Salud el campeón! Hylla mästarna!
Berlin bjöd på en fantastisk inramning, nåväl för att kvalitén på sången fick det turkiska domarteamet att dra på smilbandet men bara att ställa upp med en live-kör och hundratalet personer på innerplan fick evenemanget att kännas mer som ett superbowl än en Champions League-final. Olympiastadions 70 500 platser dominerades av Barçafans som glatt sjöng för full hals långt innan matchen hade kommit igång.

Juventus startelva (4-3-1-2)
Buffon – Lichsteiner, Barzagli, Bonucci, Evra – Marchisio, Pirlo, Pogba – Vidal – Tévez, Morata

Barcelonas startelva (4-3-3)
Ter Stegen – Alves, Piqué, Mascherano, Alba – Rakitic, Busquets, Iniesta – Messi, Suárez, Neymar
 
Första halvleken
Barcelona började med att hålla bollen under hög press från dagens lottade hemmalag, men snart skulle katalanerna plocka ner de opportunistiska italienarna på jorden. Messi föll ner långt och hämtade boll, och en perfekt krossboll hittade fram till Alba som på första tillslaget stötte in bollen till Neymar. Brassens mottagning var inte lika perfekt, men istället för att spela tillbaka bollen till Alba vände Neymar istället inåt mitten, slog en passning till en framrusande Iniesta som inte ens behövde lyfta blicken. Passningen slogs snett inåt bakåt och Rakitic bredsidade in bollen i mål.


Vi tar en paus här, precis som tiden gjorde för kroaten. Rakitic tog ett par korta joggingsteg efter sitt skott. Det såg nästan ut som om Neymar försökte förklara för honom:
 ”Ivan. Ivan! Du gjorde mål… du gjorde mål i finalen av Champions Leauge.”

Rakitic tittade upp och man kunde se polletten trilla ner. 1-0 till Barcelona. Och Ivan Rakitic skrek ut sin glädje medan han sprang jublande ut mot sidlinjen.

Frågan var hur laget skulle hantera ledning, men det var en lagmässig personifiering av ordet ”lugn” som tog tag i matchen igen. Knappt tio minuter in i matchen var nästa läge nära när Lichtsteiner stoppade ett skott med handen, men domaren valde att släppa situationen vilket var helt korrekt enligt reprisbilderna då Schweizaren inte sökte bollen och gjorde sitt bästa för att hålla handen nära kroppen.

11 minuter in i matchen blev Vidal varnad efter flertalet hårda situationer, och han såg ordentligt övertänd ut men lät inte varningen hindra honom från att fortsätta spela hårt och vara nära en utvisning vid flertalet tillfällen. Offensivt fortsatte Messi söka sin lagkamrater och var nära med att nå Neymar i ett läge som säkert hade kunnat ge ett mål, men tyvärr blev bollen en tålängd för lång för brassen. Dani Alves höll tempot uppe och fann Suárez som var än närmare målet, men en fantastisk räddning av 37 år unge Buffon höll italienarna kvar i matchen.

Efter en halvtimme hade Juventus börjat komma in i matchen, även om chanserna varken var många eller särskilt farliga. Barcelona såg ut att gå ner i tempo och slappnade av lite väl mycket för att bara leda med ett mål. Pogba försökte få en billig kvittering när han föll dramatiskt in i straffområdet, men kontakten med Alba hade inte bara skett utanför straffområdet utan även varit på bollen av spanjoren, oavsett hur Juventus mittfältare viftade tafatt mot domaren.

Halvleken avslutades med att Barça fortsatte skapa chanser trots ett jämnare spel, men 1-0 stod sig in i pausen.
 
Andra halvleken
Den andra halvleken fortsatte på den inslagna vägen med att Messi utmanade hela drivor med Juventusförsvarare, men Buffon stod för ytterligare en superräddning på Suárez avslut i den 49:e minuten. Messi tog sånär vara på nästa chans, och nu hade till och med kommentatorerna gett upp med att beskriva Barças fantastiska passningsspel och enkelt gått över till att ”Messi använde sina medspelare för att spela sig själv in i straffområdet”.

