"All press är på Atlético, de är superfavoriter" klargjorde Getafes tränare, Cosmin Contra under sin presskonferens i fredags. Den gamle Atlético-spelaren, som gjorde en säsong i röd-vitrandigt trots att han tillhörde klubben i fyra år mellan 2002-2006 bestämde sig för den ovan nämnda linjen. Det är här som Diego Simeones patenterade gensvar skulle garanterat bli: "Ansvar ja, press, nej" och undertecknad är helt övertygad om att de två skulle kunna hålla på så där i all evighet. Faktum kvarstår: Atlético har bara vunnit en gång på Coliseum Alfonso Pérez sedan 2008-2009 och historiskt sett har man haft problem när man tagit sig an Getafe på bortaplan, men med det sagt så har inte hemmalaget gjort mål på Atlético på nästan tre års tid. De båda klubbarna har mött varandra sju gånger (tre på bortaplan för Atlético) sedan den där snöpliga 3-2-förlusten där de röd-vitrandiga dessutom spelade med en man mer på planen i över en timme utan att lyckas ta vara på fördelen. 

I jämförelse med förra säsongens returmöte i ligan så kommer de båda lagen till matchen med väldigt positiva trender resultatmässigt. Det i sin tur bådar för ett intressant regionsderby där hemmalaget har möjligheten att förlänga vinstraden till två raka och fyra matcher utan förlust samtidigt som Atlético jobbar vidare mot ännu en seger. 

Getafes säsong så här långt
Efter en ganska framgångsrik försäsong där Getafe vann fyra av sju matcher, men avslutade något sämre (en förlust och en oavgjord) gick man in i den nya ligasäsongen med relativt bra självförtroende. Försäsongen är dock en sak och den riktiga säsongen är en annan, något som Cosmin Contra naturligtvis är väl medveten om. Ligapremiären var allt annat än lyckad och man kammade noll mot Celta Vigo i en match där hemmalaget var det betydligt bättre laget. Getafe hade visserligen ett par ganska bra lägen innan och efter galicierna gjorde sina två första mål, men sett till det som skapades matchen igenom så var det inget snack om vem som var det bättre laget. Det visade sig också på resultattavlan. Man gick även från den här matchen med en skadad Alexis vilket gjorde att pressen på klubbens sportsliga ledning växte när det gällde att få in en mittförsvarare innan övergångsfönstret stängde. Inför hemmapremiären mot Almería hade ledningen löst Emiliano Velázquez från Danubio via just det, Atlético. Han fick dock se Getafe ta sina tre första poäng från bänken. Det var en väldigt jämn tillställning där båda lagen mycket väl kunde ha gjort fler mål, men där Álvaro Vázquez mål i första halvlek blev avgörande för utgången. Efter säsongens första riktiga landslagsuppehåll äntligen var till ända åkte Contras manskap till Sevilla för att ta sig an stadens enda lag i Primera División den här säsongen. Lagets rumänske tränare var inte helt nöjd med sättet som laget spelade på ett par veckor innan så han hoppades på förbättringar med två veckors arbetsrum i ryggen. Det skulle inte visa sig hjälpa Getafe. Väl i Sevilla blev det inga poäng och man inkasserade sin andra raka bortaförlust. Rent spelmässigt var det en väldigt undermålig tillställning och i stort sett alla målchanser kom via fasta situationer, speciellt i första halvlek. Då var det även Sevilla som skapade desamma. För första gången den här säsongen hade Getafe stora problem med försvarsspelet på just de fasta situationerna och man kunde mycket väl ha dragit på sig två straffar och släppt in flertalet mål om domaren och motståndarna varit mer konsekventa. Trots undermåligt spel så var man nära att få med sig en poäng då man genom sina enda riktiga målchans så när gjorde mål. Slutresultatet skrevs dock till 2-0. 

