/spanien/barcelona/forum/6366.aspx/spanien/barcelona/forum/6366.aspx SvenskaFans.com - Sveriges bästa sportsajt
Annons:
La Liga - Barcelona
  • Artiklar
  • Forum
  • Truppen
  • Matcher


DU MÅSTE VARA INLOGGAD FÖR ATT KUNNA SKRIVA PÅ FORUMET. KLICKA HÄR FÖR ATT LOGGA IN!
Barcelona LeoMessi
2013-12-26 12:34
Det lustiga är att 6 av dom 12 målen vi har släppt in har varit på hörna! Vilket betyder att vi har släppt in väldigt få "spelmål" eller vad man ska säga. Och sen kanske en eller två straffar. Som sagt, det är inte mycket vi kan göra åt hörnor. Visst man blir lika förbannad varje gång men våra spelare kan inte växa med en decimeter. Speciellt när vi spelar med Pique masch, dena ena är så pass dålig som mittback att han får den andra att se sämre ut.
Postat via SvenskaFans-appen
Barcelona LaPulgaNr1
2013-12-26 12:25
Lite nyheter/rykten i korthet. @barcastuff: Conceded fewest Liga goals this season: Atletico 11 - Barcelona 12 - Villarreal 18 - Real Madrid 21 - Athletic 21 #fcblive [via @barzaboy] Tystnaden som uppstår när real fansen hånar vårt försvar. @barcastuff: Luis Garcia (coach Getafe): "I remember Sacchi's Milan or Madrid that won 5 Ligas, but Guardiola's Barça is the team that impressed me most" @barcastuff: Barcelona are talking with Atletico goalkeeper Thibaut Courtois (21). Chelsea ask Atletico 20M, but don't want to sell to Barcelona. [marca] Vad ska man säga? Plastklubb chelski. VALDES “I’m ready,” the goalkeeper Tweeted, alongside a video of him with club physio Juanjo Brau performing a strenuous save in training. “Thanks Juanjo for always being there.” Barca have not yet declared Valdes fit to play but he should be back in time to play Elche in La Liga, while Lionel Messi is expected to return a week later for the crunch encounter against Atletico Madrid after stepping up his training over the Christmas period. Världens genom tidernas bästa spelare ska tydligen vara tillbaka mot atletico. Härligt att vi får båda Valdes och Messi tillbaka snart :)
Postat via SvenskaFans-appen
Barcelona zick9
2013-12-26 04:09
@¡Barca! - Crèma Catalana: Du måste kanske logga in på Facebook?
ForzaBlaugrana
2013-12-26 03:31
Helt enkelt en träning med Cesc :D
Barcelona ¡Barca! - Crèma Catalana
2013-12-26 02:27
@zick9:


Länken funkar inte,
Barcelona zick9
2013-12-26 01:38
@Ronaldinho the original:

Kul att du gillade Chris text, men visst vore det lättare att bara länka sidan? :)
Ronaldinho the original
2013-12-26 00:47
Säsongen efter var ingen lyckad säsong. Vi kom 2:a i ligan och åkte ur alla turneringar. Det enda vi lyckades vinna var spanska supercupen. Personligen hände det mig två stora saker. Det första var att jag blev Barcas skyttekung det året med 24 mål sammanlagt. Det andra var när jag gjorde mitt 50:e ligamål. Det jag minns starkast var inte mål nummer 50 – utan mål nummer 51 under samma match mot Villarreal. Jag hade drömt om ett sådant mål redan som liten pojke och jag är tacksam för Xavis passning. Det stod 3-0 och matchen närmade sig sitt slut. Xavi har bollen utanför straffområdet i den 88:e matchminuten och jag tänker att jag springer in mot mål. Om någon spelare i världen ska se min löpning och dessutom leverera den passningen jag ville ha, så skulle det vara Xavi. Jag springer in och ser passningen. Jag tar emot bollen med bröstkorgen, vänder mig så att jag står med ryggen mot målet och sen lät jag det bara flyta på. Det blev ett av mina snyggaste mål. Jag hade drömt om ett sådant mål redan som pojke