Medverkande
 
Markus Inanoglu: skribent Barcelona
Taher Mortezaie: redaktör Barcelona
Emily Ottosson: skribent Barcelona
Marcus Rossheim: skribent Barcelona
Michael Cedqvist: skribent Barcelona


Barcelona har varit ovanligt aktiva på marknaden i år och har förnyat truppen ordentligt. Vad säger du om Barcelonas agerande under sommarens transferfönster? Har klubben köpt och sålt rätt spelare?
 
Markus I
– Med tanke på omständigheterna var det högst väntat att Barcelona skulle vara mycket aktiv med att köpa och sälja spelare i sommar. Det finns tre uppenbara skäl till att man har agerat som man de facto har gjort. För det första har man varit nödgad att vara flitig på transfermarknaden, eftersom man efter denna sommar ju har ett transferförbud till januari 2016. För det andra var som bekant förra säsongen ingen höjdare rent sportsligt och det var tydligt att man behövde få in en del nytt blod i truppen. För den tredje stod det klart att trotjänare som Carles Puyol och Victor Valdes skulle lämna klubben i sommar, så man blev tvungen att hitta lämpliga ersättare.  
 
På det stora hela är jag nöjd med de nya spelarna som har anslutit i sommar. Särskilt intressant är värvningarna av Ivan Rakitic och inte minst Luis Suarez. Jag är dock lite osäker på om Thomas Vermaelen, som har dragits med skadebekymmer de senaste säsongerna, är ett klokt köp. När det gäller spelare som har försvunnit är jag aningen kluven till att Cesc Fabregas och Alexis Sanchez har lämnat. Å andra sidan har det ju värvats in flera storspelare. Jag skulle inte ha något emot om Fiorentinas Juan Cuadrado hade plockats in, men han var tyvärr för dyr. Egentligen har jag inget speciellt att klaga på. Den här truppen håller högsta klass.
 
Taher
– Det var nödvändigt och investera lite i nya spelare samt införa nytt blod i laget. Samtidigt är jag av den åsikten att det är bättre och göra det mesta sakta men säkert. Men ibland kan det faktiskt behövas friska till allt ganska rejält. Trots väldigt mycket kritik till ledningen och främst Zubi på sistone så tycker i alla fall jag att man har gjort rätt den här gången. Man har agerat smart. Stärkt varje position ganska rejält och även om jag inte tycker att man kanske behövde betala så mycket för Suarez så blir betyget ändå klart över godkänd ifall man ser till hela truppen.

Man ska dessutom komma ihåg att man har sålt både Cesc och Alexis för väldigt mycket pengar, det är inte alls vanligt när det gäller FC Barcelona. Personligen gillar jag bägge dessa men att få mer än 40 miljoner euro för Alexis så kanske det ändå inte var helt fel. Man har dessutom behållit Alves precis som jag trodde det skulle bli. På något sätt känns det som att man har värvat många spelare men utan att bryta sönder stommen i laget. Vi får se hur det går längre fram men så här långt ser det väldigt bra ut.
 
Emily
– Generellt sett är jag nöjd. Om vi ser till de spelarna som har lämnat klubben tycker jag att ledningen har gjort det hyfsat bra. Det enda minuset är väl att man inte lyckats sälja alla spelare som jag anser överflödiga, det vill säga Song, Afellay och Tello. Samtidigt förstår jag tanken att låna ut spelare med tanke på transferförbudet, för jag antar att utlånade spelare kan komma tillbaka nästa sommar. Den här sommaren har många likheter med sommaren 2008 – klubben har verkligen storstädat i truppen. Det var visserligen välbehövligt, men jag kan inte undvika att känna att det går lite väl fort. Barcelona genomgår en generationsväxling och det funkar inte att göra allt för många förändringar över en natt, eller i det här fallet över en sommar. Förnyelsen av truppen borde ha varit ett långsiktigt arbete som skulle ha börjat för länge sedan. Istället slänger man hutlösa summor på att värva Neymar och sätter igång det svindyra projektet Espai Barça. Prioriteringarna från ledningens sida har varit lite skeva de senaste åren och det känns som att de nu plötsligt har vaknat och insett att något måste göras åt truppen – därav den stora omsättningen av spelare i sommar.
 