I den fjärde ligaomgången kom Valencia på besök till Coliseum Alfonso Pérez. Det i sig brukar vara en ganska tuff match för Getafe och det skulle visa sig vara fallet den här gången också. Gästerna från Turia dödade matchen inom loppet av en halvlek med oerhört bra effektivitet, något som i mångt och mycket även har varit deras kännetecken i början av säsongen. Vicente Guaita, som tvingats lämna sin gamla klubb i somras gjorde dock inget större intryck och var svag matchen igenom, men det var någonstans de individuella misstagen som fällde hemmalaget. Man visade dessutom upp uppenbara svagheter när det gällde att försvara i djupled och ytan mellan mittfält och backlinje. Getafe hade en del målchanser, men när man ger bort två av tre mål så är det i stort sett omöjligt att vinna fotbollsmatcher. Säsongens första veckomatch blev lagets tredje raka förlust inom loppet av elva dagar och säsongens fjärde på fem matcher. Man var det bättre laget när matchen stod och vägde, men tre missade målchanser i rad och speciellt nyförvärvet Karim Yodas stod Getafe dyrt då Espanyol tog vara på sina. 

Efter den här förlustraden bestämde sig Contra för att fokusera mer och mer på kommande match. Rumänen kallade exempelvis matchen mot Málaga en "final" och det var just så som hans manskap uppträdde i samband med vad som skulle komma att bli en 2-0-seger. Det här blev även Atlético-försvararen Velázquez debut i Primera División och den här gången lyckades man alltså hålla nollan. En ganska jämn tillställning där båda lagen dessutom spelade lite småfult emellanåt och där Málaga hade sina målchanser (före och efter Getafes ledningsmål) avslutades på precis det sättet som Contra ville: med uddamålsseger. Strax innan det andra landslagsuppehållet åkte man på ett tung avbräck i form av Álvaro Vázquez som inte spelar någon mer fotboll innan årsskiftet med ett brutet nyckelben. Man fick dessutom bara med sig en poäng mot nykomligen Córdoba vilket var en klar missräkning. Getafe var det bättre laget, men som om det inte vore nog med allt elände så här i inledningen av säsongen så fick man ett regelrätt mål bortdömt för offside samtidigt som Patrick Ekeng gav gästerna ledningen. Trots dessa motgångar kom man tillbaka mycket starkt och lyckades få med sig en poäng sedan Babá gjort sitt första mål för säsongen. Hade det inte varit för alla missade målchanser så hade man även vunnit matchen i fråga. 

I måndags skrällde man för första gången den här säsongen och det kommer vid ett väldigt bra tillfälle för Atlético så man är bättre förberedda på Getafes oförutsägbara karaktär som fotbollslag. Laget tog nämligen en 1-2-seger mot Real Sociedad i San Sebastián, något som visserligen blir allt mer vanligt med Jagoba Arrasate som tränare för baskierna, men å andra sidan så är inte Getafe något vidare bortalag. Hemmalaget tog ledningen i en väldigt svängig tillställning där gästerna hade mer i chansväg, men till skillnad från Córdoba visade man prov på stor skärpa i slutskedet av matchen när man vände 1-0 till seger med 1-2. Den stora segerorganisatören var fransmannen Yoda som gjorde båda målen och speciellt det andra sedan Real Sociedad gått bort sig något oerhört i försvarsspelet. 

Spelsystem, spelstil, styrkor och respektive svagheter
Getafe är definitionen av ett ospektakulärt fotbollslag, något som också reflekteras i deras spel på planen. Det har mer med klubben och spelarmaterialet att göra, men å andra sidan så handlar det även om en förening som har ganska klara direktiv inför varje säsong som man uppnått gång efter annan sedan man tog sig upp i Spaniens finrum: att klara sig kvar i ligan. Det har funnits perioder där Getafe har gjort ganska bra ifrån sig under 2000-talet, men för det mesta har man legat i mitten av tabellen eller kämpat för överlevnad. Årets upplaga skiljer sig en del i jämförelse med förra året, även om man har behållt stora delar av stommen. Miguel Ángel Moyà gick ju som bekant till Atlético och han ersattes av Vicente Guaita som man nu hoppas väldigt mycket på trots att han misslyckades i Valencia. En liknande historia som den nurvarande Atleti-målvakten. Klubbledningen tappade en hel del spelare med utgående kontrakt under sommarens övergångsfönster och ett antal av dessa var Rafa (Paderborn), Pedro Mosquera (Elche), Ciprian Marica (Konyaspor), Borja Fernández (Atlético de Kolkata), Míchel (Maccabi Haifa) och Júlio César (alltjämt klubblös). Det största tappet förutom Moyà blev klart på förhand när inlånade Lisandro López inte återvände till Benfica. Veteranen Borja spelar numera i indiska Super League samtidigt som man blev tvungna att ge sig ut på övergångsmarknaden för att hitta en bra ersättare till Adrián Colunga (numera Brighton) också. 

