Vikten av denna matchrapport känns ganska betydelselös då det viktiga i sig inte var matchen för oss, utan att Real Madrid kunde proklamera sig ligavinnare efter fyra år i skuggan utav FC Barcelona. Och ni kanske inte ens läser denna matchrapport, och om ni gör det, ta er till dessa skriverier för att jag har mycket att kommentera.

Först och främst, grattis till Real Madrid. Mer än så får ni inte, inte från mig i alla fall. Jag hade turen att vara där, på plats på San Mamés. Jag såg det hela med mina egna ögon (även om det är lite rödvita). Jag tänker försöka skriva detta så objektivt jag kan (även om vi alla vet att objektivitet icke existerar).

Till matchen och startelvorna.

Athletic Club kom ut med ett ovanligt lag och utan två viktiga spelare, Ander Herrera på grund utav avstänging och Iraola för att Bielsa helt plötsligt fått för sig att rotera, vilket för mig var ett under. Iraizoz i mål, Javi Martínez som högerback, Ekiza, San José som mittbackar och Aurtenetxe ute till vänster. I mitten ställde sig Iñigo Pérez som lås och spelfördelare medan De Marcos och Toquero fick ligga framför, på varsina kanter spelade Susaeta och Ibai Gómez, längst fram Llorente.
Real Madrid kom till spel med Casillas, Arbeloa, Pepe, Ramos, Coentrão i backlinjen, Khedira, Savi Alonso, Cajellón, Özil, Ronaldo och Higuaín.

Det allra första som hände på San Mamés var ett totalt utbuande utav Florentino Pérez som häcklat i princip alla rödvita fans med valet att inte låta Copa del Rey finalen mellan Real Madrid största rivaler spelas på Santiago Bernabeu. ”Florentino, hijo de puta” skanderade de mer än 35000 (även jag) som bänkat sig för att se ett klassiskt möte mellan två rivaler. Om ni inte känner till historian så drar jag den lite snabbt för er. Som känt så spelare Barcelona och Athletic Club finalen i Copa del Rey, en final som skall spelas på så neutral mark som det bara går, förslaget från båda lagen hamnade på Santiago Bernabeu, en stadio kapabel att ta in 60000 och som även ligger på bra avstånd mellan de båda städerna. Men Florentino Pérez, Real Madrid president, vägrade att låta oss och Barcelona få möjligheten att fira en titel där, varpå hans svar blev negativt med förklaringen att TOALETTERNA på Santiago Bernabeu skulle byggas om (dagisnivå på detta herr mångmiljardär). Och så tyckte vi att ”that-was-it”, men icke sa nicke. För tre dagar sedan kom det fram att nio dagar efter Copa del Rey finalen spelats, så ska Bernabeu vara plats för en vänskapsmatch mellan Real Madrid seniorer, vilket är rätt ofattbart då Bernabeu fortfarande håller på att byggas om, om man ska tro det Florentino sagt. Och till råga på allt, så VÅGADE inte herr President komma varken på middagen som klubb presidenterna brukar göra eller att se matchen på plats. Snacka om att visa karaktär ditt skuldsatta a… förlåt, Florentino Pérez.

Så tillbaka till matchen. Första halvlek var jämn, Athletic hade ett par fina chanser, men Real hade även de sina, och de fick SIN straff blåst (en straff som dagens andra jubelidiot) inte lyckades ta vara på. Iraizoz är den typen utav målvakter som räddar en straff per säsong, skönt och se att det var just denna, så vi på läktaren kunde få oss ett gott skratt. Men där kom maskinen Real Madrid, som vinner denna ligatitel inte på grund av välspelade fotboll, utan taktiska drag, frisparkar, domarhjälp, men främst deras otroligt skickliga anfallsspel och sedermera mål. Real Madrid har om något under Mourinhos tid förbättrat sina avslut, på kontringar har de varit livsfarliga, något vi fick känna på igår. 2-0 målet kom efter endast tre passningar, och satt som gjutet på detta titeljagande lag.

Här kommer nu nästa passning, domare Vitiense II, förhoppningsvis var detta din sista match som huvuddomare i La Liga. Att du inte ser Khediras hands eller Savi Alonsos för den delen heller är något för mig oförstårbart. Att Arbeloa (som för övrigt borde hålla sig borta från publiken) och återigen denne Savi Alonso spelar klart matchen är inte normalt. Det blir tröttsamt att försöka slå ett lag som redan är äckligt bra när man även måste ha domaren emot sig. Det är inte kul, det är inte fotboll. Alla såg matchen, ingen kan förneka dessa saker, så är det bara.
Så, återigen, tillbaka till matchen. Vitiense blåser till halvtid och Real har utan att anstränga lyckats göra två mål. Vid starten av andra halvlek så märks det att Athletic trappar ner på takten, Iñigo Pérez som för dagen var totalt urusel fortsätter på sin plats, men Bielsa var smart nog att inse ett byte någonstans var ett måste och valde att ta ut San José i förmån för Iraola och sätta Javi Martínez som mittbackslås.

Matchen fortsätter i samma form, men det märks att Real tar över mer, de är mer hungriga, de är ute efter något som vi inte är, då VI HAR två finaler att tänka på. San Mamés blir tyst när Ronaldo sätter Madrids tredje mål för dagen. Ronaldo firar det som om det vore den där Champions League finalen de inte kommer att spela, då denna kretin som kallar sig för person firar det med att svära till publiken på samma sätt som han gör vid slutet utav matchen till Javi Martínez. Det är ju inte så man vinner fans Cristiano, det är så man gör för att bli behandlad på de sätt du blir behandlad på alla arenor förutom just Bernabeu… Nåväl. San Mamés lugnar sig fram tills att det är 20 minuter kvar på matchen då domaren väljer att blåsa frispark och ge gult kort till Javi Martínez för en klar hands. Varpå Javi Martínez blir ursinnig och väljer att skjuta iväg bollen (för övrigt en väldigt bra utspark). Vitiense II, dagens tredje jubelidiot, väljer att visa det andra gula direkt och skicka upp Javi Martínez på läktaren. Bra där, du ser inte Khedira, eller Savi Alonsos händer men visst Javi Martínez. Vitiense II får sig först en sån busvissling som gör ont att höra och därefter en sarkastisk klapp från de ca 37000 åskådare på plats. Förhoppningsvis förstod han innebörden utav det, men säkerligen så tog han det som ett komplimang. Ronaldo stegade upp som vanligt, det var extremt noterbart att en ligatitel inte räcker för Cristiano Ronaldo, då han dedikera de sista 20 minuterna på matchen till att skrika ut sina medspelare och allmänt klaga på läget. Den där 1.20 meter ”långa” skuggan verkar tynga för mycket.
Matchen tog slut, Madrid stod som klara vinnare med 0-3, och även som klara vinnare av La Liga. Men det måste ha varit en av de tråkigaste celebrationer utav en titel någonsin då merparten av San Mamés valde att stanna (även jag) och bua, busvissla och även skandera ”FUERA! FUERA! FUERA!...”

Real Madrid är värdiga vinnare av ligatiteln, men de inbitna Madridister måste ändå känna en viss avsky för laget och deras tillvägagångssätt. Real Madrid visar att de varken vet hur man förlorar eller vinner, igår visade det prov på det igen.


Match: Athletic Club - Real Madrid 0-3:
Mål: Higuaín, Özil, Ronaldo
Domare: Jose Antonio Teixeira Vitiense (10 gula, 1 rött)