och där kom det! En boll som jag tar emot med bröstet på volley, vänder mig om och drar iväg en cykelspark precis under ribban och in i mål! Den känslan! Den där känslan när man har uppfyllt en önskan, en dröm – obeskrivligt. Säsongen som kom skulle bli min sista i klubben. Det var säsong 2007-2008 och vi hade fått in Henry från Arsenal, Yaya Toure från Monaco, Abidal från Lyon och Gabriel Milito från Zaragoza. Den där korta killen jag nämnde tidigare började anses som en nyckelspelare och det med all rätt. Jag och Henry tog hand om honom, lärde honom lite knep och jag började se honom som en lillebror. Då visste alla att han skulle bli riktigt bra men ingen visste att han skulle bli bäst. Säsongen i helhet var inte rolig alls för mig. Vi vann inget, jag skadade mig och det vägrade att friskna till. Presidenten Laporta gick också ut med att säga att jag behövde nya utmaningar och den nya tränaren inför nästa säsong, någon från B-laget sa att jag inte ingick i hans planer. Jag spelade min 200:e match för FC Barcelona och jag kände mig verkligen hemma, jag kände mig älskad men någonstans låg det något i Laportas ord. Jag hade spelat mina fem bästa år i mitt liv, jag fick en legendstatus av fansen och klubben. Jag hade gjort allt jag kunde för klubben. Man ska sluta på topp om man vill förbli en legend. Efter dessa fem år var det något jag aldrig slutade med och det var att le. Jag återgav klubben, fansen och spelarna deras leenden. Jag tog upp klubben och gjorde den till en respekterad klubb. Under min period i klubben så kom klubben att bli världens bästa och jag är han som än idag levererar någon annanstans men mitt hjärta tillhör FC Barcelona. Jag ångrar en enda sak efter att ha lämnat FC Barcelona. Det jag ångar med att ha lämnat klubben är att jag lämnade utan att få spela tillräckligt mycket med den där lilla killen, han jag tränade upp, han som försökte att efterlikna mina konster, han med långt hår, han den där Messi. Skrivet av Chris, justerat av Daniil. Detta var min tolkning av vår legends tid som fotbollsspelare fram tills att han lämnade FC Barcelona. Inget i texten är påhittat – utan är riktiga citat och händelser. Jag har enbart tolkat hur han kände och tänkte under hans resa. Detta blir min julklapp till er och jag hoppas att ni gillar den! Vissa av er kanske inte märkte det men jag nämnde aldrig honom vid namn, jag hoppas att ni vet vem jag skrev om. Jag önskar er en God Jul och ett Gott Nytt År. 2014 kommer att bestå av massa glädje för oss Culés, var så säkra på det!
Postat via SvenskaFans-appen
Ronaldinho the original
2013-12-26 00:42
.
Postat via SvenskaFans-appen
Ronaldinho the original
2013-12-26 00:41
Säsong 2004-2005 hade präglats av många värvningar som Eto’o, Henrik Larsson, Deco och Giuly. Ingen av dem skulle slå spelaren som debuterade den säsongen. Den där lilla pojken som alltid försökte efterlikna mina konster på träningarna, han som var så kort med sitt långa hår, det var något med honom. Vi vann ligan det året och äntligen hade klubben fått sin första titel på sex år! Jag blev FIFPRO årets spelare, jag var med i årets bästa startelva, jag blev Europas bästa spelare det året och FIFAs världsspelare det året. (FIFPRO och FIFAs världsspelare finns inte längre idag – båda är nu Ballon d’Or). Alla priser betyder oerhört mycket för mig och jag är tacksam för allt men det fanns en stund den säsongen som betydde mer. Det var El Clasico och vi spelade på Bernabeu. Vi vann matchen med 3-0 och jag