Då man saknar pengar att jobba med så tvingades man söka ersättare antingen via inlåningar eller genom fria transfers. Det sistnämnda betyder ofta lite inflation kontraktsmässigt. Emiliano Velázquez blev som sagt lösningen på mittbacksproblemen när Diego Simeone sade nej till en utlåning av José María Giménez i somras. Samtidigt kom Naldo från Udinese efter att ha tillbringat en säsong i Granada. Den stora utmaningen har dock varit att hitta spelare som kan göra mål framåt och därmed hjälpa laget att undvika den försmädliga sitsen som klubben befann sig i förra säsongen. Álvaro Vázquez återvände från utlåningen hos Swansea City och blev tidigt första valet. En spelare som Atlético förövrigt var intresserade av att ersätta Diego Costa med om han lämnade för spel i Galatasaray sommaren 2012. Man lånade dessutom in Babá som gjorde en bra höstsäsong i Levante förra året. Fredy Hinestroza stärkte upp vänsterkanten och Karim Yoda den motsatta. Den sistnämnde spelaren hittade Contra i hemlandet Rumänien hos Astra Guirgiu och så här långt har han gjort det bra. 

Contra använder sig främst av ett 4-2-3-1-system där Guaita är odiskutabel etta mellan stolparna. Den gamle Atlético-försvararen Juan Valera spelar till höger i backlinjen, men det har varit en del omsättning i mittlåset den här säsongen. Anledningen till det hela har varit främst skador. Alexis är dock självskriven. Bredvid sig kämpar som vanligt Velázquez om en plats tillsammans med Naldo där uruguyanen ligger bättre till i nuläget med tanke på Getafes framgångar med honom i backlinjen. Så här långt har Sergio Escudero varit nummer ett på vänsterkanten, något som gör att Roberto Lago får fortsätta slåss om en plats i startelvan. Backlinjen är ofta hårdför och försöker hålla ihop i defensiven, men har flertalet defekter som Atlético utan tvekan kan utnyttja. Framförallt saknar den kvickheten, speciellt i mittförsvaret där varken Alexis eller Velázquez är särskilt snabba. Getafe spelar alltid med två pivotes på mittfältet. Juan Rodríguez och Míchel är normalt sett självskrivna. Båda är bra fysiskt  och aggressiva i försvarsspelet. Den förstnämnde står för bollvinnandet samtidigt som Míchel är lite mer av en organisatör och även kan slå den avgörande passningen. I den sistnämnda positionen har dock Contra ett problem att lösa då Míchel har problem med ett knä och inte kommer till spel mot Atlético. Det betyder dock med stor sannolikhet att Mehdi Lacen går in i hans position.

