I den totala 20-mannatruppen lämnades många spelare hemma efter besvikelsen i Madrid. Men på bussen till Girona satt dock spelare som Piqué, Xavi och Suárez, och Lucho satte ihop en klart namnkunnig startelva:

Masip
Adriano, Pique, Bartra, Alba
Rafinha, Samper, Sergi Roberto
Pedro, Suárez, Munir


Bänk: Ter Stegen, Montoya, Sandro, Halilovic, Grimaldo, Adama, Rakitic, Xavi, Edgar Ié

Att Masip valdes i målet kan säkert bero på den bristande speltid han får när Bravo och Ter Stegen turas om i vanliga fall. Glädjande att se Adriano, Montoya och Rafinha tillbaka från sina skador, men utropstecknet får ändå vara att Suárez började matchen från start. Att Pedro fick bära kaptensbindeln kändes som en markering från Luis Enrique med tanke på att spelare som Piqué ändå fanns att tillgå.

Espanyol startade med följade uppställning:

Pau, Mattioni, Raúl, Álvarez, Salva, Álex, Clerc, Arbilla, Jairo, Bailly, Pol Llonch
 

Första halvlek
Barcelona inledde sedvanligt med bollinnehavet, och efter blott åtta minuter dök den första riktigt bra chansen upp när Sergi Roberto yttersidechippade fram bollen till Suárez som tyvärr inte fick till nicken. Med kvarten spelad kom dock ledningsmålet genom Piqué som höll sig kvar efter en hörna. Alba såg ut att gå på skott från vänsterbackspositionen, men slog istället en stenhård markrullare till Suárez som skottfintade, snurrade runt och med en underskruvschip som hade fått varje golfare att bli grön av avund lyfte han bollen rakt på Piqués panna som bara hade att föra bollen vidare in i mål.

Så mycket mer spännande blev aldrig första halvlek för Barcelona, förutom för en stackars Masip som reflexmässigt räddade laget när Albas missade rensning gick rakt till en fristående Espanyolspelare som dock inte lyckades förvalta friläget. Suárez försökte sig också på en frispark, men missade med någon meter.

Andra halvlek
Det blev mängder av byten redan i halvlek, men kvar på planen fanns målvakten Masip, samt Bartra och Adriano. Montoya övertog dock högerkanten och skickade över brassen till sin mer naturliga vänsterkant, med unge Edgar Ié ersatte Piqué. Mittfältstrion hölls intakt, men en väl kämpade Suárez fick vila tillsammans med Pedro, och Munir stegade in centralt med Adama och Sandro från B-laget på varsin kant.

Någon vidare start fick dock inte ungdomarna, redan i den 52:a minuten slog Arbilla till med en underbar frispark rakt upp i Masips högra kryss. Luis Enrique valde att kalla upp Xavi och Rakitic för uppvärmning, men innan de han in fick Masip freda sitt mål när Edgar Ié sånär bjöd Espanyol på ett ledningsmål med en svag hemåtpassning. Applåderna rullade när legenden Xavi äntrade planen och ersatte Sergi Roberto, och Rafinha fick även han gå av till förmån för Rakitic.

Lagen låg förvisso lika, men under en stor del av andra halvleken var det Barcelona som styrde tempot och försökte skapa chanserna. Bartras dribblningräd gav honom sånär ett friläge, men ett långt ben hindrade hans framfart och den efterföljande frisparken från Rakitic blev resultatlös. Grimaldo passade också på att byta av Adriano, laget spelare mer eller mindre med en trebackslinje under andra halvlek, vilket gav vänsterspringaren gott om offensiva möjligheter. På andra sidan hade Adama hunnit bli varm i kläderna och han var sånär att hitta in med en bra boll i straffområdet. Reservplanen att passa hem till Xavi fungerade dock lika bra, och en hård förstatouch från el Maestro nuddade Munirs framsträckta tår som dock inte fick rätt riktning på passningen.

Kvällens bäste spelare, den unge Samper som var mycket tongivande i uppbyggnadsspelet, fick sedan ge utrymme för en ung kroat vid namn Halilovic som kom till laget i somras. Xavi stegade ner som pivote, och efter några minuter visade Halilovic ordentlig hunger när han på Messi-manér snurrade bort ett flertal motståndare och trycka av ett vänsterskott som tyvärr smet strax utanför stolpen. Espanyol kontrade minuten senare med att utmana en för kvällen förvirrad Edgar Ié, och trots att rensning på första inspelet kom ett reflexmässigt skott rakt mot de öppna Barcelonamålet. Masip var dock snabbt tillbaka och kunde med kvällens snyggaste räddning hålla kvar Barcelona i matchen när bara minuter återstod. Rakitic tog den sista chansen med ett skott från höger, men även detta missade målet och supercupen fick avgöras på straffar.

Straffläggning
Xavi inledde strafflägningen iskallt mot högra krysset innan Sanchez utjämnade med en boll strax nedanför Xavis, båda målvakterna gick tidigt åt fel håll.

Sandro tog nummer två men hans veka skott var alldeles för långt från stolproten och Pau har inga problem att rädda gräsrullaren. Arbilla bytte till vänstra hörnet, men Masip stod kvar och räddade för fortsatt jämnt skägg.

Halilovic för tredje, och kroatens nervösa uppsyn under ansatsen var som bortblåst ner han trippade upp och lurade ner målvakten innan han lugnt rullade in ledningsmålet. Abrams replik smekte kryssribban vilket gav Barça förarsätet.

Grimaldo stegade upp och slog till med kvällens bästa straff, högt upp till vänster och precis intill stolpen. Espanyols Jordan fick ta den första avgörande straffen, och levde upp till förväntningarna med en hårt slagen boll till höger efter att Masip åter valt fel hörn.

Rakitic fick chansen att skjuta hem segern, och efter att ha ställt in siktet under andra halvleken hade han inga problem rulla in ett välplacerat segermål och sprang jublande ut till Masip för att fira segern i den katalanska supercupen.
 

Kvällens glädjeämnen

- Ungdomarna
För oss som inte följer dem varje dag är det kul att få se ynglingarna igen, och det märks att det finns en hel del att hämta nerifrån. Samper är lugnet själv på innermittfältet, men Munir fortsätter att slåss för en plats i A-laget med sina en-mot-en-dribblingar och även Adama visade god potential ikväll.

- Träningspasset
Det var ett par spelare som behövde en genomkörare efter överkörningen i helgen, och såväl Suárez som Xavi och Rakitic såg pigga ut. Piqué är och förblir frågetecknet, och Luis Enrique har tyvärr någonting att jobba vidare med för mittbacken som blir överglänst av en relativt blek Bartra.

- En trofé
Nej, inte en trofé som alla andra. Det är en träningsturnering, eller en ploj-turnering om ni så vill, men det katalnska stolheten är viktig och det märks när men tålmodigt lyssnar sig igenom tre minuter nationalsång. Att skapa en egen "turnering" för regionens två giganter känns som en schysst gest mot övriga lag som inte fått spela finalen på snart en decenium. Att dessutom vinna är ju alltid viktigt när man heter FC Barcelona.

Visça Barça
Visça Catalunya