Juventus skulle dock komma att skaka om världsbilden för katalanerna när Marchisios utsökta klackspark hittade rätt fram Lichtsteiner. Högerbacken spelade in till Tévez vars kvalificerade skott räddades av en annars ganska sysslolös Ter Stegen, men precis som mot Madrid var Morata snabbast på returen och kunde stöta in 1-1 i den 55:e minuten.


Ter Stegen återigen fenomenal, trots Moratas returmål

Juventus fick vittring efter målet och kunde sånär ökat på sin ledning genom Tévez under en period när laget tilläts föra matchen. Den turkiska domaren fick svårt att upprättahålla sin höga toleransnivå när Juventus började vinna lätta frisparkar, men när Pogba återigen föll i straffområdet och beskyllde Dani Alves för en foul släppte domaren situationen och repriserna visade tydligt hur fransmannen föll på eget grepp.

Barcelona kontrade och precis som vanligt var det Messi som drev upp tempot. Juventus föll bak och satsade på att stoppa Messi med en stötande försvarare, men en snabb fint senare kunde Lionel ohotat trycka av ett vänsterskott genom Juventusmuren i Berlin. Återigen stod Buffon i vägen, men precis som vid kvittering var skottet för bra för att hållas kvar, och på returen störtdök en hungrig uruguayan in framför Raktic och tryckte stenhårt in 2-1 för Barcelona. Suárez hade inga problem med att fira sitt livs viktigaste mål när han flög över reklamskyltarna ut till den tjutande Barçaklacken som täckte en tredjedel av arenan.

Medan Juventus la mest energi på att protestera mot den tidigare straffsituationen passade Neymar på att öka på ledningen till 3-1, bara för att sedan bli avblåst för hands vid målet. Förvisso hade bollen träffat brassen hand, men det var varken medvetet eller någon onaturlig position vilket i snällaste ordalag åtminstonde borta kvittas jämnt med Lichtsteiners handboll i den första halvleken. Domaren valde istället att blåsa bort målet och satte igång matchen i ett jämnare målläge.


Messi var den kreativa kraften offensivt och ostoppbar under finalen

De sista tio minuterna av matchen kom att bli en gastkramning där Juventus gick för en kvittering medan Barcelona försökte frustrera motståndet med sitt passningsspel. Fem minuters övertid förlängde pinan/spänning, och det var först när domaren var nära att sätta pipan i munnen som det så efterlängtade målet kom. Säsongens bäste försvarare Piqué bröt en lång frispark från Buffon och startade en kontring. Den långt mittbacken följde med i anfallet medan Neymar drev upp bollen, och en halvdan passning mot inbytte Pedro kunde snabbt kontrolleras av kanariern innan väggspelet kom tillbaka ut mot vänsterkanten.

Neymar la upp bollen med vänsterfoten, lyfte blicken mot Italiens störste målvakt i modern tid och drog av ett vänsterskott. Bollen smet in under en besegrad Buffon, 3-1 till Barcelona och laget hade återigen rest sig som kungar över Europa.


"Det tar en säsong att komma in i Barcelona"-regeln sköts i sank av Suárez
 

Vi summerar såhär;
kvällens match tillhör inte en spelare. Målskytten heter Rakitic, spelaren som fick sin rättvisa revansch heter Suárez. Kvällens farväl blir Xavis och Pirlos, och titeln är Barcelonas. Vi behöver inte räkna hur många vi har, vi behöver inte tänka på hur länge sen det var senast. Ikväll var vi bäst i Europa, nej i ÅR var vi bäst i Europa och Barcelona är beviset på hur fotbollen ska avnjutas som bäst.

Och slutligen - Gràcies Capità, Per Sempre Barcelona