gjorde två mål. Som att de där två målen inte var tillräckligt nog så hände något på Bernabeu. Jag hade gjort det sista målet och jag kände mig nästan som på hemmaplan. Hemmafansen på Bernabeu började applådera. Motståndarnas supportrar applåderade och gav mig stående ovationer! Det har hänt en enda gång tidigare att en Barca-spelare har blivit applåderad på Bernabeu och det var den store Maradona! Jag kommer aldrig att glömma det, det är väldigt sällsynt för någon fotbollsspelare överhuvudtaget att bli applåderad av motsatta supportrar. Säsongen efter, 2005-2006 var mycket händelserik. Den där lilla pojken togs upp i A-laget, han från Argentina, han var liten, kvick och hade bra målsinne. Han verkade lovande och kom från B-laget. Vi vann ligan för andra året i rad, för mig var det första gången jag vunnit ligan två säsonger efter varandra. Den säsongen gjorde jag också flest mål i min karriär, 26 mål sammanlagt i alla turneringar. Den större händelsen där var Champions League-finalen. Vi hade tagit oss hela vägen till finalen och Arsenal var motståndarna. Vi skulle till Paris, staden där jag hade bott i några år. Jag kände mig lugn och bekväm. Vår nya spelare Eto’o gjorde mål efter mål, runt 30 mål den säsongen och jag kände mig trygg. Hade vi kommit hit så skulle vi inte ge upp! Arsenal hade deras farliga kille, Henry. Han var nog deras bästa spelare ansågs redan som en legend i klubben. Vi kunde nog inte vara mer taggade inför mötet. Matchen blåser igång och båda lagen får sina lägen. Vår målvakt Valdes gjorde nog sitt livs match! Räddning efter räddning, Arsenal började se ett spöke framför vårt mål. Efter 18 minuter fick deras målvakt Jens Lehmann rött kort! Vi kände nu att allt var klart för oss. Vi måste vinna med deras målvakt utvisad och när de spelade med en man mindre. Knappa 20 minuter senare får Arsenal en frispark när straffområdet. Henry ställer sig för att ta den. Han drar iväg ett inlägg och ett huvud var där. 1-0 till Arsenal. Mittbacken Campbell hade gjort mål för Arsenal och vi kände rysningen i ryggraden. Det fanns inget annat än att vinna detta. Halvleken tog slut men vi visste att det var 45 minuter kvar. Vi visste vad vi kunde och vi skulle vända detta! Vi försökte och försökte, jag kämpade men det gick inte, det gick inte att ta sig förbi, man blev alltid stoppad. Byte kom i 61:a matchminuten och Henrik Larsson kommer in. Efter en kvart fick vår svensk hål på Arsenal-försvaret och hittade en springande Eto’o. En enkel passning av Larsson, en bredsida av Eto’o och 1-1! Vi hade kvitterat i 76:e matchminuten! Matchen var inte slut men en sten föll från våra bröstkorgar! Nu kunde vi lugna oss lite och fokusera. Larsson igen med bollen fem minuter senare, hittar en springande Belletti som han passar. Belletti som skjuter sekunden efter från en svår vinkel. ”Målvaktens boll” tänkte jag, tills jag såg Belletti falla ner i glädjetårar! Hur ska man reagera när den glädjen sprider sig i kroppen?! Vi alla hoppar på Belletti och han själv kan inte tro det! Vi hade vänt ett underläge från 0-1 till 2-1 på fem minuter! 2-1 till Barca i matchminut 81! Matchen tar slut och vi firar som galningar! Vi hade tagit klubben andra Champions League-titel någonsin! Säsongen efter var ingen lyckad säsong. Vi kom 2:a i ligan och åkte ur alla turneringar. Det enda vi lyckades vinna var spanska supercupen. Personligen hände det mig två stora saker. Det första var att jag blev Barcas skyttekung det året med 24 mål sammanlagt.
