Innan vi börjar veckans artikel vill jag bara tacka de som följer denna serie och be om ursäkt för att det har tagit ut på tiden med en ny artikel. Anledningen är helt enkelt att undertecknad fick en nyfödd dotter den 27 december och av förståeliga skäl har nästan allt annat fått stå vid sidan om. Självklart är det en underbar känsla för mig personligen och som säkert många av er läsare antingen redan känner till, eller kommer göra i framtiden. Det bästa sättet att beskriva det är nog som Gerard Pique uttalade sig när hans son föddes: ”man får ett helt annat perspektiv på saker och ting”.
 
Och precis så känns det för mig. Det är fortfarande underbart och spela fotboll, fortfarande lika magiskt och följa FC Barcelona och självklart fantastiskt och skriva om det, men allting har liksom fått en gladare färg.
 
 
 
 
Champions närmar sig
 
En annan sak som undertecknad plötsligt fick tiden och göra var att se på mycket fotboll under min korta men otroligt nödvändiga pappaledighet. Det har blivit rätt mycket engelsk fotboll vid sidan av den spanska på senare tid. Och speciellt har jag följt Manchester City under jullovet.
 
En match som fortfarande sitter på näthinnan är hemmavinsten mot Liverpool där Pellegrinis lag vann med 2-1 men där det lika gärna hade kunnat sluta med vinst för de rödklädda. En helt underbar match där Liverpool stundtals spelade propagandafotboll och en viss Luis Suarez imponerade stort. Samtidigt imponeras jag inte lika mycket av Barças motståndare i åttondelsfinalen. Jag är väl medveten om statistiken som laget har och de världsklasspelare som man bifogar över. Men rent generellt är det inte ett lag som jag tror på något sätt är bättre än FC Barcelona.
 
Nu betyder det inte att de inte kan slå ut katalanerna, det kan de mycket väl göra utan jag tror det beror mer på hur Barça spelar de matcherna.
Manchester City är ett lag som är otroligt farliga på sina kontringar och som samtidigt försöker bygga upp sitt spel med passningar genom hela laget. Men lika farligt som anfallspelarna är har deras försvarare stora problem med motståndaranfallarna. Med en Messi i form och förhoppningsvis även Neymar, kan Barça skapa många problem i den första matchen på bortaplan som spelas om knappt en månad.
 
 
Även om mycket kritik har haglat över Tata Martino och hans lag under säsongen, så har laget visat upp en stabilitet i försvaret som annars är ganska sällsynt i blaugrana. De matcher laget hittills har haft problem i har varit där motståndarna har täppt till ytorna på mittplan och försvarat med nästan alla sina spelare på egen planhalva. Osasuna, Levante i helgen och faktiskt Atletico är exempel på matcher där Barça har spelat oavgjort i ligan. Den enda förlusten kom mot Bilbao i Pais Vasco men där spelade laget stundtals en underbar fotboll och hade en hel del otur.
 
Manchester City kommer inte försvara sig med allt man har utan jag tror att man faktiskt kan utmana Barça och spela som man kallar i Spanien, tu a tu. Alltså att svara Barças offensiva spel med samma medicin, anfallsspel. Där kan laget med Agüero, Negredo, Dzeko, Toure Yaya och kompani göra det riktigt svårt för Barcelona.
 
Det är fortfarande långt kvar till dess och innan det har laget en hel del viktiga matcher i både ligan samt fortsättningen i den spanska cupen.
 
 
 
 
La Liga, slaget om tre lag
 
För första gången på många år har den spanska ligan, mer känt som La Liga, äntligen fått en annan kandidat förutom Real och Barça. Simeones Atletico är på allvar med om slaget om titeln och även om man förlorade ett gyllene tillfälle att ta serieledningen igår kväll, så visar laget ändå på en stark mentalitet. Man hänger på, man ger sig inte och är med och slåss på alla fronter. En väldigt stor merit det laget visar upp trots de ekonomiska skillnaderna mot de andra två giganterna.
 
Men det lag som har varit de senaste veckorna absolut största vinnare är ingen mindre än Real Madrid. Ancelottis lag har kortat distansen till endast en poäng och just nu visar man upp en bra svit. Cristiano Ronaldo som äntligen vann guldbollen måste väl befinna sig på en annan planet rent mentalt och han kommer stärkas av priset som enligt honom och Madrids press borde redan ha delats ut till honom långt innan.
 
Enligt mig är det framförallt Modric som har visat sig vara en nyckelfigur i laget och hans prestationer på den senaste tiden har varit av absolut världsklass. I försvaret ser Pepe och Sergio Ramos till att laget inte släpper in mål och anfallarna Cristiano, Benzema och även Jese som har visat att han kan hjälpa laget när det behövers, levererar.
 
