa Ney är just genom att fälla honom.
 
Atletico som i teorin borde ha förlorat sin offensiva kraft när Diego Costa hade fått lämna i den första halvleken blev nästan farligare i och med att Diego kom in istället och Villa fick då spela ensam på topp. Diego är en världsklasspelare och ifall undertecknad någon gång får äran att fråga A Seleçãos tränare Felipe Scolari så skulle det vara just om det lilla geniet och varför han aldrig får chansen med landslaget.
Medan kanske de flesta tänker på hans otroligt vackra skott igår så kommer jag framförallt ihåg hans sätt och ta emot bollen och hans pauser som han gör med bollen och som gör det så svårt för motståndarna att ta bollen ifrån honom. Målet kommer just från att han håller i bollen, pausar den och sedan rycker för att skapa en frispark. Det är efter den frisparken som han får en passning och sedan dundrar i mål.
 
Men målet väckte hemmalaget som äntligen gjorde att Alexis fick komma in istället för Cesc som inte alls hade sin afton igår kväll. Alexis tog hand om högerplatsen och Neymar fick spela på sitt favoritställe. Redan i sitt första anfall från vänsterkanten lyckades han göra ett farligt inlägg. Man ser att Ney känner sig mer bekväm på den platsen och igår var brassen igång. Det tog inte lång tid innan kvällens artist Andres Iniesta hittade med sin ytterfot en passning som frispelade Neymar som inte tvekade och 1-1 var ett faktum. Camp Nou exploderade och för första gången på väldigt länge fick man höra ett Camp Nou som sjöng, stötte sitt lag och visade helt klart att detta var det Barça alla ville se.
 
 
Magin tog över
 
Och det var då det började. Magin som endast hade kommit till och från under säsongen hade åter hittat tillbaka till fotbollens tempel (Maracana får vänta till sommaren). Trolleriet som hittills hade sett sig besegrad av den taktiska matchen kunde inte hålla sig längre och vem bättre än den bästa alkemisten av dem alla att ta fram det. Andres Iniesta tog över scenen precis som Houdini sägs ha gjort en gång i tiden. Han visade upp sina konster varje gång han kom i kontakt med bollen. Hans väggspel med Messi, hans underbara passning till Neymar vid målet och hans sätt och vända på sig själv och motståndarna, som han säkert hade lärt sig av sin lagkamrat Xavi, visades upp.
 
Det var svårt och kunna hålla sig för den insats som spelaren från Fuentealbilla stod för. När Iniesta dansar med bollen som han gjorde igår är det svårt och inte älska denna sport som i slutändan inte endast begränsar sig till att vinna eller inte vinna titlar. Det är sådana kvällar som man minns varför man började spela och titta på fotboll från början. Sådana prestationer som gör att man önskar man kunde vara på plats och se detta direkt. Iniesta förvandlade Messi till sin danskamrat och tillsammans var de nära att komma igenom Atleticoförsvaret med ett par drömanfall som gjorde att publiken verkligen fick valuta för pengarna.
 
 
Det gick inte hela vägen igår men han visade att taktik och strategi i all ära, men det som egentligen gör att fotbollen är så stor är magin. Det är den vackra fotbollen, det som man i Brasilien kallar för jogo bonito och det som egentligen gör att så många följer den vackra sporten. Igår kväll visade Andres Iniesta att ifall man behandlar bollen på rätt sätt så kommer den alltid att dansa med dig i den takt du bestämmer. Igår var Andres den största artisten på Camp Nou och resten fick nöja sig med att dansa med honom. Nästa vecka väntar returen på Vicente Calderon och frågan är vem som blir huvudpersonen i den matchen. Messi står på tur…
 

 
Visca!