Del 1

Som Athleticsupporter får man ofta positiva kommentarer. Det är nästan som att Athletic Club är alla supportras “andralag”. För att det är lätt att charmas av ett lag som bara värvar spelare med anknytning till Baskien och som ändå lyckas spela offensiv och fröjdig fotboll. Men det är väldigt få som egentligen vet mer än det. I den här introduktionen kommer vi att gå igenom vad som är så speciellt med klubben. Hur träningsanläggningen är hjärtat i klubben och vad som skiljer den från andra klubbars akademier. För visst är det anmärkningsvärt att så många stora spelare har påbörjat sin karriär på Lezamas(träningsanläggningen) fotbollsplaner? Det kommer pratas lite historia och fotbollsfilosofi. Och bjuda på en och annan kul anekdot.

Lezama - Hjärtat i klubben

I en tid där pengar allt mer styr fotbollen så finns det fortfarande några klubbar som ideligen lyckas få fram egna talanger och ändå konkurrera på den högsta nivån. Athletic är ett synnerligen bra exempel på detta. I stor uttsträckning så är detta Lezamas förtjänst.

Så vad är det som skiljer Lezama från andra klubbar? Till en början så ligger en stor del av detta i att Athletic enbart har spelare med baskisk anknytning vilket lägger grunden för att alla unga som börjar spela för klubben redan har ett starkt band till regionen och staden. Många unga baskiska spelare har spenderat hela sina liv med att drömma om att få spela för just Athletic. För de som växer upp i Bilbao men även runt om i Baskien så är Athletic Club den största och finaste klubben man kan spela för. När man som sjuåring sparkar boll med kompisarna så är det inte Zlatan, Messi eller Ronaldo man låtsas att man är. Man drömmer om att få vara som Aduriz, Munian och Beñat. Det lägger en solid grund för lojalitet och drömmar - något som många andra klubbar bara kan drömma om.

Så till det mer fotbollstekniska: Athletic har en väldigt unik fotbollsfilosofi på Lezama där man lär spelarna spela på flera olika positioner långt upp i åldrarna. I de flesta andra akademier när en spelare har kommit upp en bit i ålder och blivit bra på en position så ligger fokus på att utveckla spelaren i just den positionen. På Lezama är man stolta över att fortsätta utveckla spelare på flera positioner för att man vill ha spelare med stor variation i sin kunskap som fotbollsspelare. Man vill helt enkelt att alla ska kunna förstå spelet från flera olika vinklar. Några exempel från dagens Athletic där spelare helt bytt från sin ursprungsposition är Mikel San Jose, Oscar de Marcos, Sabin Merino och Inaki Williams. Utgångspunkten för denna idé är att om en spelare kan spela på flera positioner så kommer de att förstå fotboll, i sin helhet, ännu bättre. Och så här långt har ju den tanken uppenbarligen fungerat.

Lezama ligger cirka en mil öster om Bilbao och delar namn med byn, Lezama, den ligger i. Där tränar A-laget, B-laget(Bilbao Athletic), damlaget och damlagets b-lag samt sju andra ungdomslag. Det är även där B-laget spelar sina hemmamatcher. 

Pengar styr fotbollen - Inte  Athletic?

Det är ingen hemlighet att fotbollsvärlden idag allt mer styrs av pengar. Det har blivit svårare för de mindre(och lite större) klubbarna att behålla sina spelare när de med enorma finansiella muskler kommer och knackar på dörren. Athletic har klarat sig förvånansvärt bra från att bli sönderköpta genom åren. Vilket måste ses som en stor anledning till att klubben aldrig åkt ur den högsta divisionen. Nu kanske du som läsare direkt tänker på Martinez, Llorente och Herrera. Och ja, det är sant. Det går inte att behålla alla. Men sätt det i jämförelse med att andra klubbar verkligen ansträngt sig för att köpa till exempel Ander Iturraspe, Oscar de Marcos, Iker Muniain och flera andra, men att de spelarna faktiskt stannande för att de inte ville lämna sin klubb. Hur många andra klubbar som inte spelar i Champions League kan skryta med det? En stor del i detta är att man verkligen försöker införliva en stolthet till klubbmärket på Lezama från en mycket tidig ålder.
En annan stor anledning till att Athletic har lyckas behålla sitt lag genom åren är att man sätter stor vikt vid och är extremt försiktiga med sina utköpsklausulerna. I dagen fotboll verkar inte alla klubbar bry sig om sina utköpsklausuler. Man sätter enorma prislappar på sina spelare och sen säljer man dem ändå till ett betydligt lägre pris. Athletic har en tradition av att aldrig vika en tum när det gäller detta. Finns det en prislapp, ja, då går det inte att pruta.
Eftersom klubben egentligen inte har råd att förlora sina spelare(marknaden för spelare från Baskien eller som påbörjat sin karriär där är inte speciellt stor) så är man inte heller intresserad av att sälja sina stjärnor om man inte får ordentligt betalt. Om ens då.