Värvningarna av Ter Stegen och Rakitic känns klockrena och Bravo känns okej. Mathieu och Vermaelen är jag rätt likgiltig inför, de ger en välbehövlig bredd i backlinjen, men höjer inte direkt kvaliteten i truppen. Suárez hade jag helst inte velat se i Barçatröjan och vad ska man egentligen säga om värvningen av Douglas? Spontant känns det som en nödlösning i sista sekund och jag kan inte tänka mig att man skulle ha värvat honom om man inte haft transferförbudet framför sig. Det verkar oklart huruvida Dani Alves kontrakt går ut nästa sommar eller 2016, men om Alves lämnar efter den här säsongen (eller i januari som det ryktats lite om) antar jag att Barcelona inte vill förlita sig på Montoya och därför värvade Douglas för att det var en ganska billig och enkel affär då det inte direkt fanns någon konkurrens om hans signatur…
 
På försäljningssidan tycker jag klubben har gjort det ganska bra, alla spelare som inte har hållit tillräckligt hög klass har lämnat vilket man får se klubben cred för. Däremot är jag inte överlycklig över att Alexis har lämnat, jag hade gärna sett att han hade stannat kvar. Att Cesc såldes var nog bra för både honom och Barcelona. Han hittade aldrig riktigt sin roll i laget och även om han har gjort en klart godkänd insats i Barcelonatröjan var han alldeles för ojämn i sitt spel.
 
Marcus R
– I stora drag tror jag att Barca har agerat rätt med så pass många nyförvärv. Hunger och motivation var en nödvändig injektion i Barcelonas trupp vilket är också vad man har fått. Kolla bara hur mycket mer Rakitic visar sig och söker bollen än exempelvis Xavi, så som Xavi gjorde när han var yngre. 
Men jag saknar en mittback som hade varit en lika stor profilvärvning som Suárez. En spelare som skulle vara given i startelvan.
 
Michael
– Visst är det FIFA:s transferförbud som gjort vår katalanska stolthet ovanligt aktiv under fönstret, så den överdrivna spelarruljansen är inte riktigt vad vi vant oss vid under de senaste åren. Det är bara att inse att vi hade stora behov att både förnyelse, föryngring och förändring inom klubben, och jag är glad att se en tränare komma in med förståelsen att vi faktiskt inte är världens bästa lag längre, utan att istället ha det som en ny ambition att nå samma nivå.
 
Försäljningen av Cesc och framför allt Alexis går självklart att ifrågasätta, och jag hade ärligt talat sett chilenaren fortsätta sin karriär i blaugrana, men det går inte att bortse från att klubben faktiskt gjorde två bra försäljningar vilket inte brukar vara fallet. Deulofeus utlåning ger mig tyvärr mest Bojan-vibbar, och frågan är om inte Munir redan nu i höst får ta över platsen som Camp Nous nya kelgris från ungdomsleden.
 
Spelarköpen har täckt hela spektrat över mänsklig galenskap; från en lugn och garanterad framgångssaga i Rakitic, till en röksugen och halvgalen Mathieu, bara för att längst ut under rubriken "Psykfall" hittade en svindyr Luis Suárez. Det har kan blir en ren och skär katastrof... eller hur bra som helst.
 

Vem av nyförvärven ser du mest fram emot att få se spela under kommande säsong?
 
Markus I
– Om jag måste välja ut en, så får det bli Luis Suarez. Det ska bli mycket intressant att följa honom, då han under ett par års tid har varit alldeles lysande. Förhoppningsvis kan han snabbt finna sig till rätta i laget efter sin avstängning och bidra med många mål och assist.
 
