Första halvlek

Barcelona tog som vanligt hand om bollinnehavet i början av matchen. Nej, vänta nu. Till skillnad från de allra flesta matcher som spelas på Camp Nou var det faktiskt bortalaget som tog det första initiativet och hade bollinnehav på Barcelonas planhalva under de inledande minuterna. Rayos första avslut avfyrades efter bara 45 sekunder och satt i närmsta burgaveln. Det skulle visa sig vara en tydlig fingervisning för vad bortalaget ville med den här matchen.

Barcelonas första farlighet uppenbarade sig i den 5:e matchminuten när Villa satte igång en snabb omställning och hittade fram med bollen till en djupledslöpande Fábregas. Passningen snett över till Messi var bra, men Rayos försvarare hann ner för att täcka målet och när argentinaren valde att hålla i avslutet uteblev målchansen.

Det var en händelserik start på matchen och det fortsatte på den inslagna vägen. I den 7:e matchminuten hade Messi en frispark i kryssribban. På den efterföljande omställningen kunde Dominguez mycket väl ha fått en straff när Mascherano kom in med en sen glidtackling. Jag hade nog inte klagat allt för mycket om domaren hade blåst straff i den situationen med tanke på Mascheranos något klumpiga agerande, men domaren vinkade avvärjande.

Precis som mot Milan fick vi se ett intensivt och rakt spelande Barcelona. Passningsspelet var lite slarvigt på sina håll, men den intensiva pressen var åter där och det var en svängig halvlek på alla sätt med två lag som ville anfalla och som därmed kunde spela omställningsfotboll.

I den 25:e matchminten fick vi se ett typexempel på en effektiv och fartfylld omställning, vilket inte alls är en vanlig syn på Camp Nou då Barcelona mest brukar få ägna sig åt att bryta igenom lågt spelande försvar. Men så det gick undan när Messi tog sig förbi sin försvarare med en läcker fint och avancerade. Argentinaren hade både Alexis och Villa som passningsalternativ. Messi valde den sistnämnde, vilket inte alls visade sig vara något dumt val i och med att Villa satte dit 1-0 i bortre krysset hur säkert som helst. Vilket underbart fotbollsmål på alla sätt! Och vad härligt att se vilken klass Villa bidrar med till Barcelonas anfallsspel när självförtroendet finns där!

Det var dock inte bara Barcelona i den här halvleken. Rayo hade ett par bra omställningar de också. Bland annat hettade det till när Piti testade från distans, men skottet klarade Pinto utan några större problem. I den 40:e matchminten kunde Barcelona istället gå ifrån till 2-0 efter ännu en snabb omställning. Den här gången var det Busquets som startade allt med en lång djupledsboll och Villa, som blev serverad av Messi till 1-0-målet, bjöd nu tillbaka när han vackert spelade fram argentinaren som inte gjorde något misstag och utökade Barcelonas ledning.

Villa, som var dunderhet i matchen, skulle få en bra möjlighet till innan domaren blåste av för halvtidsvila. Fábregas stod för förarbetet, men den här gången höll avslutet från spanjoren ingen vidare kvalitet och 2-0 stod sig.

Andra halvlek

Frågan inför den andra halvleken var om Barcelona skulle fortsätta med samma höga bolltempo och intensiva press. Svaret fick vi bara några minuter in i halvleken när Iniesta serverade Alves ett bra skottläge till höger i straffområdet. Brassen tvekade inte utan avslutade direkt och hårt, men dessvärre tog bollen insida stolpe och ut. Alves verkade dock inte påverkas speciellt mycket av det utan bjöd minuterna senare på ett vackert samspel med Messi, som ledde fram till ett bra skottläge mitt i straffområdet för Alexis. Men chilenarens oförmåga att förvalta målchanser fortsatte dessvärre att hålla i sig och avslutet gick utanför.

Publiken på Camp Nou skulle dock få anledning att jubla bara minuterna senare när Villa i den 57:e matchminuten höll undan för sin försvarare och hittade fram till Messi i djupled. Messi hade ytterligare en försvarare att passera och när det väl var gjort avslutade han omställningen med en vacker chip som retfullt letade sig över Rúben i målet framtill 3-0 för Barcelona. Messis mål var såklart magnifikt på alla sätt. Men Villas vilja när han tryckte sig förbi och höll undan sin motståndare för att kunna spela fram Messi till målet var helt underbar att se! När såg vi senast Villa göra något sådant? Jag vet inte, men det var länge sedan nu.

