EN RIKARE SPELARTRUPP TROTS TAPPET AV NOLITO
Det har varit en ganska händelserik sommar för Celta Vigo. Förra säsongens framgångar i ligaspelet gjorde att man slutade på en sjätteplats och därmed kvalade in till årets upplaga av Europa League. Poängskörden från ifjol är också den bästa man uppnått i Spaniens finrum under det senaste decenniet. Det i sig har skapat förväntningar och upprymmelse i de nordvästra delarna av landet, men det har varit en ganska svår sommar i Vigo. Man blev exempelvis av med sin sportchef Miguel Torrecilla redan innan den föregående säsongen var färdigspelad. Arkitekten av ”Eurocelta” tackade nej till en kontraktsförlängning och skrev istället på ett 3-årskontrakt med Real Betis. Torrecillas arbete under de sju säsongerna som han tillbringade i Vigo har varit en mycket viktig faktor till föreningens återkomst till toppskiktet i Spanien. Klubbledningen i Celta tvingades se sig omkring i jakten för en ersättare och någon dag in i juni hade man funnit sin man. Felipe Miñambres lämnade sin position som sportchef i nyligen nedflyttade Rayo Vallecano för att ta sig an uppgiften att bygga vidare på Celtas framgångar. Efter närmare nio år i klubben blev den skilsmässan smärtsam för Rayos president Raúl Martín Presa i spetsen som dessutom hotade med att vidta rättsliga åtgärder. Miñambres har ett brett kontaktnät i Spanien och andra delar av Europa, något som också har gjort att han ihop med Paco Jémez kunde hålla Rayo över vattenytan under så många säsonger, trots att man inte haft några pengar att jobba med.

Värvningspolicyn i Celta sätts framförallt av presidenten Carlos Mouriño, klubbdirektören Antonio Chaves och ekonomiansvarige María José Herbón. Det gäller således att hitta en kompromiss mellan klubbledningens, sportchefens och tränarens val där de förstnämnda har total vetorätt. Torrecilla hade förstås gjort grundarbetet med att identifiera potentiella nyförvärv ihop med Eduardo Berizzo och klubbledningen samtidigt som tanken var att Miñambres skulle ro flera av dessa spelare i hamn, men trots det nya TV-avtalet (Celta tjänar €30 miljoner mer än ifjol) och försäljningen av Nolito (€18 miljoner) har man inte lyckats tillfredsställa Berizzos krav.

Berizzo bad de ansvariga i Celta om en målvakt och en mediapunta redan innan den föregående säsongen var till ända, men klubbledningen satte sig emot en målvaktsvärvning eftersom man tror på Sergio Álvarez och Rubén Blanco. Den sistnämnde är skadad och ifjol drabbades man av en målvaktskris som Berizzo helst vill slippa. Under sommaren har det viskats om att tränarstaben inte tycker att någon av de två håller en tillräckligt hög nivå, men det är något som Berizzo tonat ned efter övergångsfönstret stängde. Försöken att värva en mediapunta var många, men Miñambres lyckades inte sy ihop någon affär för att tillfredsställa argentinarens krav. Ledningen nådde en överenskommelse med Roma om Adem Ljajic, men serben valde spel i Torino med nygamle tränaren Siniša Mihajlovic efter att ha konsulterat sin pappa i hemstaden Novi Pazar.

Klubbledningen har dock lyckats med det primära, dvs. att hålla ihop spelaretruppen från förra säsongen och försöka få in spelare med kvalité och utvecklingspotential som skall ge avkastning på sikt. Gustavo Cabral, Daniel Wass, Fabián Orellana, John Guidetti och Eduardo Berizzo har samtliga haft möjligheten att lämna klubben i sommar, men antingen har klubben sagt nej till de båda som kommit eller så har huvudpersonerna själv bestämt sig för att stanna. Pione Sisto är kanske det bästa exemplet på hur Celta jobbar med sin övergångspolicy. Dansken anslöt för ungefär €6 miljoner från Midtjylland och väntas fylla en viktig funktion i lagets anfallsspel ju längre den nyligen påbörjade säsongen lider. José Naranjo och Álvaro Lemos är också framtidsprojekt, men i det här fallet bad Berizzo inte om någon av spelarna. De väntas användas sparsamt. Det kan tyckas märkligt, men klubben har sina intressen på längre sikt och Berizzo sina. Båda parterna är medvetna om vad som gäller, speciellt då Berizzo inte väntas stanna överdrivet länge i Celta, oavsett vad resultatraderna säger.

