I den är artikeln ämnar jag inte gå in på det nuvarande avtalet (det kan ni läsa om i en annan artikel jag skrivit tidigare i år), däremot bör vi ha i åtanke att det är samma personer som suttit med i förhandlingarna både då som nu. Den som från början arbetade fram dessa avtal var Javier Faus som ansvarade för bland annat marknadsstrategier och finansiering. Med betoning på var. Efter presidentvalet i somras valde Bartomeu och Faus att gå skilda vägar. Det sista Faus gjorde innan valet var att plocka fram ett färdigt avtal med Qatar Airways (hädanefter QA), värt cirka €60 miljoner per år – en förbättring med nästan 100 % gentemot det gamla. Däremot vet vi inte exakt vilka villkor som denna summa slöts kring, bara att QA inte längre skulle ha rättigheten att sponsra träningsstället.

Presidenten lär i samband med den obligatoriska avgången inför valet meddela att förslaget låg färdigt men ännu inte var underskrivet. Anledningen till detta var att Bartomeu inte ville ge möjlighet för en eventuellt ny president att välja en annan sponsor. Denna klausul var också QA underförstådda med - och accepterade. Min egen kommentar till varför det rådde en sådan acceptans handlar om det faktum att det funnits, och finns, personliga intressen mellan parterna. Om Bartomeu inte avgått med segern skulle dessa intressen inte vara lika lockande.
 
Under valkampanjen kom mycket att handla om just tröjsponsorn. Flera av presidentkandidaterna menade att de hade egna alternativ som kunde ge lika mycket intäkter, och i en del fall även mer än de €60 miljoner som QA skulle ge. Jordi Farré presenterade ett online-casino, Botemania, som alternativ till träningsstället värt €40 miljoner medan Agusti Benedito å sin sida offentliggjorde ett potentiellt samarbete med en energidrycks-tillverkare, Flight Without Wings. Det i stort sett alla kandidater var överens om var att Barcelona skulle ha ett avtal som minst motsvarade det bäst existerande och som innehas av Manchester United med Chevrolet – dvs €65-70 miljoner/år.

Som svar på dessa PR-kampanjer gjorde även Bartomeu ett uttalande om att även han (minsann) hade ett alternativ till QA, det japanska detaljvaruhandelsbolaget Rakuten. Detta skulle enligt samma uttalande vara något bättre ekonomiskt än QA. Samtidigt ifrågasattes också etiken i valet av QA där frågetecken sattes för hur flygbolaget, och i förlängningen även landet Qatar, såg på och hanterade mänskliga rättigheter. Självklart ville då inte Bartomeu visa alltför öppet att det bara var QA som gällde. Visserligen skulle vi snabbt bli varse om att detta bara var en rökridå gentemot medlemmarna/väljarna. Men samtidigt fick Bartomeus uttalande en annan effekt – det blev början till att relationen mellan QA och presidenten blev frostigare.
7För de hade ju redan ett färdigt avtal. Vem var han att vända halva ryggen mot Qatar?
 
Under valdagen genomfördes olika mätningar bland de tusentals medlemmar som tagit sig till valbåsen runt Camp Nou. Även om Bartomeu vann valet med stor majoritet visade sig valet av QA som sponsor dela medlemmarna i två läger. Detta faktum skulle Bartomeu komma att använda när han några veckor efter valet åkte till Doha med avsikt att omförhandla det avtal som Faus och QA skissat upp, och som låg redo att undertecknas av den nygamle presidenten.
 
Bartomeu kom, tillsammans med den nya marknadsdirektören Manel Arroyo och den kommersiellt ansvarige Francisco Calvo, till mötet med avsikten att förhandla fram ett bättre ekonomiskt sponsoravtal. Hans hävstänger var dels att medlemmarna klargjort att de inte skulle nöja sig med ett avtal sämre än Manchester Uniteds med tanke på det moraliska dilemmat, men dels också det faktum att klubben nu var trippelmästare med världens bästa anfallsuppsättning. Detta var alltså incitamenten för att Bartomeu krävde mer pengar från QA. Motparten visade sig, föga oväntat, inte lika positiva till en omförhandling och affären drog alltmer ut på tiden. Det sägs att personer från Qatars regering även blev inblandade i förhandlingarna vilket ledde till än mer utdragna möten med svårigheter att komma till avslut. Allt detta ägde rum under september till mitten av oktober.
 
Samtidigt inleddes andra förhandlingar om sponsoravtal gällande träningsstället. Jordi Farré gav Bartomeu sina kontakter till Botemania och parterna träffades i Barcelona. Initialt verkade allt gå bra enligt media och bilder på en leende president och Botemanias VD Lawrence Walton signalerade samma sak. Det talades om €80 miljoner för fyra år där även andra internetbaserade tillgångar skulle göras tillgängliga för Botemania. Senare framkom att det inte lett fram till något konkret avtal. Detta kan ha att göra med det faktum att det idag är NIKE som äger rättigheterna till den online-baserade marknadsföringen i Barcelona. Avtalet med NIKE går ut först 2018 och är svårt att komma runt.
 
Tisdagen den 20:e oktober åkte Bartomeu på egen hand till Doha i ett sista försök att få fram ett underskrivet avtal som kunde presenteras för generalförsamlingen söndagen därpå. Det sägs att ingen officiell person från QA ens tog emot honom och att han följande dag fick flyga hem med svansen mellan benen. Den officiella versionen om varför inget avtal fanns att presentera var att ”ledningen är nödgade att framställa det bäst möjliga alternativet för medlemmarna”. Dagarna därpå följde flera uttalande om att förhandlingarna absolut inte kollapsat, bara att de tagit en paus och att båda parter var intresserade av att återuppta diskussionerna igen snarast möjligt.

Det som hänt sedan sist är att Mundo Deportivo, via en krönika från Francesc Perarnau (en galjonsfigur i media för den sittande ledningen), hävdat att Bartomeu återupptagit kontakten med Rakuten men att, precis som i fallet med Botemania, det är tillgången, eller bristen på densamma, till de online-baserade kommersiella kanalerna som gör att ett avtal är svårt att nå. Samtidigt hävdar andra att detta skriveri bara är ”white smoke”, dvs en dimridå, för att sätta press på QA att återuppta förhandlingarna. För även om det nuvarande avtalet inte går ut förrän efter säsongen så finns det press från tröjtillverkaren, NIKE, att klubben omgående måste informera om vilka sponsorer som ska ha sina namn på matchstället till kommande säsong. Normalt startar tillverkningen i oktober och Bartomeu har redan fått NIKE att skjuta upp tillverkningen en gång. Nu sätter NIKE press tillbaka och det sägs att de gett Barcelona månaden ut att komma med ett besked.
 
Vad som händer nu är oklart men det som däremot är tveklöst är att Bartomeu måste hantera situationen på ett delikat sätt. Han har lagt alla ägg i samma korg och är en snavning ifrån att själv hamna i en äggröra utan dess like. QA är nämligen ett oerhört viktigt inslag i ledningens strategiska planer där ekonomin måste återfå balansen efter en extremt kostsam säsong 14/15. Kommer han att vika sig inför Qatar och pressen från NIKE med risken att inte få till stånd ”det bästa avtal medlemmarna förtjänar” eller vågar han riskera att stå utan sponsorintäkter nästa säsong? Och om han gör det sistnämnda, vad får det för konsekvenser för förmågan och viljan att investera i det sportsliga aspekterna kommande transferfönster? Detta får tiden utvisa. Tick Tack. Tick Tack.

Källor: MD, el Pais, Diario ARA, FCBarcelona.cat