När de flesta trodde att matchen var klar stack Rayo Vallecano upp och gjorde match av det hela igen. Inbytte Tamudo, tidigare i Espanyol, behövde bara en bolltouch för att sätta dit reduceringen 3-1 för Rayo som verkligen hade gjort sig förtjänt av ett mål med sitt offensiva spel.

Målet innebar att en osäkerhet spred sig i Barcelona och utan Iniesta, som hade bytts ut, fick Rayo något mer att säga till om på mittfältet, vilket öppnade för flertalet skottlägen från framförallt Piti. Även Messi skulle få en bra möjlighet efter att i den 72:e matchminuten ha väggspelat med Villa. Avslutet höll hög klass och hade säkerligen borrat upp sig i bortre krysset om det inte vore för att Rúbens räddning var ännu mer högklassig.

Minuterna senare var Tamudo framme och oroade igen med en löpning mot första stolpen, men avslutet var tamt och gick dessutom utanför. Kort därpå var det återigen Piti som testade med skott från distans, men inte heller den här gången behövde Pinto ingripa. Känslan var dock att Piti hade börjat skjuta in sig och närmade sig ett mål.

Rayo gick verkligen för ytterligare ett reduceringsmål, vilket såklart öppnade nya omställningslägen för Barcelona. Närmast att utnyttja det var Villa som tog med sig bollen inåt i banan från sin vänsterkant och förbi sin försvarare. Avslutet höll dessvärre ingen ”Villa-klass” och Rúben kunde avstyra utan några större problem.

Innan matchen blåstes av skulle Piti hinna med ytterligare två skott. Ett av dem höll på att överraska Pinto som ändå lyckades stöta ut bollen till en resultatlös hörna. Rayo skapade ett visst tryck med ett par hörnor i rad, men matchens sista målchans skulle gå till Barcelonas lagkapten Lionel Messi. Argentinaren tog sig förbi till höger i straffområdet och avslutade med ännu en chip, men den här gången utan att hitta insidan av nätet. Matchen slutade således 3-1 till Barcelona efter en mycket trevlig fotbollsunderhållning från båda lagen!

Sammanfattning

Det här var en match mellan två lag som ville anfalla, vilket ledde till en underhållande och sevärd tillställning. Rayo hade en offensiv inställning under hela matchen, vilket innebar att vi fick se något så ovanligt som omställningsfotboll för Barcelona på Camp Nou. Visst, Rayo fick se vad som händer om man bjuder Barcelona på för stora ytor, men stundtals spelade bortalaget ett fyndigt anfallsspel och med lite bättre kvalitet på avsluten hade laget mycket väl ha kunnat ställa till större problem för Barcelona än vad som blev fallet. Jag satt stundtals och njöt av Rayos offensiva, respektlösa spel och laget förtjänar helt klart ha beröm för sin insats även om Lasse Lagerbäck inte hade varit alltför nöjd med försvarsspelet.

Barcelona fortsatte verkligen på den inslagna vägen från Milan-matchen och visade upp en helt annan attityd och inställning än vi har sett tidigare under säsongen. Det finns en helt annan glädje och energi i spelarnas ögon för tillfället och alla är verkligen beredda att offra sig för varandra. I första halvlek tror jag att jag räknade till tre glidtacklingar i rad från Barcelonaspelare i samma situation och då var ändå inte Puyol med på planen i den här matchen. Det säger en hel del.

Fotbollsvärldens mest bortskämda och kräsna publik trivdes så mycket med vad de fick se att vågen gick runt på Camp Nou. Messi som fick över lagkaptensbindeln från Iniesta, var på ett härligt spelhumor, men den spelare som såg ut att trivas allra mest på planen var David Villa som visade att han är tillbaka på allvar. Visst, vi fick se ett vackert och direkt matchavgörande mål redan mot Milan. Men den spelmässiga insatsen från Villa var den bästa spanjoren har stått för på mycket länge. Det enda som saknades för den perfekta insatsen var ytterligare ett eller två mål, men det viktiga är att Barcelona äntligen har ännu en naturlig målskytt på planen förutom Messi, vilket kan komma att bli helt avgörande när vi går in i slutskedet på den här säsongen.

Visca el Barca!