Postat via SvenskaFans-appen
Ronaldinho the original
2013-12-26 00:38
Tyskland. Vi skulle möta inga mindre än Tyskland. Tyskarna hade tre VM-guld, vi hade fyra. Jag tror inte att det finns någon större match i världen eller någon större titel än att bli utsedd till världens bästa landslag. Jag var med i startelvan och denna match var inget jag skulle glömma. Första halvlek slutade 0-0. Båda lagen spelade försiktigt utan risker. Vi ville veta vart vi hade dem, hur de skulle spela och framförallt hur vi skulle spela. Det är inte så att du kan komma kaxig till en VM-final - ett misstag och du förstör för hela ditt land. Med all respekt för tyskarna så tog vi oss in i andra halvlek. Jag tror aldrig att jag har sett en sådan spelare som Ronaldo. Så teknisk, så målfarlig, så bra! Han gör mål i den 67:e minuten och vi firade som galningar! Vi leder nu mot tyskarna med dryga 20 minuter kvar! Det viktigaste i en sådan situation är att behålla lugnet och fokus på matchen. Bra, vi leder med ett mål men låt inte detta ändra vår spelstil. Det tog ungefär tio minuter efter det första målet, den 79:e minuten. Där kom det. Där slog han till igen. Vi ledde med 2-0! Vår Ronaldo hade precis gjort sitt andra mål i VM-finalen! Efter en kvart har jag nog aldrig varit gladare i mitt liv! En man avgjorde hela VM, han tog hem guldet, han gav Brasilien sitt femte VM-guld! Vår Ronaldo var bäst, vi var bäst! Vi var världens bästa landslag. Den dagen, den känslan, det går inte att beskriva och det kommer aldrig att glömmas bort! Tillbaka till Barcelona och år 2003. Jag anlände till detta lag som inte ens ansågs bäst i sitt land. Första säsongen var inte den bästa direkt. Mitt absolut första mål för Barca kom mot Milan i en vänskapsmatch. Därefter kom skador och jag var borta mycket under säsongen. Klubben slutade på andraplats i ligan tillslut. Även om vi inte vann något det året så hände något i klubben. Alla märkte att det fanns en unik spelare på planen. Det var en spelare som gjorde konster de aldrig hade sett tidigare. De såg ett leende som de inte hade sett på flera år. De såg mig och visste att den där 23-åringen var något speciellt, han kommer att hjälpa oss. Enligt Rosell så såg han en ljus framtid efter att jag gjorde mitt mål mot Sevilla. Vi vann inte matchen, den slutade 1-1 men han sa till mig att det var då vändpunkten kom i FC Barcelonas historia. Vår andremålvakt, en ung kille, Victor Valdes kastade bollen till mig på egen planhalva. Jag sprang upp och såg lucka efter lucka. En spelare borta, nästa spelare borta, jag närmade mig målet och jag tänkte att jag lika gärna kan skjuta efter att ha sprungit från ena planhalvan till andra. Jag drog på ett skott och oj. Skottet flög stenhårt mot ribban, jag hoppades på att bollen skulle ner lite och in i mål. ”BOM” sa det bara. Bollen flög in i ribban och bollen gick in! Jag hade sprungit hela vägen, igenom hela Sevillas lag och jag dundrat in bollen via ribban! Det var mitt förta mål på hemmaplan i Camp Nou och hela världen såg att FC Barcelona hade hittat en diamant. Vi vann varken matchen eller ligan men fansen längtade till nästa säsong.
