"Keep your friends close, but your enemies closer" är ett uttryck som passar på värvingen med stort V denna sommar Raúl García. För hur många gånger har han eggat upp publiken på San Mamés bara genom sin blotta närvaro på planen? Hur många gånger har han inte satt en armbåge i sidan på oss, psykat oss, skrikit åt oss, trampat på oss, förnedrat oss? Eller gjort mål och vunnit mot oss? Det känns som varje gång vi mötts.

Jag är en ganska lugn och harmonisk människa men när Athletic möter Atlético från Madrid så blir jag näst intill hatisk och det är alltid en man som får utstå mina fulaste svordomar och öknamn. Raúl García. Han är den där spelaren som alla motståndare hatar men alla medspelare älskar. Han gör sitt jobb och lite där till. Nu kan detta vara extra laddat ur ett Athleticperspektiv då Bilbaoklubben varit sugen på Navarrasonen under flera år utan att lyckas få över honom (vi hatar honom kanske lite mer just av den anledningen). Man har nästan fått känslan av att senior García haft lite svårt för den mest baskiska klubben i Spanien?

Det kan möjligtvis ha att göra med att hans ungdomsklubb Osasuna alltid funnits närmare till hands vid eventuella byten av klubbadress. Men med Osasuna i lägre divisioner och i mutskandaler så har läget ändrats till det positiva för Athletic. Kanske även för Raúl själv? Med tanke på hans reducerade speltid på senare tid och på de offensiva krafter som värvats in i Atlético under detta transferfönster så kan det visa sig vara en vinst för både klubb och spelare.

Så när vi nu har lyckats värva vår fiende nummer ett, vår antagonist eller vad man nu kan kalla honom så är förstås förväntningarna höga. Kan han fortsätta driva motståndarna till vansinne genom sin vinnarinstinkt och sin tuffa spelstil? Kan han fortsätta producera mål som han gjort hittills i sin karriär från mittfältet eller är han bara en produkt av Diego Simeones ledarskap och därför helt värdelös i händerna på Ernesto Valverde?

Jag tror och hoppas inte det. Jag tror att han kommer att ge Athletic mycket i form av ledarskap, inställning och rutin från stora matcher och i så fall så kommer jag byta ut mina ramsor av svordomar mot skadeglada fnitterattacker och hejarop. Trots att han inte heter Unai, Gorka eller Xiker i förnamn.

Aupa Athletic!
Aupa Raúl!