De misslyckade värvningsförsöken på Ljajic följdes sedemera upp med två värvningar från Fiorentina. Först återvände Facundo Roncaglia till Spanien och kort innan övergångsfönstret bommade igen i slutet av augusti anslöt även Giuseppe Rossi. Den sistnämnda värvningen är en kompensationslösning för att man inte lyckats ta in en ordentlig mediapunta. Berizzo har flaggat för att han mycket väl kan använda sig av italienaren i en släpande anfallsroll p.g.a. hans taktiska mognad i försvarsspelet, något som även är fallet med Iago Aspas och till viss del John Guidetti. Med Roncaglia i laget har man numera fem mittförsvarare som kan fylla den funktionen till skillnad från två alternativ i och med alla skador under fjolårssäsongen.

Resten av övergångsfönstret skriver sig själv då Berizzo inte räknar med varken Álex López eller Dejan Dražic. Båda skeppades därför iväg till Real Valladolid där framförallt serben har en framtid i Vigo om han växer till sig taktiskt och spelmässigt, men också lyckas bevisa sin kvalité i Segunda. Han är ett annat klubbprojekt och icke Berizzo-spelare. Levy Mandina stannade däremot inte i Celta utan lånades slutligen ut till Nástic.


Toto Berizzo har väldigt god koll på Atlético, men är en av få tränare som faktiskt lyckats vinna ett flertal gånger mot den spanska huvudstadsklubben under Diego Simeones ledning. 

BERIZZO FORTSÄTTER PÅ DEN INSLAGNA VÄGEN
Celta inledde förra säsongen på ett väldigt fint sätt och samlade på sig 21 poäng på de 10 första omgångarna. Därefter hamnade man på efterkälken i jämförelse med Barcelona, Real Madrid och Atlético de Madrid. Den ligan förlorade man just där, men när det gäller ”den andra ligan” gjorde man ett stabilt arbete sett över hela säsongen. Därefter gick Nolito sönder samtidigt som Augusto Fernández lämnade för spel i Atleti och Celta började tappa momentum i ligaspelet när man klev in i januari och februari. Copa del Rey-avancemanget mot Atlético var kanske förra säsongens största framgång, men det slet också enormt mycket på en väldigt tunn spelartrupp som under den här perioden på säsongen föll bort på från kampen om den fjärde och sista Champions League-platsen. Svårighetsgraden höjs också med lagets inträde i Europa League och en bredare spelartrupp är ett måste för att kunna spela uppemot 50-60 matcher per säsong, men ändå nå resultat. Idag, till skillnad från förra säsongen har Celta en bredare, men antagligen något svagare trupp sett till spetskompetensen. I alla fall tills Sisto lyckats acklimatisera sig till LaLiga.

Förra säsongens mittförsvarskris är bara ett minne blott. I och med Andreu Fontás återkomst efter skada, värvningen av Roncaglia (som även kan spela till höger i backlinjen) och David Costas kan man räkna till sju alternativ i mittlåset (p.g.a. Jonnys och Hugo Mallos mångsidighet) under 2016-2017. De båda ytterbackspositionerna är även de täckta.

Berizzo kommer fortsätta satsa på samma typ av grundprinciper och spelsystem som tidigare. 4-3-3-systemet fortsätter vara en viktig del i Celtas sätt att spela och det kommer alterneras med 4-2-3-1 beroende på motståndarnas karaktärsdrag, men också sett till vilka spelare man har tillgängliga. Pablo Hernández väntas kamper centralt ihop med Marcelo Díaz under stora delar av säsongen, precis som under andra halvan ifjol. Daniel Wass har stannat och fortsätter utgöra en mycket viktig del i lagets spel. Nemanja Radoja befinner sig i en liknande situation som Guidetti och det återstår att se om han kan ta det sista steget och etablera sig definitivt på det defensiva mittfältet. Borja Fernández började förra säsongen på ett positivt sätt, men föll sedemera bort. Samtidigt tycker Berizzo väldigt mycket om unge Pape Diop som säkerligen kommer få betydligt fler chanser den här säsongen vilket i sin tur kan göra att Radoja spelar mindre än vad serben är van vid. Allt beror förstås på prestationerna.

Anfallsmässigt förväntar sig såväl Celta-ledningen, tränarstaben och supportrarna att John Guidetti skall ta ytterligare ett steg efter en första säsong där han fått möjligheten att anpassa sig till den spanska fotbollen. Det mesta väntas dock fortsätta kretsa kring Iago Aspas och Fabián Orellana. Förhoppningen är att Nolitos produktivitet skall fördelas på de tre nämnda spelarna samt Sisto, Rossi och en Théo Bongonda som visat att han fortsätter växa som spelare. Där finns även Josep Señe, även om han väntas spela en betydligt mer sekundär roll.