Madrid känns just nu som en komplett lag och kommer utmana Barça på alla fronter. Undertecknad har tidigare varit inne på att laget från huvudstaden kanske inte kommer räcka ända fram, men att döma av de senaste omgångarna kanske prognosen inte var helt riktigt. Även om när det gäller Real Madrid vet man att allting kan vända från en dag till annan. Men just nu ser laget het ut och när Madrid känner att möjligheten är nära, då är man otroligt farliga.
 
 
FC Barcelona har tappat sitt försprång som man hade och även om man fortfarande leder ligan så kan det ändras när som helst. Men trots det tycker jag att laget ser väldigt bra ut. Neymars skada är en negativ nyhet för laget som behöver sina kreativa spelare. I matcher som i helgen mot Levante behövs det någon för att kunna bryta mönstret. Inget illa mot varken Pedro eller Alexis som båda har överraskat positivt denna säsong, men i låsta matcher behövs Ney eller Messi när de kommer igång med fysiken.
 
Men annars tycker jag att laget ser mycket bättre ut spelmässigt jämfört med ett antal månader sedan. Man har klarare idéer och lyckas ändå skapa många chanser även när motståndarna försvarar med allt de har. Precis som Tata sa på presskonferensen: ”Jag är inte orolig nu eftersom i början av säsongen vann vi många matcher utan att spela särskilt bra och nu händer det precis motsatta, vi tappar en del poäng men spelet ser mycket bättre ut”.
 
 
Håller helt med argentinaren på den punkten och bara laget kan hålla sig skadefri så kommer vinsterna. Med nästan hela den andra halvan kvar att spela så är Barça, Atleti och Madrid alla med i kampen om ligan och det skiljer endast en enda poäng. Det ser lovande ut inför fortsättningen.
 
 
 
 
Día del Entrenador
 
I fredags förra veckan var undertecknad närvarande på den andra upplagan av ”Día del Entrenador” som hade anordnats av FCF (Federacio Catalana de Futbol). Det är en dag då samtliga som har titeln fotbollstränare eller som håller på och utbildar sig som en sådan kan delta.
 
Närmare 400 personer hade sökt sig till galan som arrangeras för att olika tränare kan hålla tal om sina egna upplevelser och dela med sig av sina erfarenheter. Två av dem som höll tal var Josep Segura och ”Rubi” där den förstnämnde tidigare varit i FC Barcelonas tränarstab i över 6 år och även varit ansvarig för Liverpools ungdomsakademi. Väldigt intressant det han tog upp och sättet som de unga spelarna lärs ut i både Barcelona samt i den legendariska engelska klubben Liverpool.
 
 
Men den som överraskade mest, inte endast på mig utan på de flesta som var på plats, var Joan Francesc Ferrer, mer känd som Rubi. Rubi är just nu en del av tränarstaben i FC Barcelona där han värvades av självaste Tito innan denne drabbades av den hemska sjukdomen. Efter att Tata kom till klubben har han, som vi tidigare skrivit här, valt att hålla kvar samtliga tills säsongen tar slut för att sedan ta vidare beslut.
 
Det som gjorde Rubis presentation så speciell var inte att han befinner sig i Barça, utan hans enkla sätt och kommunicera samt förklara skillnaderna mellan en amatörklubb och en professionell sådan. Även om han officiellt pratade mest om sin tid i Girona FC där han under sin första säsong som tränare för klubben nästan lyckades ta laget till primera division, så kunde man ofta ta till sig även det som händer i FC Barcelona.
 
Sättet de här tränarna jobbar på och detaljerna som de kollar efter och försöker korrigera gör att man förstår varför den spanska fotbollen ser ut som det gör på den professionella nivån. Hur många tränare har vi inte alla haft som endast gjorde samma träning dag efter dag? Eller som inte kunde förklara i detalj det man verkligen ville veta?
 
 
Det var verkligen en otrolig känsla och vara närvarande och efter presentationen fick undertecknad en kort pratstund med honom. Även om Rubi inte kunde specificera sig särskilt mycket om det som händer i FC Barcelona så var intrycket som jag fick av honom att han kan komma att bli en kommande stortränare. En person som jobbar otroligt mycket med detaljer, som lägger ner mycket tid och verkligen känna sina spelare samt har en struktur om hur och vad han vill förbättra. Ovisst om hur mycket han egentligen får göra i FC Barcelona för närvarande, men helt klart en person att hålla ögonen på i framtiden.

 
Visca!
 
 
 
 
 
 
Åter tack till alla som läser och följer denna serie. Får önska alla en god fortsättning på det nya året och vi hörs igen nästa måndag.