Den kreativa biten tar dock de tre spelarna längre fram i banan hand om. Pablo Sarabia väntar alltjämt på sitt stora genombrott. Han är kvick, snabb, duktiga i 1-mot-1-situationer, har en väldigt fin vänsterfot och slår dessutom mycket bra fasta situationer. Han kan spela över hela anfallslinjen. Yoda har visserligen bara gjort fyra matcher för Getafe den här säsongen, men hans snabbhet, styrka och individuella kvalité är någonting som laget kommer ha större nytta av i framtiden. Han påminner lite om Jonathan Zongo i Almería när det gäller spelstil. Sammir är lagets playmaker, men samtidigt som det handlar om en talangfull brasilianare som spelar för det kroatiska landslaget så kan han också ha stora problem utanför planen. Han rör sig helst i hålet mellan mittfält och backlinje. Dessutom har han kvalitéen att sticka in bollar och avsluta själv. I och med det faktum att Álvaro Vázquez är skadad och Babá inte är 100% ännu efter sin skada samt att han bara har tränat ett par gånger under veckan gör det att Sammir antagligen måste spela som anfallare även mot Atlético. Sen har vi nyförvärvet Fredy Hinestroza som alltjämt har en hel del att lära på den här nivån. Han slåss om en plats med Ángel Lafita på vänsterkanten. Diego Castro har också en möjlighet att starta matchen mot Atlético beroende på vilket spelsystem Contra bestämmer sig för. På sistone har han tränat med tre centrala mittfältare där Diego Castro, konstigt nog skulle kunna ingå trots att hans position är betydligt mer offensiv i normala fall. Getafes rumänske tränare har dessutom jobbat väldigt mycket med andra bollar och fasta situationer under veckan. Allt för att förhindra Atlético från att visa sina styrkor. När det gäller just fasta situationer har Getafe alltjämt inte släppt in några mål på den typen av situationer den här säsongen, men man har varit ganska pressade i vissa matcher. Annars har han krävt hög intensitet på träningarna så vi kan vänta oss en ganska aggressiv och svårspelad match mot regionsklubben. 

Pedro León då? Jo, han väntar alltjämt på att LFP (ligaförbundet) och RFEF (spanska fotbollsförbundet) skall lösa hans status. Det är nämligen så att han alltjämt inte har skrivits in i Getafes trupp pg.a. problem med lönetaket som Los Azulones överskred i samband med stängningen av övergångsfönstret under sensommaren. 

Truppen
Guaita, Codina; Valera, Velázquez, Naldo, Alexís, Roberto Lago, Escudero; Juan Rodríguez, Lacen, Yoda, Sarabia, Sammir, Lafita, Fredy, Diego Castro, Pere Milla; Babá

-
 Álvaro Vázquez, Míchel, Álvaro Arroyo
-

Startelvan (4-2-3-1 alternativt 4-3-3)
Guaita; Valera, Velázquez, Alexis, Escudero; Juan Rodríguez, Lacen; Yoda, Sarabia, Lafita/Hinestroza/Diego Castro; Sammir

Mungiporna uppåt i Atlético
Atléticos seger mot Espanyol i förra helgen och utklassningen av Malmö FF i onsdags var det perfekta gensvaret på lagets kollaps innan landslagsuppehållet. Trots att de röd-vitrandiga inte direkt förtog sig under de första 35 minuterna så var man ändå det betydligt bättre laget mot MFF och när vi väl hade spelat en dryg timme så var matchen avgjord. Diego Simeone har under de två senaste matcherna och sedan landslagsuppehållet tog slut insisterat på ett mer varierat anfallsspel. Man gjorde visserligen båda målen mot Espanyol via fasta situationer, men rent spelmässigt kunde man se en förbättring som sedan blev väldigt tydlig i och med lagets fem mål i andra halvlek mot skåningarna. Inläggsspelet varierades framförallt med små, snabba, kvicka kombinationer längs hela planen. Man koncentrerade dessutom stora delar av det spelet längs kanterna och då framförallt högerkanten där samarbetet mellan Juanfran, Koke, Antonine Griezmann och Arda Turan var oerhört bra i andra halvlek mot Sveriges bidrag till UEFA Champions League under 2014-2015. Till skillnad från tidigare fanns det även ett djupledshot. Den här gången var det inte enbart Griezmann som visade vägen i det avseendet utan han fick en del hjälp av Mario Mandžukic och de resterande arkitekterna i Atléticos anfallsspel. Det gör att svårighetsgraden ökar och möjligheten till att markera de röd-vitrandiga blir mindre. Malmö lyckades aldrig fånga in Atlético och de visste inte hur de skulle hantera varken Griezmanns fria roll som han var mycket bra i, Kokes organisationsspel eller Ardas roll i sista tredjedelen. 