SVAG SÄSONGSINLEDNING OCH EN INTENSIV MÅNAD
Det har varit en tung säsongsstart för Celta i de två inledande ligamatcherna. Först förlorade man premiären mot nykomlingen Leganés på Balaídos sedan man gjort en svag insats. Leganés gjorde ungefär som i mötet omgången därpå mot Atlético, men till skillnad från den matchen visade man upp ett ganska bra anfallsspel som till slut gav utdelning efter att man väntat tålamodigt på sin chans framför Sergio Álvarez. Därefter åkte Celta till Santiago Bernabéu för match mot Real Madrid och där hade ma, precis som väntat, inte särskilt mycket att hämta poängmässigt. Däremot var man mycket bättre jämfört med ligapremiären och om de inte vore för individuella misstag (Sergio Álvarez, Roncaglia..) så hade det mycket väl kunnat resultera i åtminstone en poäng. Berizzo och spelarna fick dock en bekräftelse på att man går framåt trots att väldigt många lag i ligan alltjämt befinner sig i försäsongsläge spelmässigt. Det finns förstås viktiga detaljer att slipa på, men det anfallsspel som inte alls fungerade mot Leganés skymtades numera på ett betydligt klarare sätt. Till stor del p.g.a. man inte behövde föra spelet på samma sätt som mot Leganés.

Från och med helgens ligamatch mot Atlético inleder Berizzos manskap en fyra veckor lång period med intensivt spelande. Därefter börjar det verkliga testet för ”Eurocelta” med match var tredje eller fjärde dag. Europa League är dock något som hela klubben ser fram emot och då kommer man sannerligen tvinga använda sig av hela spelartruppen, inte bara för att kunna rotera, men också för att det är en ganska stor trupp som Berizzo har till sitt förfogande.

SPELARTRUPPEN
Sergio Álvarez, Iván Villar; Hugo Mallo, Roncaglia, Cabral, Sergi Gómez, Jonny; Pape Cheikh, Pablo Hernández, Radoja, Wass, Señe, Sisto, Bongonda, Lemos, Naranjo; Iago Aspas, Rossi

 
 Claudio Beavue, Fabián Orellana, Rubén Blanco, Carles Planas, Marcelo Díaz
 Andreu Fontás, David Costas, John Guidetti


Fabián Orellana har åkt på en muskelskada och missar minst sju matcher, däribland mötet med Atlético. 

LÄGET I CELTA
Det var ett lugnt landslagsuppehåll fram tills dagen innan Chiles sista träning inför matchen mot Bolivia i det sydamerikanska VM-kvalet. I samband med förberedelserna drabbades nämligen Orellana av en bristning i framsidan av höger lår som gör att han missar helgens match mot Atlético, men också den intensiva perioden av matcher som väntar galicierna. Chilenaren kommer missa minst sju matcher och det mesta tyder på att han återvänder först efter nästa landslagsuppehåll i oktober. Celta har haft tio spelare skadade sedan försäsongen drog igång, däribland långtidsskadade Claudio Beauvue som drog av hälsenan i en match i april månad. Samtidigt är det alltjämt oklart hur länge Rubén blir borta från spel sedan han skadat det främre ledbandet i vänster knä. Carles Planas har också haft skadeproblem och det återstår att se om han lyckas återhämta sig i tid för att finnas med på bänken mot Atleti. Det är dock Marcelo Díaz som varit värst drabbad av diverse skador. Chilenarens övergång till Celta var nära att gå i stöpet p.g.a. en skada i februari månad samtidigt som han dragits med skadeproblem i mars, juni (Copa América) och augusti. Mittfältsveteranen är viktig för Berizzos speluppbyggnad, men skadeproblemen är något som klubben visste om när man bestämde sig för att ersätta Augusto med honom.

Marcelo Díaz har jobbat på under landslagsuppehållet för att komma tillbaka och gjort framsteg under veckan som gått. I samband med onsdagen började han också träna med resten av spelargruppen, om än i begränsad utsträckning. Han kommer dock liksom Carles Planas inte komma till start mot Atlético. 