Postat via SvenskaFans-appen
Ronaldinho the original
2013-12-26 00:12
All Cred till FC Barcelona Sverige i Facebook, som har skrivit denna underbara text!! ”Vem kallar du superstjärna? Du såg när jag blev världsmästare. Du såg när jag utsågs till årets bästa spelare - två gånger. Du såg leendet men inte svetten på träningarna. Du såg konsterna men aldrig tårarna. Var en stjärna allt du såg? Titta igen.” //Jag ”Jag tycker att vi är tacksamma men inte tacksamma nog.” //Sandro Rosell ”Han är som Leo idag. Han är ingen kapten men han är en ledare. En av de spelare som alltid bar laget framåt.” //Carles Puyol Jag föddes den 21:a mars år 1980. Jag föddes i Porto Alegre, inte direkt någon slum som man skulle tro när man tänker på brasilianska gator men inte var livet som fotbollsspelare lättare för det. Vi alla i Brasilien växer upp med samma dröm, samma idoler. Vissa är bättre än andra, vissa lyckas och vissa inte. Det sägs att jag fick medias uppmärksamhet redan som liten pojke. Mitt lag vann med 23-0 och jag gjorde alla målen. Tro inte att det är så enkelt efter det. Jag kämpade mig upp, folk vill tro att det är enkelt att bli bäst bland 200 miljoner brasilianare. Min storebror Roberto som spelade på hög nivå i klubben Gremio var självklart en förebild, tragiskt nog var han tvungen att avsluta karriären på grund av en skada. Om han kunde lyckas, varför skulle jag då inte lyckas? Det finns en stund i mitt liv jag aldrig kommer att glömma. Jag var i Brasiliens U17-lag och jag var 17 år. Vi hade alltid massa människor med oss till matcherna, som läkare, psykologer och folk från Nike då landslaget var sponsrade av de och de ville ju självklart värva oss för att vi hade potential och skulle göra bra reklam. Allt är bara affärer egentligen. En man hade skickats från Barcelona som chef för Nike i Sydamerika. Han följde med oss varje match och skapade relationer till oss men egentligen ville han bara se vem som var bäst och hade potential så att vi kunde tillhöra Nike och göra reklam för dem. Denna man hette Sandro Rosell. Inget speciellt med honom, vi var ju vana vid såna människor runtom oss hela tiden. Efter flera matcher började min och hans relation att växa. Han gillade mig och min positiva inställning, det sägs att jag alltid ler och i tidig ålder var det inget undantag. Rosell var Katalan och hade kopplingar till klubben FC Barcelona men jag var enbart 17 år och såg ingen koppling mellan mig och fotbollsklubben. Jag gick i min broders fotspår och började spela för Gremio. 1998 fick jag debutera i a-laget och det krävdes bara tre år tills Europa visade sitt intresse. Arsenal ryckte lite i mig men klubben som köpte mig för fem miljoner euro var inga mindre än PSG. Jag skrev på ett femårskontrakt för fransmännen. Jag fick nummer 21 i laget. Ingen högt prioriterad spelare då, det var mycket bänk för mig men vad ska jag vänta mig? Jag var bara 21 och kom till en klubb som spelade i storligorna. Jag debuterade i augusti, jag behövde till oktober tills jag satte mitt första mål och jag fortsatte att imponera. Efter vinteruppehållet var jag nästan en given startspelare. Jag levererade match efter match, mina frisparkar, mina konster, mitt leende. Tränaren Luis Fernándes gillade inte sättet jag var på utanför planen. Jag älskar livet och därav festade jag ganska mycket, unnade mig lite längre semestrar och det gillades inte. Det kanske var oprofessionellt från min sida men kom igen, jag var 21 år och spelade för en klubb i Europa, ska jag bara sitta hemma? Säsongen 2002-2003 skulle bli min sista i Paris. Klubben slutade på 11:e plats i ligan och de misslyckades med att roffa åt sig en europa-plats. Jag var 23 år och full av potential. Jag ville säljas, jag ville till en större klubb. Säsongen var 2003-2004, prislappen var 30 miljoner euro och lagen var Barcelona eller Manchester United. Jag kom till en klubb som inte vunnit något på fyra år. En deprimerad klubb med deprimerade spelare och fans. Tränaren Frank Rijkaard fick i uppgift att vända denna negativa spiral. Det var dags att vinna tillbaka leendet som fansen och klubben hade förlorat. Det var året efter VM i Japan och folk hade sett vad jag var kapabel till. Jag var 23-åringen som kunde trolla på planen, som vissa gillar att kalla det. Som Ramon Besa sa, en journalist för El Pais: ”Skillnaden mellan han och Messi är att om du missar en match där Messi spelar så kan du se nästa match och se samma magi. Med honom var det