Dags för bortamatch mot Mirandés, årets överraskningslag i Copa del Rey och en nära bortamatch. Bielsa som varit tydlig med att motståndet inte skall underskattas staller följdaktligen upp med bästa laget.
 
För dagen innebär det Gorka i mål, en backlinje från vänster till höger med Aurtenetxe, Amorebieta, Javi Martinez och Andoni Iraola. På mitten spelar Muiain, Ander Herrera, Oscar de Marcos, Aurtenetxe och Markel Susaeta. På topp i vår once de gala den just nu glödhete och skadefria Fernando Llorente.
 
Trots att Bielsa varit tydlig med att det här är en viktig match och att det inte bara är att ställa ut skorna, både genom ord och med laguttagning så är Athletics första tre-fyra minuter lika förvirrade desorienterade som det är för tv-publiken att försöka få en överblick över spelet med en tv-kamera så lågt monterad på långsidan att det känns som man tittar på när nån annan spelar datorspel.
 
Mirandés spelar rakt och direkt utan att det för den sakens skull bara blir massa långa bollar på Bengt och Athletic är helt enkelt konfunderat.
 
Efter första fem lägger sig dock förvirringen något och Athletic börjar ta tag i spelet. Iraola får stora korridorer på högerkanten och trion Munian, Ander och De Marcos håller boll på mitten och skapar lite ordning. Det är också den sistnämnda som i den 17:e matchminuten kommer igenom på vänstersidan ner mot kortlinjen ganska när mål och slår ett inlägg med lagom snö på som endast den stekhete Fernando Llorente kan tajma på ett vettigt sätt och med en välplacerad nick sitter 0-1.  En lättnandets suck och massor av glädje kommer från hela Athletic-laget och man börjar verkligen få matchen dit man vill. Det går bara ca. 10 minuter till innan Llorente slår till på nytt. Den här gången med fötterna får han bollen strax utanför straffområdet och letar passningsalternativ. När inga sådana går att uppbåda går han inåt i straffområdet med till synes ett hen hel hoper Mirandés-spelare runt sig och skjuter välplacerat i målvaktens högra hörn.  2-0 är ett faktum och ordning helt återställd, här ska inga träd få växa upp till himlen.  Athletic kontrollerar sedan halvleken även om man på intet sätt spelar ut sina motståndare från Segunda B.
 
Andra halvlek börjar som första slutar, stabilt spel utan övertygelse från Athletic och ett Mirandés som står upp bra men som inte lyckas skapa några större farligheter. Men ju längre tiden går desto mer äter sig Mirandés in i matchen. Muniain får då ett klart läge, fri med målvakten gör han inget misstag. 3-0 och matchen är punkterad, tror alla, utom linjedomaren som missar att Iker är en meter på rätt sida.  Det här ger Mirandés ännu mer luft under vingarna. Man trycker på, skapar hörnor och är allmänt farliga mot ett tröttkört Athletic. Gorka gör en monsterrädding på en hörna i den 75:e minuten.
De sista 10 byts både Muniain och Susaeta ut mot Inigo Perez och Davíd Lopez men inget tycks hjälpa. I den 89:e minuten dör min Venezuelanska stream(jag står för det här då jag betalar för hela Canal+ utbud men tyvärr saknar HD, om dom sänt den även i en av sina icke-HD kanaler som hade sändningsuppehåll hade jag såklart inte tittat på Venezuelansk stream, OBS OBS alla piratpoliser jag betalar för HD kanalen också utan att kunna se på den) och det gör tydligen Athletic också för i den 91:a klämmer Mirandés in 1-2 genom Lambarri.
 
Som sammanfattning kan man säga att vi uppnåde ett resultat som ligger nånstans mellan möcke bra och möcke möcke bra. Det här är inte seger hemma med 2-1, det här är bortaseger och Mirandés måste göra två på San Mamés utan att Athletic gör mål. Om det händer är det skrällarnas skräll och då är det väl bara att gratulera men sannolikheten är minimal.
 
Kuriosa 1: För den som inte kan få nog av Mirandés efter det här dubbelmötet så rekommenderas Bilbao Athletics hemmamatch den 26:e februari då man tar emot just Mirandés.
 
Kuriosa 2: Mirandés räknas inte som ett proffesionellt fotbollslag och kommer inte att representera LFP i europaspel, åtminsone inte så länge man inte vinner cupen(kan inte helt reglerna då).