Sergio Álvarez, Hugo Mallo, Jonny, Pablo Hernández och Iago Aspas kommer samtliga starta mot Atlético. Därefter måste argentinaren göra ett val i mittlåset med primärt två olika spelare som slåss om startplatserna. Gustavo Cabral har mer eller mindre sin startplats garanterad. Vem som spelar bredvid argentinaren avgörs säkerligen kvällen innan, men Sergi Gómez har en fördel i och med att Facundo Roncaglia återvände till Vigo i fredags efter en lång flygresa från Argentina. Radojas positiva insats på Bernabéu ger honom möjligheten att etablera sig i lagets defensiva mittfältsposition. ”Tucu” Hernández är självskriven centralt på mittfältet.

Det mesta i nuläget lutar åt en 4-3-3-uppställning där Daniel Wass ingår i mittfältstrion, men hans mångsidighet gör även att Berizzo kan komma att använda honom i olika roller beroende på behov under tillställningen. 4-3-3 ger Pione Sisto (som återvänt stärkt av sina insatser i det danska U21-landslaget) och Iago Aspas större möjligheter till start på varsin kant samtidigt som Giuseppe Rossi antagligen debuterar från start mot Atlético. Ett 4-2-3-1-system favoriserar också Rossi i den släpande anfallspositionen och gör att en av de centrala mittfältarna förskjuts till bänken. John Guidetti var lyckosam mot Atlético i Copa del Rey förra säsongen, men han kommer inte spela den här gången då Berizzo lämnat honom utanför spelartruppen. Guidetti befinner sig i Sverige där han väntar på att hans första barn skall födas. 

STARTELVAN (4-3-3/4-2-3-1)
Sergio Álvarez; Hugo Mallo, Sergi Gómez/Roncaglia, Cabral, Jonny; Pablo Hernández, Radoja/Rossi, Wass; Sisto, Bongonda; Iago Aspas

JAVIER TEBAS – DEN GEMENSAMMA FIENDEN
När det spanska ligaförbundet (LaLiga) sålde ligans TV-rättigheter för ungefär €2,65 miljarder i december ifjol för de kommande tre säsongerna innebar det också att klubbarna kunde andas ut ur en ekonomisk synvinkel. Alla avtal har dock sin baksida och i det här fallet påverkas matchtiderna under den kommande säsongen. Ett av LaLiga-presidenten Javier Tebas löften när han tillförordnades sin position var att försöka utmana Premier League i kampen om TV-tittarna. Han har lyckats med den första biten, nämligen att skriva ett lukrativa TV-kontrakt som hjälper samtliga klubbar i Primera och Segunda División ekonomiskt. De senaste fem säsongerna har LaLiga-omgångarna fördelats på alla möjliga speltider, något som varken gått hem hos klubbarna, spelarna, tränarna eller supportrarna.

Från och med den här säsongen kommer matcherna få en ny starttid. 13:00 på lördagar. Tebas avslöjade den nya starttiden i början av sommaren, men det är en sak som skaver och det rejält i såväl Celta som Atlético: ”Det kommer antagligen spelas fotboll klockan 13:00 på lördagarna. Vi tror det är en bra matchtid. Det kommer inte gälla samtliga ligaomgångar. Det är en dag och matchtid som kan appliceras på alla lag förutom de som spelar i Europa League på torsdagen” sade han till radiostationen Cadena COPE. Tebas fortsatte sedemera och förklarade sig på följande vis: ”Det här är i princip en matchtid som inte gäller ’premium’ matcherna. Vi vill skapa TV-palts för klubbar som Valencia, Sevilla, Villarreal och Atlético. Annars växer bara Barcelonas och Real Madrids varumärke i Asien” avslutade Tebas.

Det är just här som skon klämmer. Celta Vigo spelar nämligen mot Standard Liège på torsdag och Atlético har haft 17 spelare på landslagsuppdrag den gångna veckan. Sex i exempelvis Sydamerika och en i Afrika och sedemera Ryssland. Atlético har valt en annan linje offentligt än Celta eftersom man vet att det är lönlöst att bråka med ligapamparnas beslut. Celta har gjort tvärtemot. Berizzo kritiserade matchtiden offentligt under veckan som gått: ”Jag tycker inte om när vi spelar klockan 12:00, 13:00 eller 14:00. De bästa matchtiderna är mellan 16:00 och 20:00. Jag vill egentligen inte säga för mycket, men att spela mitt på dagen är inget som jag tycker om och jag tror att supportrarna går i samma tankebanor. En fotbollsspelare uppträder annorlunda och har en annan dygnsrytm. De måste anpassa sig snabbt, gå upp tidigt, man äter inte frukost och missar dessutom lunchen” sade han i samband med en presskonferens under veckan. Tebas, sin vana trogen, kontrade förstås på vad som annars är ett klokt resonemang: ”Celta-Atlético kommer ses av flera människor än Manchester United-Manchester City eftersom matchen går på en public service kanal” sade han fullt allvarlig.