Det kommer också bli väldigt spännande att se hur samspelet mellan honom, Lionel Messi och Neymar kommer att fungera. Han är en vinnarskalle med formidabla kvalitéer, så jag är optimistisk och tror att han kan lysa även i den stjärnfyllda omgivningen i Barcelona.
 
Taher
– Även om Suarez kanske är svaret för de flesta i den här frågan, så ser jag mest fram emot att se Rakitic i sin nya roll. Luis Enrique har gjort klart att kroaten har förstaplatsen i kampen mot legenden Xavi, men samtidigt kan det inte vara lätt och komma ifrån Sevilla där han dominerade och spela plötsligt bredvid spelare som har dominerat världsfotbollen under de senaste åren. Hittills är det toppbetyg för Rakitic som inte är lika elegant som Xavi i sin spelstil, men som har andra kvalitéer som laget helt säkert kommer ha nytta av.
Jag är också lite nyfiken på att se hur Vermaelen kommer spela när han väl är tillbaka. Det är inte alltid så lätt och vara mittback i en klubb som Barça.
 
Emily
­– Det är omöjligt att bara välja ut en, så jag säger Ter Stegen, Rafinha (som får räknas som ett nyförvärv) och Rakitic. Ter Stegen har nog den absolut viktigaste och svåraste uppgiften – att ta över efter Víctor Valdés i mål. Jag hoppas och tror att han kommer att göra det bra, men det är inga små skor han har att fylla direkt. För tillfället verkar Claudio Bravo vara förstealternativet mellan stolparna, kanske på grund av Ter Stegens skada, och det blir intressant att se vem Lucho väljer att starta med mot Athletic i morgon nu när tysken är skadefri. Personligen ser jag mycket hellre Ter Stegen i målet än Bravo och jag tycker att det är bättre att ha en uttalad förstemålvakt än att hålla på och byta från gång till gång. Konkurrens är bra, men stabilitet och trygghet är bättre och det uppnår man inte genom att byta målvakt hipp som happ.
 
Rafinha är en favorit sedan länge och det känns oerhört roligt att Luis Enrique verkar ha stort förtroende för honom. Han har varit riktigt bra i Barça B länge och förra säsongen tog han ytterligare ett steg i utvecklingen när han gjorde mycket bra ifrån sig i Celta Vigo. Det ska bli väldigt intressant att följa honom den här säsongen.
 
Slutligen kommer vi till Ivan Rakitic. Kroaten känns som den överlägset bästa värvningen Barcelona har gjort den här sommaren, möjligtvis tillsammans med Ter Stegen. Rakitic har verkligen imponerat på mig hittills och det känns underbart att vi äntligen har fått in lite tyngd på mittfältet, utan att för den delen tappa i teknik och finess. Visst är Rakitic ingen Xavi, men jag älskar hans driv, hans sätt att alltid vilja förflytta bollen framåt, hans blick för spelet och att han dessutom tar riktigt bra defensivt ansvar.
 
Marcus R
– Suárez, av den enkla anledningen att jag inte sett honom spela i Barcelona i en tävlingsmatch. Hur kommer han fungera i spelsystemet? Tillsammans med Messi och Neymar? Vart kommer han spela, på kanten eller i mitten framför Messi? Jag ser med förväntan fram emot att få frågorna besvarade i oktober, kanske mot Madrid.
 
Michael
– Luis Suárez med munkorg kommer att bli en underhållande syn; visst är han en duktig fotbollsspelare men att se honom representera Barcelona är någonting som jag helst hade sluppit. Rakitic var grym i Sevilla förra säsongen och jag har stora förhoppningar på kroaten efter hans formidabla försäsong. Annars skall de bli kul att se vilka ungdomar som tar chansen av Rafinha, Munir, Sandro med flera.
 