Utöver startspelarnas insatser och kanske framförallt ännu en mycket bra insats av Koke så fick tre av nyförvärven som är tilltänkta att göra mål också näta. Mandžukic kunde i ärlighetens namn gjort mer än ett, men varje mål är viktigt för en anfallare. Kroaten har gjort fem mål i röd-vitrandigt sedan övergången från Bayern München och med det är han lagets bästa målskytt i alla turneringar. Man kunde dock se vilka som verkligen behövde stärka självförtroendet. Griezmann har spelat bra i många av matcherna sedan han kom till Atlético, men än så länge har målproduktionen uteblivit. Simeone avslöjade på en av alla presskonferenser efter matchen att han bara klargjorde för "Grizi" att han skulle göra mål så länge han fortsatte att jobba på som han gjorde. Han fick rätt. Därför var det föga överraskande att Griezmann sprang ut till just Simeone för att fira med argentinaren. Cerci är ett annat av nyförvärven som såg lättad ut efter sitt första mål för Atlético. Italienaren spelade som anfallare när Mandžukic byttes ut och det verkar vara just där som Simeone ser honom för närvarande. Han har ju gott om kvalité i sista tredjedelen och är en ganska bra avslutare, men han kan också användas över hela anfallslinjen. Det är dock spridningen som är imponerande: 12 spelare har stått för sammanlagt 24 mål den här säsongen. 

Sen skall det ju också sägas att Atlético gick in i matchen mot Malmö FF utan såväl Tiago som Gabi. Första gången det händer på över 560 dagar, men hela den centrala linjen gjorde ett utmärkt jobb och spelsystemet (4-3-3) fungerade riktigt bra när Atlético-spelarna väl växlade upp tempomässigt. 

Simeones presskonferens
Alessio Cerci: "Det kommer ta lite tid innan Cerci kommer in i laget på allvar. Han jobbar på väldigt hårt, något som alltid betalar sig inom den här branschen. Han är en spelare med annorlunda kvalitéer och vi väntar oss att han fortsätter växa för att på så vis täcka de behov som vi är på jakt efter."

De skadade spelarna: "Det gäller Gabi, Ansaldi och Tiago. Det här får ni helt enkelt prata om med läkarteamet. Vi får se om de är tillgängliga under morgondagen."

Skillnader mellan dåvarande anfallare och nurvarande anfallare: "Spelarnas karaktäristiska drag erbjuder olika varianter. Falcao var en referens i anfallsspelet. Efter honom var det Costa. Laget jobbar efter anfallsspelarnas karaktärsdrag. Mandžukic ger sina medspelare möjligheten att komma in bakom honom. I år har vi en annorlunda anfallare."

Spridningen av mål inom laget: "Spelarnas karaktäristiska drag gör att fotbollen som vi spelar är mer eller mindre rak. Laget blir bättre och bättre, något som syntes mot Malmö där vi gjorde en bra första halvlek och en mycket bra andra halvlek där vi fyllde på med gott om folk i anfallsspelet som i sin tur gav våra anfallare fler alternativ och möjligheter. Mandžukic läser sina medspelare på ett annat sätt och det ger oss annorlunda möjligheter."

Spelmål mot Malmö: "Fotbollen är väldigt bred och alla kan vi tycka och tänka kring densamma. Jag har ingenting emot att man avgör matcher på en fast situation. Det är bara ett av många verktyg, men jag välkomnar alltid när man gör spelmål. Vi försöker stärka samtliga delar som vi tar oss an och ett av våra bästa verktyg är de fasta situationerna. Förutom arbetet med de fasta situationerna har vi spelare med bra tillslag och bra huvudspelare."