Det fick slutligen Iago Aspas att ryta till på onsdagskvällen: ”Jag tycker ärligt talat inte om den här matchtiden. Jag tänker på de som har barn som själva spelar fotboll på förmiddagarna..Det gäller att ta sig till Balaídos och för de är det inte lika lätt. Det är ingen vanlig matchtid, men Javier Tebas ser väl säkerligen affärssidan. Jag läste vad han sade i intervjun och jag skulle vilja se om han kommer lägga El Clásico på en lika synlig matchtid..”. En syrlig passning och ännu en bekräftelse på att inga klubbar eller spelare tycker om att spela på de här tiderna, men har man sålt sig till djävulen..

ÖVERGÅNGSFÖNSTRET, REGISTRERINGSFÖRBUDET OCH SIMEONES FRAMTID
Atlético gjorde som bekant inga värvningar innan övergångsfönstret stängde för drygt en och en halv vecka sedan. Man öppnade dörren lite på glänt dagarna innan, men det faktum att Óliver Torres och Javi Manquillo bara blev utlånade gjorde att man inte investerade några pengar i en ersättare för den förstnämnde. Atlético hade ungefär €20-25 miljoner att tillgå och gjorde ett antal försök på Thomas Lemar (Monaco), Bernardo Silva (Monaco) och Hakan Çalhanoglu (Bayer Leverkusen), men i slutändan ville ingen av spelarnas klubbar sälja så tätt inpå stängningsdags. Halvhjärtade försök om ni frågar undertecknad. Miguel Ángel Gil Marín slösar inte mer pengar än "nödvändigt". Däremot lyckades man inte placera Alessio Cerci på annat håll eftersom han inte klarade läkarundersökningen med Bologna. Det innebär att italienaren stannar i Atlético över hösten, men det finns en verbal överenskommelse mellan klubbarna och Bologna har "lovat" Cerci att man skall plocka upp honom när han återhämtat sig helt från sin skada. Han väntas vara tillbaka i full träning senast i november. 

Diego Costa bekräftade även det som alla förutom Chelsea verkade vägra inse, nämligen att han ville lämna för spel i Atlético. I hans fall var det detaljer (engelsmännen hittade ingen ersättare till honom och Real Madrid vägrade sälja Álvaro Morata) som gjorde att han inte fick lämna. Nu får vi antagligen inte se anfallaren i Atlético på ett bra tag. FIFA har nämligen avvisat Atletis överklagan kring registreringsförbudet och så länge man inte värvar honom i januari (omöjligt) så kommer klubben få klara sig med samma spelartrupp. 

Antoine Griezmann har sin vana trogen intervjuats i Frankrike under landslagsuppehållet. Väl där meddelade han omvärlden att han frågade Diego Simeone om argentinaren skulle stanna i Atlético innan han skrev på sitt nya kontrakt samtidigt som han också skickade iväg ett budskap om att "han stannar så länge Cholo stannar". Engelska medier gjorde förstås genast en stor sak av det hela: "Griezmann känner till José Mourinhos intresse", "Chelsea kommer inte ge sig utan en kamp och kan tänka sig släppa Diego Costa om fransmannen lämnar i motsatt riktning". Det gamla vanliga. I samband med den egna bokreleasen bekräftade Cholo sin intention, nämligen att han tänker stanna åtminstone tills det att man spelar på den nya arenan. Atlético väntas förnya hans kontrakt (precis som Gil Marín var villig att göra efter Champions League-finalen) och göra honom till en av de bästa betalda tränarna i världen. En annan viktig strategi i Atletis kamp för att etablera sig bland Europas toppklubbar. 


Antoine Griezmanns kommentarer i samband med "flash"-intervjun efter matchen mot Leganés gick inte hem särskilt bra i omklädningsrummet. Saúl förvärrade sedemera situationen innan Gabi klev in och visade sin autoritet. 