Så vad klubben gör är att man traditionellt sätter en så pass hög prislapp på sina spelare att det verkligen ska kosta att köpa dem men ändå inte för hög så att spelaren känner sig “fångad” i sitt kontrakt. Athletic Club vill inte att spelare ska lämna men om någon ändå vill det så vill man få så mycket betalt för någon som har ett högt värde för klubben.

Om vi tar två mer eller mindre moderna exempel: Javi Martinez och Ander Herrera. Där fick vi se att klubbar som Bayern München och Manchester United betala ett pris som var långt över marknadsvärdet. Å andra sidan så är det mer kostsamt för en klubb som Athletic(som inte kan köpa vem som helst) att förlora en spelare. Om vi tittar på vår eminenta mittback Laporte som nyligen skrev på ett kontrakt med en klausul på 50 miljoner Euro. Skulle någon klubb betala denna summa för honom så skulle han vara den näst dyraste mittbacken som någonsin sålts i fotbollsvärlden. Han är ett talande exempel för Athletics strategi: Laporte är inte fast hos Atheltic för det finns, bevisligen, klubbar som kan betala summan men det kommer att kosta ordentligt.

Prislappen Athletic Club sätter på sina spelare är kanske inte vad de är värda i resten av världen utan vad de är värda för klubben.

Athletic Bilbao spelar i Southamptons tröjor

Avslutningsvis vill jag bjuda på lite fotbollsgodis. En kort berättelse om hur det kommer sig Atheltic Bibao, Atlético de Madrid och Sunderland spelar i liknande tröjor. Och varför Atletico Madrid spelar i Southhamptontröjor men Blackpoolshorts(!).

Vi tar avstamp i det faktum att Atlético Madrid grundades av basker i Madrid och var från början en del av Atheltic Bilbao. Man spelade i samma tröjor med blå och vita ränder och hade  blåa shorts. När splittring mellan klubbarna uppstod och man delade på sig hade man fortfarande samma inköpare av matchställ. Dessa köptes i England och var egentligen Blackpools matchställ. Men ett år så fanns det inte Blackpooltröjor att köpa så inköparen fick nöja sig med att köpa Sunderlandtröjor till båda klubbarna istället. De med vita och röda ränder. Problemet var bara att det fanns gott om tröjor men inte lika gott om svarta shorts. En obekräftad uppgift är att just tyg med röda och vita ränder fanns det ett överskott på då det var det tyget som användes av textilindustrin för att sy madrasser runt förra sekelskiftet Det fanns således god tillgång till just röd och vitrandiga tröjor. Så vad inköparen gör är att han tar med sig ett fullt matchställ av Southamptontröjor och svarta shorts hem till Bilbao och bara tröjorna till Madrid. Därav spelar Athletic Club de Bilbo i Southampton orginalställ medan Atlético de Madrid fick fortsätta spela i Blackpools shorts men hade de nya Southamptontröjorna.

I Del2: Om varför Athletic aldrig åkt ur La Liga. Athletics filosofi synas. Vilka från Lezama tar plats i A-laget inom kort. Är Athletic verkligen det enda laget i världen där bara lokala spelare får spela? Och hur kommer det sig att man överhuvudtaget håller på Athletic om man inte har en droppe baskiskt blod i sina ådror?