I en månad då spelet haft låga dalar och höga toppar, tänker osökt på bottennappet mot Alavés kontra briljansen mot Celtic, finns det vissa spelare som ändå hållt en genomgående hög nivå. Även om de fått knapert med speltid är det tyvärr svårt att påstå att något av nyförvärven André Gomes, Denis Suárez eller Paco Alcácer tillhör denna kategori. Både Alcácer och Suárez startade dessutom i förlustmatchen mot Alavés. När Messi, Iniesta och Suárez (Luis alltså) sedan kastades in i andra halvlek var det försent. Nyförvärven ska dock inte lastas för mycket med tanke på deras korta tid i klubben, det är snarare MSN och BRI (Busquets-Iniesta-Rakitic för er som inte känner till förkortningen, nyss uppfunnen) som ska ta det största ansvaret.

Busquets har varit osynlig i sin allmänna osynlighet på plan, Iniesta har inte varit strålande om man bortser från Celtic-matchen och Luis Suarez har inte alls varit lika klinisk i sitt målskytte som vi är vana att se honom. Arda Turan förtjänar ett hedersomnämnande eftersom han var väldigt bra i Neymars frånvaro i augusti och även bra nu mot slutet av september efter Messis skada. En extremt värdefull spelare som ofta kliver in och spelar habilt, även om han saknar de spetsegenskaper som MSN besitter och får förlika sig med att vara en rotationsspelare. Men - för att dra en gammal sportjournalistik-klyscha - Arda spelade för lite (i september) för att betygsättas.

Kvar står vi med Ivan Rakitic, Lionel Messi och Neymar. Ivan Rakitic har en förmåga att prestera som bäst när det gäller som mest. Dels i stora matcher (tänker på både CL-semi och final 2015) men också i matcher då Barca rent allmänt har det tufft spelmässigt. I lägen då andra viker ner sig tenderar Rakitic att kontinuerligt välja rätt beslut på plan. Ivan var en av planens absolut bästa spelare i 1-1-matchen mot Atlético Madrid för en dryg vecka sedan. Atlético är, som alla Barca-fans vet efter de senaste årens Champions League-uttåg, ett av världens mest svårspelade lag. Ett formstarkt Atlético som dessutom slog Bayern i CL med 1-0 i veckan.
 
Även Neymar får lägga ett godkänt september bakom sig. Han startade inte särskilt bra direkt efter hemkomsten från OS men har spelat upp sig rejält med tiden. Neymar har växt för varje match som gått i september och var planens klart bästa spelare i 5-0-segern mot Sporting Gijón förra helgen och en av de bästa mot Mönchengladbach i veckan. Det märks extremt tydligt att Neymar är van vid att en enorm press läggs på hans axlar. Att vara kapten för en av världens mest krävande fotbollsnationer tär på psyket. Men Neymar klarar det bevisligen bra (OS-guld och VM-semi) och han visar det även i Barcatröjan då han nästan alltid tar störst ansvar de matcher då Messi är borta. Någon måste fylla de enorma skorna som Messi lämnar efter sig och Neymar gör det med bravur. I september har Neymar gjort 4 mål och 6 assist.
 
Rakitic och Neymar till trots, månadens offensiva spelare i september går till spelgeniet från Rosario, Lionel Messi.
Messis månad har varit någorlunda hackig. Började på bänken mot Alavés, skadade sig mot Atletico och missade således matcherna mot Sporting Gijón och Mönchengladbach. Trots detta har han mäktat med 5 mål och 2 assist och förtjänar utmärkelsen. Messi är och har alltid varit en poängmaskin men på senare år har det inte nödvändigtvis varit i den rollen som han varit mest fruktsam. Om hockeyassist hade existerat i fotboll hade Messi lett den statistiken med mils marginal. Hans patenterade passningar som skär genom varenda lagdel som någonsin existerat är kanske hans mest värdefulla kvalité. De passningar han slår när han viker in i banan, som går ut mot antingen Neymar eller en överlappande Jordi Alba, resulterar nästan alltid i en farlig målchans. Med detta sagt menar jag att även om Neymar har bättre statistik än Messi under september har Messi tillfört mer i spelet. Under september har vi sett honom precis så bra som vi vet att han kan vara och vad mer kan man då säga – det är bara att njuta.

Månadens spelare offensivt: Lionel Messi
 
Chockförlusten mot Alavés i början av månaden lämnade mycket att önska från hela truppen. Men efter poängtappet på Camp Nou har Barca kammat hem fyra av fem möjliga segrar i september. Förutom en kraftfull offensiv har flera defensiva pjäser sett otroligt formstarka ut. Sergi Roberto har visat sig vara en fullgod ersättare till Dani Alves i säsongsinledningen och har gått från klarhet till klarhet. I matchen mot Sporting Gijon blev han dessutom utsedd till matchens spelare och har numera befäst högerbacksplatsen som sin egen. Likaså har Jordi Alba varit ruggigt stabil på sin vänsterkant i vanlig ordning. Även om någon av dessa hade kunnat utses till månadens defensiva spelare finns det en i backlinjen som varit snäppet vassare, Gerard Piqué.

Redan för två säsonger sedan började den katalanska mittbacken hitta tillbaka till nygammal form och har fortsatt vara stabil ända sedan dess. När kapten Puyol la skorna på hyllan 2014 försvann inte bara en försvarare av yppersta världsklass utan även en ledare. Även om Barca redan släppt in 6 mål i ligaspelet är Piqué en stor anledning till att det inte blivit fler. Med vältajmade brytningar och sitt goda passningssinne har han varit en gigant även i speluppbyggnaden. Han har numera även utvecklats till en stark ledargestalt. Långsamheten kompenserar han för med råge genom en otrolig förmåga att läsa spelet. Försvarsgeneralen har även visat sig vara extremt kompatibel och har funkat väldigt bra med nyförvärvet Samuel Umtiti i Barcaförsvaret. Piqué gjorde sin kanske bästa match för säsongen mot Atletico Madrid och avväpnade Griezmann och co enkelt under stora delar av matchen. Som grädde på moset avgjorde han även Champions league-matchen mot Mönchengladbach i veckan med sitt 2-1 mål.

Månadens spelare defensivt: Gerard Piqué