ETT LANDSLAGSUPPEHÅLL FÖR ATT LUGNA NED KÄNSLORNA
”Calentón” är ett ord som beskriver det som pågått i Atlético-lägret sedan Champions League-finalen. Diego Simeone var först ut med sina uttalanden efter finalen i Milano. Antoine Griezmann hängde på nästan exakt tre månader senare: ”Om vi fortsätter på det här viset kommer vi få slåss för undvika nedflyttning. Vi måste vakna eftersom saker och ting faller oss ur händerna. Vi måste bli oss själva igen” sade han i flashintervjun med beIN Sports på Butarque. Därefter försvann han liksom 17 andra spelare på landslagsuppdrag och kvar på träningsplanen i Majadahonda stod Simeone, Gabi, Tiago, Fernando Torres och Juanfran. Dessa har utgjort Atlético de Madrid under de senaste 10-12 dagarna eftersom Miguel Ángel Moyà alltjämt återhämtar sig från sin menisskada. Därefter såg media sin chans att starta en karusell som de nästan aldrig haft. ”Saúl tillrättavisar Griezmann” löd rubrikerna. I en intervju med TV-kanalen CUATRO uttalade sig Saúl på följande vis: ”Det gäller att tänka på vart man befinner sig och vilket lag man representerar. Vi kan inte fortsätta så här. Det stämmer visserligen att han var trött och det var riktigt varmt den där kvällen, men man kan inte säga så där” sade Saúl utan att blinka, som om han vore lagkapten. 

Fransmannen kallas sedemera på ”kvartssamtal” av Simeone och lagkaptenerna. De pratade igenom situationen och Griezmann insåg själv att det inte var särskilt genomtänkta kommentarer, speciellt när ”flashintervjun” är designad för att skapa onödiga debatter. Sådana saker sköts internt och stannar i omklädningsrummet i Atleti. Griezmann går även så långt att han ringer upp Saúl för att lösa situationen som uppstått. Det Saúl inte verkade vara medveten om när han uttalar sig i TV är att Gabi redan har pratat med Griezmann i bussen på väg hem från matchen mot Leganés på Butarque: ”Så kan vi inte ha det” skall lagkaptenen ha sagt samtidigt som Griezmann nickat instämmande.

Det är en ganska vanlig företeelse att Simeone håller mindre möten med vissa spelare efter träningarna är avslutade. Så var även fallet med Gabi i onsdags förra veckan och Saúl sju dagar senare. Argentinaren skall ha diskuterat det som hände efter Leganés-matchen med båda spelarna för att lägga ärendet åt sidan och fokusera på rätt saker.

Asunto cerrado.

DEN SVAGA SÄSONGSSTARTEN
Simeone har den bredaste spelartruppen att tillgå sedan hans ankomst till Atlético och det är något som man väntar sig skall ge utslag med tiden. Den undermåliga säsongsstarten har skapat en viss hysteri i supporterled, men det är föga förvånande när en klubb haft konstanta framgångar i 4,5 års tid och många antingen glömt bort hur det såg ut innan eller så har de inte alls upplevt den andra sidan av myntet. Samtidigt satte Simeone själv riktlinjerna med sin intervju i spanska C+ innan säsongen och även om det skall kritiseras när det är befogat är revolutioner knappast särskilt positiva. Många klubbar går just i den fällan efter ett tag. Fotbollsvärlden är full av sådana exempel. Klubben var förstås snabb med att förmedla sitt stöd till spelarna och tränarna efter säsongsinledningen. Alavés-matchen skulle man ha vunnit sett till de målchanser som skapades, men mötet med Leganés var inte i nivå med vad Atleti bör prestera. Samtidigt vet den som följt Segunda División att dessa lag, spelaromsättningen till trots, är väldigt svåra att öppna upp om man inte har ett välutvecklat spelsätt som bollförande lag.

Atlético har en tydlig identitet, ibland på gott och ont, precis som alla andra lag och det är så här som en stor del av matcherna kommer se ut mot den typen av motstånd. Det gäller således att leta lösningar i spelförande form.

Det är ingen hemlighet att det tar tid för de nya spelarna att vinna Simeones och tränarstabens förtroende. Sedan argentinarens ankomst är det i snitt en spelare av nyförvärven som lyckats ta en startplats och producera omgående. David Villa (2013-2014), Mario Mandžukic (2014-2015) och Yannick Carrasco (2015-2016). Det har oftast tagit ett antal månader innan nyförvärven lyckats ta sig in i startelvan och om inte ens Antoine Griezmann lyckades vara självskriven under sina första 4-5 månader så är det knappast särskilt förvånande att exempelvis Nico Gaitán inte spelat från start ännu, speciellt då det varit en mästerskapssommar.

Simeone vill förstås introducera de kreativa krafterna i laget, men inte på bekostnad av balansen som är en av Atléticos grundpelare. Man har exempelvis bara släppt till två skott på mål i de inledande matcherna och det är till stort del p.g.a. motståndarnas oförmåga att spela sig förbi Atletis lagdelar.

Atlético har startat de senaste matcherna med den berömda ”cuatrivoten”, dvs. Tiago-Gabi-Koke-Saúl (+Carrasco) mot Alavés och Gabi-Augusto Fernández-Saúl-Koke. 4-1-4-1 blev 4-4-2 med Gaitán och Carrasco på kanterna sedan argentinaren Tiago och Gabi plockats av planen mot Alavés. I båda matcherna avslutade Koke och Saúl matchen som centrala mittfältare och med ett förödande resultat i ligapremiären där den sistnämnde gick bort sig rejält vid Alavés kvitteringsmål. Det har inte heller fungerat med Saúl i Griezmanns position då hans tekniska färidgheter är långt ifrån fransmannens. Man försökte med det i första halvlek mot Alavés och resultatet blev undermåligt. På Butarque fick vi se det sedvanliga 4-4-2, men då fungerade ingenting i spelet efter den inledande kvarten.

Det här är något som tränarstaben har funderat en hel del kring under landslagsuppehållet. Bör man introducera ytterforwards eller vara sin grunduppställning trogen..eller väljer man något däremellan? Celta spelar en annan typ av fotboll och kommer säkerligen ha mer boll än de föregående motståndarna. En sak är säker, balansen får inte rubbas, men man vinner ju inga matcher om man inte gör mål.


"Rör på påkarna! Om ni inte rör er på rätt sätt och undkommer deras markering kommer de inte ha några problem att markera oss!" kunde man höra Simeone vråla i samband med en av vecknas träningar.   

BOLLCIRKULATION, RÖRELSE UTAN BOLL OCH EFFEKTIVITET
Det har varit ett ganska märkligt landslagsuppehåll i Atlético. 17 spelare har som bekant varit iväg med sina respektive länder vilket gjort att Simeone, men framförallt hans tränarstab fokuserat på individbaserad träning. Simeone å sin sida utnyttjade landslagsuppehållet för att åka till Argentina och besöka sina söner (Gianluca och Giuliano) mellan onsdagen och söndagen. Cholo återvände till Madrid i måndags samtidigt som laget inledde förberedelserna inför helgens match under tisdagen. Han är orolig för det höga presspelet som galicierna applicerar på sina motståndare och jobbade därför individuellt med Tiago och Gabi i det avseendet under tisdagens träning.

Berizzo tycker om att komprimera ytor med ett aggressivt presspel som främst riktar in sig på att stänga passningsvägarna för det centrala mittfältet, men också de mest kreativa spelarna beroende på vart de befinner sig på planen. Man vill inte begå samma misstag som man gjorde i dubbelmötet i Copa del Rey.

Celta kommer antagligen att använda sig av ett 4-3-3-system där de kryper ihop med sina ytterforwards och skiftar spelsystem till 4-2-3-1 under matchen samtidigt som man applicerar ett aggressivt presspel för att erövra bollen så ofta som möjligt. Därför har Simeone insisterat på ständig rörelse utan boll, men också på att spelarna inte skall ta emot bollen med ryggen mot mål när motståndarna ligger tillräckligt nära för att stjäla densamma. Istället vill Cholo framförallt att de centrala mittfältarna skall försöka använda sig av mittförsvararna i de situationerna för att sedemera ta sig loss ur motståndarnas presspel genom att hitta luckor i Celtas presspel för att på så vis ta sig förbi deras press.

Man har också jobbat med spelvändningar (eftersom Celta försöker komprimera planen genom att förflytta många spelare till den sidan där bollen befinner sig) och lite längre bollar mot kanterna under träningarna i veckan. Oförmågan att bygga det egna spelet centralt (p.g.a. man inte kunnat ta sig ur motståndarnas presspel) har resulterat i ett enformigt anfallsspel (ofta innehållandes dåliga inlägg) längs kanterna. Motståndarna har bara överbelastat kanterna och haft täckning. När man dessutom fokuserar på en sak (som i de båda nykomlingarnas fall var försvarsspel) blir det lättare att försvara.

Ett stort fokus har också lagts på att nöta avslut. Atlético har haft stora problem med precisionen mot Alavés och Leganés vilket har resulterat i en total avsaknad av spelmål. 37 skott, 9 på mål, två i virket och ett enda mål är Atletis facit efter två spelade ligaomgångar. Det återstår att se om det hela resulterar i en bättre skottprocent.