som trolleri, du fick något nytt varje match. Missade du något en match, så skulle du inte få se det igen men något nytt skulle komma.” Lite med den inställningen kom jag till Barcelona, självklart ödmjuk och tacksam för denna möjlighet men jag visste vad jag kunde. Jag spelade för sporten. Leendet ni ser är för att jag älskar det jag gör. Året innan var jag och landslaget ute i världen. Året var 2002 och det var VM i Japan och Sydkorea. Mina anfallskollegor var inga mindre än Ronaldo och Rivaldo. Två anfallare som varje backlinje drömde mardrömmar om. Vi reste dit med samma goda laganda som råder i det brasilianska landslaget år efter år: alla med sina instrument, våra sånger, skämt och helt underbara minnen. Två minnen från den turneringen betyder väldigt mycket för mig. Det första minnet var kvartsfinalen mot England. Det stod 1-1 och i den 50:e minuten fick vi en frispark 35 meter från mål. Jag insisterade på att ta denna frispark. Jag vet inte vad det var men jag hade en känsla i magen och jag kunde inte se något annat än att jag skulle ta denna frispark. Jag sa lite vågat till mina medspelare att jag hade en känsla att deras målvakt skulle gå ut lite för långt, så jag skulle lobba den över muren och målvakten. Självklart får man lite konstiga blickar när man kommer med ett sådant påstående men jag var säker på min sak. Frisparken ska tas och bestämd som jag var så skulle jag lobba bollen. Jag ställde mig vid bollen, frisparken skulle tas lite åt höger om målet. Jag tog dessa typiska steg bakåt och med lite fart så kom en bredsida med min högra fot. Som jag sa så stod målvakten lite för långt ut. Bollen flög i en båge och landade perfekt i det vänstra krysset. Det var mål! Jag avgjorde matchen mot England! Det första jag gjorde var att peka mot mina lagkamrater och skrika ”VAD VAR DET JAG SA?!”. Herregud den glädjen. Jag har satt många frisparkar i mitt liv men den här är bland mina absoluta favoriter. Vilket mål det var! Allt var dock inte frid och fröjd. Jag fick rött kort i samma match och blev utvisad. Jag var alltså avstängd i semifinalen men som tur var så klarade laget sig mot Turkiet och vi var i final! Tyskland. Vi skulle möta inga mindre än Tyskland. Tyskarna hade tre VM-guld, vi hade fyra. Jag tror inte att det finns någon större match i världen eller någon större titel än att bli utsedd till världens bästa landslag. Jag var med i startelvan och denna match var inget jag skulle glömma. Första halvlek slutade 0-0. Båda lagen spelade försiktigt utan risker. Vi ville veta vart vi hade dem, hur de skulle spela och framförallt hur vi skulle spela.
Postat via SvenskaFans-appen
Barcelona LeoMessi
2013-12-25 23:59
Hoppas vi iaf får en ordentlig summa för mascherano. Minst 20 miljoner euro tycker jag, får fan sluta ge bort spelare gratis.
Postat via SvenskaFans-appen
Barcelona Capitan \(^.^)/
2013-12-25 23:47
@barcastuff: Tata Martino was impressed with Villareal's Argentine Center Back & Captain - Mateo Musacchio. The 23 year old player scored a goal against Barcelona in that game and also impressed Martino with his overall performance. The two had a chat. [md]
Barcelona Capitan \(^.^)/
2013-12-25 23:44
@barcastuff: Mascherano has accepted Benitez' offer to join Napoli next summer. Napoli want him already in January, but that seems unlikely. [il mattino]

Note : If Mascherano leave then Barcelona are likely to buy 2 defenders instead of one.
Barcelona KristoferDelija
2013-12-25 22:28
B-Guden har mitt PM kommit fram till dig?, vet inte om det det kom fram haha
Ronaldinho the original
2013-12-25 22:18
Barca King - Messi & Neymar run the show (Barcelona) 1+
Postat via SvenskaFans-appen
Barcelona Barca King - Messi & Neymar run the show
2013-12-25 22:07
Maradona: "2008 vann Ronaldo Ballon Dor, Messi vände sig då till mig och sa med en intensiv blick "Jag tänker aldrig komma 2:a, jag tänker aldrig komma 2a igen." och sen dess har han inte kommit 2a en enda gång." Vi klagade på att Messi inte kämpar som innan och att han verkar inte lika sugen som innan med massa annat som många minns. Jag personligen är väldigt glad över Messis skada. Messi behövde en riktigt uppvaknande och det här lär inte bli bättre. Jag glömmer aldrig hans hattrick mot Pellegrinis Malaga säsongen innan. På det sättet han ruschade förbi Malaga spelarna var unikt. När vi alla är 70 kommer vi tänka på de stunderna och bara glömma bort oss i tidens sentimentalitet. Visca Messi y visca Barca.