 
Under sommaren har Barcelona kopplats samman med en drös olika mittbackar och till slut blev det Jérémy Mathieu och Thomas Vermaelen som förstärker försvaret. Hur nöjd är du med dessa värvningar?
 
Markus I
– Jag är någorlunda nöjd med köpen. Barcelona lyckades inte köpa loss de mittbackar som stod högst på önskelistan. Därför var det logiskt att man lade beslag på två mittbackar som var realistiska att knyta till sig.
 
Jeremy Mathieu har vid det här laget flera års erfarenhet av spansk fotboll och jag tror att han blir en nyttig pjäs. Han ger över lag ett stabilt intryck i sitt försvarsspel och Barcelona behöver trygga backar. Däremot är jag frågande till Thomas Vermaelen, på grund av att han har haft skadeproblem till och från i ett par års tid nu. Om han lyckas bli kvitt skadorna en längre period så kan han helt klart bli ett tillskott.
 
Båda två är skickliga mittbackar som mycket väl kan göra ett gediget jobb i Barcelonatröjan. Det är inga stjärnbackar med enorma förväntningar på sig utifrån, vilket säkert betyder att de vill visa omvärlden att de är bättre spelare än vad folk tror.    
 
Taher
– Man måste vara ärlig i sin kritik. Om man ser det på det sättet så finns det självklart andra backar som man kanske helst skulle vilja se i laget. Men ifall man ser till hur marknaden ser ut och att PSG värvar David Luiz för 50 miljoner euro så kanske man borde fråga sig ifall Barça gjorde rätt och köpa två mittbackar istället för en med högre kvalité. Jag tror att man har gjort rätt ändå.

Jag blev nyligen frågad ifall Mathieu är en back som man vinner Champions League med och mitt svar blev att man vinner ligan med en sådan back. Jag tror att det symboliserar lite det hela sett från ledningen, stabilitet framför chansning på ett enda kort. Framtiden får utvisa ifall man har agerat rätt, undertecknad är nöjd.
 
Emily
– På förhand inte särskilt nöjd alls. När det nu har gått ett tag sedan värvningarna gjordes får jag ändå erkänna att det ändå känns okej. Visst är det kanske inte några klassvärvningar och visst hade man gärna sett åtminstone en mittbacksvärvning som hade kunnat gå rakt in i startelvan med tanke på Piqués ständigt dalande form. Men samtidigt har Barcelona äntligen lite bredd i försvaret och både Mathieu och Vermaelen ger framförallt Piqué, men även Bartra, konkurrens. En världsklassvärvning hade kanske satt käppar i hjulet för Bartras utveckling och jag har väldigt höga förhoppningar på honom fortfarande, även om Lucho inte verkar helt övertygad än. Det absolut viktigaste värvningarna av Mathieu och Vermaelen för med sig är konkurrens om startplatserna och nu är det bara att hoppas att de två som gör det bäst på träningar och under matcher är de som får starta och att det inte är namnet på ryggen som styr, som det har varit de senaste åren.
 
Marcus R
– Vermaelen är nog den med högst potential men som varit skadad för mycket för att nå den igen. Mathieu har inte imponerat på mig de få matcher jag har sett honom spelat i Barcelona. 
 
Precis som jag nämt hade jag gärna sett en stabil mittback som kompletterar Pique men som ändå presterar på samma nivå, exempelvis Hummels. Jag tycker inte att nivån på sommarens mittbacks värvningar är tillräckligt hög. Kanske borde man prioriterat pengarna på Suárez annorlunda, exempelvis en världsback. Jag tycker att Pedro, Neymar och Messi skulle varit ett tillräckligt vasst anfall. Om man dessutom tar med i ekvationen vilket stabilt försvar man skulle haft med en världsback (som exempelvis Hummels) så känns en sådan elva som ett mer balanserat Barcelona, både ekonomiskt och sportsligt, än det vi ser idag. 
 
Samtidigt har det också varit Barcelonas historia under många år nu, kolla bara vilka backar som har spelat i Champions League finalerna under 2000-talet. Rätt man på rätt position har knappast hört till vanligheterna men det har nått hela vägen ändå. Mittbacks frågan kanske trots alla diskussioner är sekundär. Men ska man hålla hela vägen bör man skapa de bästa förutsättningarna för detta. Tiden får utvisa om klubbledningens prioriteringar varit rätt, jag är fortfarande tveksam. 
 
Michael
– Jag är nöjd med att vi har värvat mittbackar. Jag är mindre nöjd med mittbackarna vi värvade. Mathieu har förvisso varit stabil under inledningen av säsongen, och är precis som Vermaelen en duktig spelare, men båda två står en bit ifrån världstoppen. Förhoppningsvis kan dock lite konkurrens kanske väcka Piqué och åter göra honom till en storspelare, samt ge Mascherano chansen som innermittfältare igen där han faktiskt var en av VM:s bästa. 
 
 
Luis Suárez är en spelare som kanske inte riktigt passar Barcelonaprofilen med tanke på hans rasistiska kommentarer mot Evra och bitskandaler som avlöst varandra. Nu är han dock Barcelonas nya nummer nio, trots att han inte får delta i tävlingsmatcher förrän i slutet av oktober. Vad anser du om Suárez i Barcelona?
 
Markus I
– Länge trodde jag att Real Madrid skulle sätta tänderna i Luis Suarez. Jag blev lätt förvånad när det dök upp uppgifter om att han var på gång till Barcelona. Tydligen var det hans dröm att spela för katalanerna. Annars vore det inte omöjligt att han hamnade i den spanska huvudstaden. Hur som helst, nu är han en Barcelonaspelare och det är jag tacksam över.
 
Han håller yppersta världsklass och han var oerhört angelägen om att flytta till Barcelona. Det är positiva tecken. Jag tror att han kommer att lyckas, men jag är inte helt säker på att han kommer att ösa in mål som för Liverpool, i och med att en viss Lionel Messi ju också är en makalös målgörare.  
 
Visst har han varit inblandad i kontroverser och skandaler på senare år, men jag räknar med att han kommer att göra sitt yttersta för att undvika göra förargelseväckande saker i framtiden. Det finns dock inga som helst garantier för att han inte kommer att begå övertramp igen. Ändå går det inte att gå runt och oro sig för att han när som helst riskerar att flippa ur. Jag föredrar att njuta av hans fotbollskonster.
 
Taher
– Jag tycker man borde se det från två olika perspektiv. Spelmässigt är det en spelare som är otroligt duktig, ivrig och som kämpar om varje boll. Detta är något som generellt sett saknas ibland i Barça. Han är dessutom en striker som förutom att göra många mål så spelar han även fram sina lagkamrater. Under förra året såg jag en del matcher med honom i Liverpooltröjan och sättet han spelade tillsammans med Coutinho och Sterling var helt otroligt och se. Därför tror jag att han faktiskt kan passa in rätt bra i anfallsspelet.

Sedan måste man även se denna värvning från en annan mindre positiv perspektiv. Självklart borde en del av de saker som Suarez ibland gjort på fotbollsplanen aldrig ha skett. Att bita en motståndare tillhör inte på den fina gröna gräsmattan. De flesta kommer väl ihåg Mike Tyson som bet en gång i tiden örat av sin motståndare och det fick en hel värld och kritisera och ifrågasätta Tyson. Tänk er att samma sak har hänt inom fotbollen och samma spelare har gjort det tre gånger…

Men samtidigt har vi alla våra problem och ingen är perfekt, inte ens Barcelonaspelarna även om det ibland har målats ut på det sättet. Suarez kommer få en ny start i en klubb som på något sätt representerar fair play, ja i de flesta fallen i alla fall. En utmaning även det.

Personligen tror jag att uruguayaren kommer göra väldigt bra ifrån sig och de enda gångerna man måste hålla ett extra öga på honom skulle väl vara i en el Clásico match när han möter Pepe… Men rent sportsligt är det en mycket bra värvning av FC Barcelona som kommer ha en spelare som ensam kan lyfta ett lag. Dessutom lär han, Neymar och Messi förstå varandra mycket bra på planen.
 
Emily
– Det går inte att komma ifrån att han är en mycket duktig fotbollsspelare, men det går inte heller att komma ifrån att han har en hel del demoner att handskas med. Jag har aldrig velat se honom i Barcelona och kommer nog aldrig tycka att det känns helt bra att se honom bära den vackraste tröjan av alla. Ur ett sportsligt perspektiv gör Barcelona rätt som värvar Luis Suárez. Det finns antagligen ingen bättre nia i världen just nu. I sina bästa stunder är Suárez helt fenomenal och om jag anstänger mig för att trycka undan mina känslor av avsmak för uruguayanen kan jag till och med sträcka mig så långt som att säga att Suárez har samma kvaliteter som den spelare som fick mig att falla pladask för fotboll, nämligen Ronaldo Luís Nazário De Lima. Suárez har alla förutsättningar för att göra Barcelona ännu bättre offensivt och en anfallstrio bestående av Neymar, Messi och Luisito är nog något av det bästa fotbollsvärlden har att visa upp. Åtminstone på pappret.
 
Men sen har vi det här med Suárez beteende. Hans icke-existerande impulskontroll. Det går inte att försvara hans beteende och säga att han har begått misstag. Ett misstag upphör att vara ett misstag andra gången man gör samma sak. En gång kan bortförklaras som ett misstag. Inte två gånger. Och definitivt inte tre gånger. Vad gäller uruguayanens rasistiska utspel kan det aldrig förklaras som ett misstag. Aldrig.

Det går att hävda att Barcelona med sitt demokratiska styre och sina höga moraler och humana värderingar borde välkomna Suárez med öppna armar och visst, så kanske det är. Men samtidigt går det inte att komma ifrån att en värvning av Luis Suárez smutsar ner Barcelonas redan fläckiga rykte och klubbemblem. ”I Barcelona kanske Suárez kommer skärpa till sig, ge honom en chans, han kommer att förändras i Barcelona.” Nja. Det är väl lite väl naivt att tro det. Ungefär som alkoholisten som öppnar en ölburk och lovar att det här, det är den sista ölen jag dricker, sedan aldrig mer. Eller kvinnan som efter att än en gång blivit misshandlad av sin man intalar sig att det var hennes fel, att det var hon som provocerade sin man att ta till våld, att han inte menade att slå henne. Lika lite som att en människa kan förändra en annan kommer Luis Suárez att förändras i Barcelona.

Nej, värvningen av Luis Suárez känns fel. Barcelona hade lika gärna kunnat värva Pepe.

Marcus R
– På fotbollsplanen är han en av världens bästa anfallare, när han håller sig till fotbollen och inte annat trams. Men det är just det tramset som ofta får fokus, inte så konstigt med tanke på dess unika grad av idioti, men klubben har valt och se det sportsliga och där kommer han, i rätt spelmodell, att bevisa sin kvalité. Försiktighets åtgärder är gjorde i hans kontrakt vad gäller bitskandaler och rasistiska kommentarer. Men det kan sällan ändra en människa bara för det står på ett papper, låt oss hoppas att han formas av sin omgivning i Barcelona. 

Michael
– Visst är vi sugna på titlar och Suárez är en framgångsspelare, men frågan är om han inte helst bara vill springa runt och hålla på med dumheter. Kan han hålla sig i skinnet (eller snarare hålla sig ifrån andras skinn) så är han en tillgång, men rent instinktivt hade jag hellre sett honom i vilket annat lag som helst...
 

Nästa vecka drar Champions League i gång och Barcelona lottades in i grupp F tillsammans med PSG, Ajax och APOEL. Vad säger du om gruppen och Barcelonas chanser att ta sig vidare?
 
Markus I
– Det fanns definitivt enklare grupper, men den här gruppen är inte särskilt svår heller för en klubb som Barcelona. Zlatan Ibrahimovics Paris Saint-Germain blir säkert den hårdaste nöten att knäcka. Det är en klubb på frammarsch. Man spelar bra som lag och har individuella stjärnspelare som kan göra skillnad, inte minst Ibrahimovic.
 
De två övriga lagen i gruppen, Ajax och APOEL, ska Barcelona normalt sett slå både hemma och borta. Men Barcelona måste vara ödmjuk inför dessa uppgifter. I bortamötet mot Ajax i fjolårets Champions Leauge blev det en chockförlust för katalanerna. I hemmamötet vann Barcelona komfortabelt efter att Lionel Messi gjort tre snygga mål. Barcelona är favorit att vinna gruppen före den franska mästarklubben.
 
Taher
– Det är en bra grupp för Barça där det varken är ”dödens grupp” och inte heller den lättaste. När man får väldigt svåra grupper finns risken förstås att man kan missa slutspelet ifall man inleder dåligt. När man får väldigt enkla grupper kanske man inte är på hugget riktigt när de svåra slutspelsmatcherna börjar. Därför känns denna grupp rätt bra balanserad och kanske t.o.m. lite svårare än en normal sådan. Eftersom PSG är nu en riktig storklubb och lär höja nivån ännu mer den här säsongen. Ajax kommer också växa och man har fått mer erfarenhet av Champions League med de unga spelarna. Annars brukar Ajax nästan varje säsong spela mot antingen Real Madrid eller FC Barcelona. Trots det borde Barça, ifall man spelar koncentrerat och utan att underskatta, gå vidare från gruppen. Det ska bli intressant och se Luis Enrique i en turnering där man straffas för minsta misstag. 
 
Emily
­– Det är helt klart en överkomlig lottning för Barcelona, som normalt sett ska vinna gruppen. Apoel känns självklart som det lättaste motståndet, men jag tror ändå att cyprioterna kan göra livet surt för Blaugrana genom ett disciplinerat kollektivt försvarsspel, något som Barcelona har haft svårt för på sista tiden. Förhoppningsvis har Lucho hittat ett motgift mot sådana lag. Ajax är ett bra lag, men håller kanske inte tillräckligt hög klass för att vara ett hot till förstaplatsen i gruppen, även om de nog kan sticka upp och få med sig en poäng hemma i Amsterdam. PSG är naturligtvis den svåraste nöten att knäcka och vi har sett tidigare att Barcelona har haft svårt mot de franska mästarna. PSG har en riktigt bra trupp och kommer utmana på riktigt om förstaplatsen. Det kommer bli två mycket tuffa matcher mot fransmännen, men det vore något av en sensation om Barcelona inte skulle lyckas gå vidare från gruppen. Som etta eller tvåa återstår dock att se.
 
Marcus R
– 1. Barcelona
2. PSG
3. Ajax 
4. APOEL
 
Kommentar: Rutin är allt i europaspel. Resandet, antal matcher, större uppmärksamhet. Det är en annan nivå men för Barcelona är det vardag. Zlatan må vara Zlatan och PSG kan absolut gå långt, men Barcelona vinner ändå gruppen. Varför? Messi. 
 
Michael
– Som vanligt är allt annat än en förstaplats ett misslyckande, vi vet att Ajax inte klarar av att möta Barcelona och APOEL blir nog tyvärr slagpåse i gruppen trots att man spelar allt oftast i CL-slutspelen. PSG blir förstås utmanaren men är fortfarande inte bra nog för att slå Barca över två matcher. Avancemang känns självklart, en förstaplats ganska säker.