Antoine Griezmann: "Vi står inför en ömsesidig utmaning. Han är en kantspelare som är van vid att göra diagonallöpningar och jag tror att han kan bli mer komplett. För att han ska bli bättre gäller det att han jobbar på att driva bollen på ett ännu bättre sätt. Jag tycker om hans mål senast eftersom han förvandlade sin offensiva potential något konkret genom just sättet som han drev bollen på. I samband med att han använder sig av sitt driv gör det också att motståndarna känner en viss ångest när de ställs mot honom. Det var precis det han gjorde häromdagen och det är just det vi är ute efter."

Getafe: "De jobbar på bättre och fungerar bättre som lag. Contra gör ett mycket bra jobb. Han är en gammal lagkamrat till oss (Simeone och Burgos, reds. anmärkning). Det handlar om en hårt arbetande person med stark karaktär som dessutom smittar av sig på hans grabbar. Det finns intressanta saker i deras spel från mittfältet och framåt i banan. Han har redan visat viktiga saker i sitt tränarskap och den här säsongen kommer han att fortsätta göra detsamma.

Läget i laget
Trots att de röd-vitrandiga tagit sig i kragen efter landslagsuppehållet och presterat på en ganska hög nivå har Simeone en del att fundera över inför mötet med Getafe. Han kommer nämligen inte kunna använda sig av varken Tiago eller Cristián Ansaldi i regionsderbyt pg.a. skador. Portugisen drog på sig en muskelskada i framsidan av det ena låret i samband med matchen mot Espanyol förra helgen och tvingades utgå. Han missade mötet MFF pg.a. just samma anledning och har inte tränat med laget under hela veckan. Gabi drogs med exakt samma skada som Tiago och missade den senaste matchen pg.a. just detta, men han var tillbaka i samband med fredagens träning och tränade för fullt tillsammans med sina lagkamrater under fredagen. Detsamma gäller Ansaldi. Argentinaren har problem med baksida lår och håller för närvarande på att sanera den skadan. Då torsdagens träning var en återhämtningssession kunde man inte läsa in särskilt mycket i det som rapporterades därifrån, men Saúl tränade inte med resten av sina lagkamrater pg.a. ett jack i akilleshälen som han ådrog sig under onsdagskvällen. 

Simeone testade en potentiell startelva under fredagens träning där allt var sig likt i de nedre regionerna av laget. Miguel Ángel Moyà vaktade målet. Cholo ställde upp en fyrbacsklinje med Juanfran till höger, Miranda och Diego Godín i mittlåset samt Guilherme Siqueira på vänsterbacken. Mario kommer med stor sannolikhet att fortsätta i den defensiva rollen på mitten då Tiago är borta från spel och Saúl dras med lite skadeproblem. Därför har även Simeone tagit med sig 19 spelare till den här matchen. Den stora överraskningen var dock bredvid just Mario. Där återfanns inte Gabi trots att han är tillbaka från sin skada utan lagkaptenen fick träna med reserverna. Koke tog nämligen hans plats i startelvan samtidigt som Raúl García slussades in i en tänkt elva. Annars var resten sig likt: Arda på ena kanten, Antoine Griezmann som släpande anfallare och Mario Mandžukic som anfallare.

Truppen
Moyà, Oblak; Juanfran, Jesús Gámez, Miranda, Godín, Giménez, Siqueira; Mario, Gabi, Saúl, Koke, Arda, Cebolla Rodríguez, Raúl García; Mandžukic, Griezmann, Cerci, Raúl Jiménez

-
Tiago, Ansaldi
-

Startelvan (4-4-1-1)
Moyà; Juanfran, Miranda, Godín, Siqueira; Mario, Koke, Raúl García, Arda; Griezmann; Mandžukic

   

Datum: Söndagen den 26 oktober 2014
Matchstart: 21:00
Spelplats: Coliseum Alfonso Pérez, Getafe
Kapacitet: 17,393 åskådare
Planen: 105 x 71 m
Domare: Mario Melero López (Málaga, Andalusien)
Streaming: Matchen kan ses via en mängd olika sidor på nätet. Däribland Wiziwig, Rojadirecta, Sport Category