SPELARTRUPPEN
Oblak, Moreira; Juanfran, Godín, Savic, Giménez, Lucas, Filipe Luís; Tiago, Gabi, Saúl, Koke, Gaitán, Carrasco; Griezmann, Fernando Torres, Correa, Gameiro

 -
 Miguel Ángel Moyà, Alessio Cerci
 Šime Vrsaljko, Augusto Fernández, Thomas, Bernabé

LÄGET I ATLÉTICO
Tio av de 17 spelarna som varit på landslagsuppdrag har spelat 90+ minuter den senaste veckan. De har 1.484 minuter i benen, men det är inte det här som kan bli ett problem för Simeone när han väljer att ta ut spelartruppen till helgens match. Det är de långa resorna som ställer till det i planeringen. Landslagsspelarna har rest 234.676 km och varit på tre olika kontinenter. Sydamerikanerna (Filipe Luís, Augusto Fernández, Gaitán, Correa, Godín och Giménez) har rest mellan 22.000-26.000 km. Filipe och Augusto spelade inte en enda minut under den här landslagssamlingen samtidigt som de båda uruguyanerna fick 180 minuter var. Godín och Giménez återvände dessutom från Sydamerika under torsdagen och har bara en träning i benen. Annars har Atlético klarat sig undan skador under landslagsuppehållet och det är den viktigaste nyheten. Den obekväma matchtiden gör att tränarstaben tvingas lägga om rutinerna, något som framförallt påverkar måltiderna. Laget flyger förstås till Vigo, äter vid 21:00 under fredagen och övernattar förstås på ett hotell i staden. Därefter lägger man sig ganska tidigt med spanska mått mätt och väntas infinna sig vid frukostbordet vid 09:30. Skillnaden den här gången blir att man får kombinera frukost med lunch. Kaffe, juice, flingor och toast blandat med pasta, sallader, köttprodukter och fisk finns med på buffén över potentiella val.

Därefter gäller det att anpassa sig till den ovanliga matchtiden eftersom man aldrig tränar efter 10:00 (man gör det alltid innan) under den här perioden av säsongen p.g.a. värmen som råder i Madrid. Temperaturmässigt väntas det dock bli väldigt behagligt för spelarna: 18°C och mestadels mulet. Det är hela 13 grader svalare än i Madrid vid samma tidpunkt. Därefter är det taktisk genomgång och vid 11:15 åker man till Balaídos för de sista förberedelserna innan match. 

Bred spelartrupper gör att spelare hamnar utanför matchtrupperna. Förra ligaomgången var det Tiago som fick sig en tankeställare efter sin insats mot Alavés. Den här gången är det Vrsaljko, Augusto Fernández och Thomas som inte reser med laget till Vigo. Kroaten har inte kommit med i en enda trupp sedan säsongen drog igång. När det gäller den potentiella startelvan har Simeone bara haft en dag med hela spelartruppen. Han provade med ett 4-3-3-system (som med stor sannolikhet blir något annat i försvarsspelet p.g.a. Celtas intentioner att överbelasta det centrala mittfältet) under fredagen. Diego Godín ingår i startelvan trots att han är en av två spelare som återvände sist av alla. Han kommer antagligen spela ihop med Stefan Savic. Montenegrinen har satts under en individuell träningsregim för att förbereda sig specifikt för Celtas presspel. Saúl, Gabi och Koke kommer med stor sannolikhet spela ihop centralt på mittfältet.

Den stora nyheten är att Fernando Torres väntas få starta ihop med Antoine Griezmann och Yannick Carrasco, antagligen för att Celta kommer få mycket boll och Atleti vill kontra. Samtidigt är fransmannen och belgaren bra i försvarsspelet och kan överbefolka mittfältet genom att gå ned i ytterpositioner. Deras flexibilitet gör också att man kan byta till 4-4-2 under matchens gång. 

Noterbart är att Jan Oblak haft en tung landslagssamling med Slovenien där han släppte in enkla mål mot Litauen (2-2). Detsamma gäller Saúl som stod för ett självmål mot Sverige i Malmö. Koke har däremot fått det mesta att stämma med Julen Lopeteguis inträde i det spanska landslaget..till och med de fasta situationerna. Formen på resterande spelare är relativt god.

Om det räcker till tre poäng mot Celta i Vigo återstår att se.  

STARTELVAN
Oblak; Juanfran, Godín, Savic, Filipe Luís; Saúl, Gabi, Koke; Griezmann, Fernando Torres, Carrasco