Postat via SvenskaFans-appen
Barcelona ElTriplete
2013-12-25 21:29
Montoya har gjort ett hyfsat jobb. Bra defensivt men lite svag offensivt.. För många touch och dåliga inlägg.
Postat via SvenskaFans-appen
Barcelona KristoferDelija
2013-12-25 21:22
Ber om ursäkt att jag skriver väldigt off topic.

Men om någon skulle vilja skriva via PM med mig så vore det sjukt sjysst.
Jag har ett jäkligt stort problem på FIFA 14 som jag inte fattar nånting.
Barcelona H.Alavi - Magico!
2013-12-25 21:02
Like every year on Christmas, Alexis will this afternoon drive around his hometown Tocopilla with a truck to distribute gifts to children.
Äkta Cule
2013-12-25 20:00
Enligt logiken så tycker feministerna också att en städare ska få lika mycket lön som en erfaren marinbiolog?

Man skäms som svensk....
ForzaBlaugrana
2013-12-25 19:53
@Amo0227:

Vet inte om det är samma Montoya vi har tittat på. Ja, han har gjort ett par usla framträdanden MEN han har även gjort ett par riktigt starka matcher och han har utvecklats otroligt mycket under denna korta tiden Alves varit borta. Han är ung och har en väldigt stor potential att kunna efterträfa Dani Alves i framtiden. Men du får gärna utveckla vad du tycker är så himla dåligt med vår Montoya. forza barca
Barcelona Capitan \(^.^)/
2013-12-25 19:51
B-Guden

Jaha, ok. Sorry för fel information, får skylla det på min kusin som berättade det för mig ;)
Barcelona B-Guden
2013-12-25 19:27
@Capitan \(^.^)/:


Inte för det gör det särsklit mycket bättre men det var väl stockholms landskap ( dom bäste från stockholms län)
Så förlorade dom mot Aiks p17 lag trots att dom lira med en mindre i andra halvlek på pia sunhages årder
Barcelona Cedqvist
2013-12-25 19:13
I våra riktlinjer på sidan står tydligt vad som inte är tillåtet, jag ber att respektera detta och inte smutsa ner sidan med kränkande inlägg. Att diskutera dam- vs. herrfotboll är inget problem, men alla former av kränkningar KOMMER innebära en ban.
Barcelona Capitan \(^.^)/
2013-12-25 19:08
@LeoMessi:


Det sorgliga är att det är sant. Svenska damlandslaget körde träningsmatch mot AIK:s p98:or i början av 2013. Damerna förlorade med 4-1 har jag för mig, haha.
Barcelona Sentuary
2013-12-25 18:49
Haha vad fan är det här för jävla debatt? Zlatan sa det klockrent, enligt mig borde inte damfotboll existera
ForzaBlaugrana
2013-12-25 18:41
Alltså helt seriöst Sverige och deras jämställdhetsproblem, helt seriöst har media och alla jävla stolpskott inget bättre för sig än att hacka på Zlatan efter det "brutala" han sa idag. Skojar ni med mig eller, det han sa är helt rätt man kan inte jämföra damfotboll med med herr.
Barcelona KarmaIsAKaranka
2013-12-25 18:13
Menar inte på att kvinnan eller mannen ska vara i köket eller dylikt. Man kan säkert fördela vardagens ärenden utan att någon blir offended. Feminister gillar bara att sätta etiketter och blir extra boostade av skräp-TV som Sex and the City och annat skit där stackars ungdomar blir matade med falska föreställningar och en hel del könsstereotyper. Men nog om det. Är glad att Zlatan klädde av halva riket lagom till jul. Hoppas de satte glöggen i halsen :D
Barcelona Katten_86
2013-12-25 18:08
Lön efter kön?
Postat via SvenskaFans-appen
Annons: