På förhand hade båda tränarna påpekat matchens betydelse. Marcelo Bielsa hade påpekat lagets behov av att vinna för att överleva gruppspelsfasen i Europa League. Lyons Rémi Garde hade i ett utbrott av fransk dramatik utmålat matchen mot Athletic som säsongens svåraste.

Hemmalaget vilade ett par ordinarie namn som Bafétimbi Gomis, Milan Bisevac och Mouhamadou Dabo, men ställde annars upp med fullt lag i en uppställning som mer liknande 4-5-1 än 4-3-3. Gästerna ställde upp med den förväntade laguppställningen (länk). Iker Muniain hade återhämtat sig från skadan han fick i senaste ligamatchen, men Ekizas som rest med till Franrike hann inte kurera sin stukade fot utan fick följa matchen från läktaren.

Första halvlek

Lyonspelarna hade uppenbarligen tagit sin tränare på orden och inledde väldigt defensivt. Athletic dominerade bollinnehavet och Lyon backade hem i väntan på kontringslägen de visste skulle uppstå. När hemmalaget fick tag i bollen satte Athletic som vanligt in sin aggressiva och höga press. Bielsas mannar verkar sakta men säkert vara på väg tillbaka mot fjolårsformen efter att ha visat upp hyfsat spel de senaste matcherna och mot Lyon fortsatte det på den inslagna vägen. Bollinnehavet kunde dessutom omsättas i skapade chanser och skott på mål, vilket som bekant inte alltid är fallet. Det som saknades – främst i denna första halvlek – var timingen mellan den avgörande passningen och löpning. De Marcos, Susaeta, Aduriz och Munain sprang offside gång på gång – även om TV-repriserna visade att linjemännen rånade Athletics De Marcos på ett klockrent friläge.

I första halvlek var det främst Athletic som skapade chanserna. Ander Herrera var briljant med bollen, dynamiske De Marcos ständiga löpningar skapade ytor och Susaeta såg mer engagerad ut än på länge. Bara Iker Muniain spelade något under sin vanliga kapacitet. De två bästa chanserna hade Aritz Aduriz, men Lyons målvakt Vercoutre storspelade. När Lyon kom framåt i planen var det storspelande Carlos Gurpegi som stoppade det mesta och bakom honom gav Gorka Iraizoz ett stabilt intryck.

Andra halvlek

Inledningsvis i andra halvlek fortsatta Athletics spelövertag och chansskapande. Men som en blixt från klar himmel slog Lyon och Lisandro López. En halvdan rensning från Gurpegi hamnade i hos Lyons högerback Reveillere som via ett väggspel, en överlappning och en ouppmärksam Iker Muniain får tid att slå ett inlägg mot Lyons ensamma anfallare. Carlos Gurpegi – som fram till denna matchsekvens gjort allting helt rätt – ger Lisandro en meter tillgodo i markeringsspelet som han förvaltar med en klassnick från straffpunkten som går in nere vid Iraizoz ena stolprot. En kalldusch i den 54:e matchminuten.

Athletics dominans fortsätter och inom loppet av några minuter skapas två jättelägen. Iraola dribblar sig förbi försvarare och målvakt och lyckas ur snäv vinkel och via ribban få in bollen till Aduriz. Två meter från mållinjen med bara en Lyonförsvarare som vikarierande målvakt stressar han iväg ett avslut i burgaveln. I momentet efteråt sparkar Lyons målvakt i marken vid en inspark och Susaeta – kvällens absolut störste målsumpare – får ett friläge som han lobbar utanför. Kort efteråt gör Bielsa två byten. Först får Fernando Llorente en halvtimmes spel på Aduriz bekostnad och därefter är det Muniain, småskadad på grund av en överkörning, som lämnar över vänsterkanten till Ibai.

Sällan har Bielsa träffat så rätt i sina byten. Ibai och Llorente lyfter Athletics anfallsspel ytterligare ett par snäpp och Lyons målvakt tvingas på några minuter till en handfull ingripanden. Klockan tickar på. Matchuret står på 78 minuter när Llorente suger ner en långboll och fördelar den till en framstormande Ibai som skjuter ett distinkt skott som letar sig in i bortre burgaveln. Klassavslut av Ibai och ett förarbete av Llorente i absolut toppklass.  

Matchens sista tolv minuter plus tillägg blir en galen uppvisning i hawaiifotboll. Athletic jagar naturligtvis tre poäng när de helt dominerat hela matchen. Lyon – som precis bytt in urstarke Gomis på topp – reagerar på kvitteringen genom att plötsligt börja gå till anfall. Lyons förändrade matchplan är lika okonventionell som den visar sig vara farmgångsrik. Trots mängder av chanser åt båda håll – varav Athletic och framför allt Susaeta har de flesta och bästa, men Lyon och Gomis också en handfull – är det tillslut Lyons Briand som får in matchens sista mål.

Den sekvensen illustrerar väl Athletics nuvarande situation. Llorente bröstar på ett tillslag fram en långboll perfekt till en helt frispelad Susaeta som från några få meter avslutar på halvvolley. Lyons målvakt svarar för kvällens prestation när han gör en otrolig reflexräddning med en hand nere vid sin högra stolpe. Lyons försvarare får bollen och några sekunder senare skjuter en Lyonmittfältare ett långskott som Gorka – också utmärkt denna kväll – släpper en obegripligt svag retur på till en fri Briand som lägger bollen i öppet mål. Oskärpa, otur och defensiva misstag i denna matchsekvens, men de orden skulle lika gärna kunna vara Athletics slogan denna säsong.

Efter matchen

Slutresultatet var riktigt bittert. Lyons tränare Garde konstaterade efter matchen att matchen utvecklades ungefär som han hade tänkt, förutom att han inte trodde att hans lag skulle kunna göra ett vinnande mål. Bielsa kunde å sin sida inte riktigt förklara vad förlusten berodde på, men påpekade som på så många presskonferenser förr att hans lag hade förtjänat ett bättre resultat.

Även om Athletics allt bättre spel i de tre senaste matcherna gläder är läget nu bekymmersamt.  För att gå vidare från gruppspelet i Europa League måste de samtliga tre kvarstående matcherna vinnas och Sparta Prag måste dessutom tappa hela fem poäng mot Athletic. Ett näst intill omöjligt scenario även om Bielsa uttrycker en sin vanliga naiva optimism inför framtiden.

Några positiva besked inför ligaspelet går dock att utläsa i det utspillda kaffesumpet (ja, soffbordet fick en lite spark på bakhasorna Ander Herrera-style när Lyon slog in segermålet). Athletic ställde för första gången denna säsong upp med sin tilltänkta ordinarie fyrbackslinje och i det stora hela gjorde de en strålande match. Athletics avsomnade högerkant visade mer framåtanda och spelglädje än på länge. Ibai visade att han har kapacitet att fylla avstängde Herreras skor i matcherna mot Getafe och Sevilla, även om han är helt annan spelartyp. Dessutom gjorde Fernando Llorente gjorde ett fantastiskt inhopp, även om man kan diskutera effekterna både kort- och långsiktigt av det.

Ändå är det en förlust. Och Athletic har bara vunnit fyra av femton tävlingsmatcher denna säsong. Sådant börjar bli jobbigt på många plan. Eller som min partner påpekade, medan jag torkade upp det utspillda kaffet direkt efter matchen: ”Vore det inte bättre att hålla på ett lag som vinner nån gång?”.