En hyllning...

När jag fick reda på att det skulle skrivas en hyllning om en spelare i spanska ligan fick jag huvudbry direkt. Jag menar, det är ju inte särskilt svårt att hitta spelare att såga längs med fotknölarna men att göra en hyfsad hyllning av en spelare tycks vara desto knepigare. Om man inte vill hoppa på framgångståget vill säga och slänga ur sig nåt om att en kille i Barcelonas ena lag slår hyfsade frisparkar när han ställt in skorna ordentligt. Men, nej, jag fastnade för en annan spelare. En äkta hjälte.

Vad passar bättre såhär dagen före nyårsafton när det ska inhandlas fyrverkerier än en hyllning av spelaren med smeknamnet La Bomba? Just det, jag talar om Aitor López Rekarte, Real Sociedads och Baskiska landslagets lagkapten. Giputxin Rekarte föddes förmodligen iklädd Real Sociedads blåvita tröja och har varit klubben trogen under hela sin professionella karriär. Tröjan, ja, på den står det numera enbart Aitor ovanför ettan och fyran på ryggen. Men då detta mer verkar vara fåfänga och inte hör hemma i en hyllning lämnar vi det därhän. Det skulle ju å andra sidan kunna vara ett sätt för Aitor att ära sin namne Zabaletas minne.

Aitor López Rekarte gjorde sin kanske bästa säsong någonsin 2002-2003, då Erreala överraskade alla och slutade tvåa i ligan. Särskilt målglad har han aldrig varit, tre mål på 288 ligamatcher säger det mesta, men hans spel i backlinjen den säsongen bidrog absolut till Real Sociedads finfina ligaplacering. Något år senare spelade Rekarte sin första och hittills enda landskamp för Spanien, 1-1 mot Skottland i Valencia. Betydligt fler landskamper har Rekarte spelat i Baskiska landslagets gröna tröja, senaste var för bara några dagar sedan mot Serbien och Euskal Selekzioa vann med 4-0. Aitor gjorde en bra match men lämnade planen skadad. Detta får säkert Errealas övriga ytterbackar att jubla eftersom Rekarte hyfsat effektivt hållt sin plats i laget och har tidigare bland annat petat en viss Iban Zubiaurre som drog till ett rödvitt baskiskt lag.

Aitor López Rekarte är en offensiv ytterback och en spelare med stort hjärta som dessutom talat sig varm om Baskiens landslag och har gjort uttalanden om att han mer än gärna vill se Baskiska landslaget delta i VM- och EM-kval. Hur kan man inte gilla en sån kille?

***

En sågning...

Om man följer min tes här ovanför borde den här delen vara en barnlek! La Liga fullkomligt dräller av spelare som man tycker om ungefär lika mycket som fotsvamp och svärmor, men nu tar jag fram den stora sågen och kapar ett helt lag. Ett lag som de senaste säsongerna med några få undantag hållit till på den undre halvan av tabellen. Men ändå ett lag som innehåller en hyllad spelare.

Real Sociedad bildades 1909 i sandstrands- och överklasshålan Donostia och var en av klubbarna i La Ligas första säsong 1928. Under 40-talet visade man riktiga jojo-tendenser och lyckades åka ur och gå upp igen sju gånger. Enda ligagulden hittills tog Erreala 1981 och igen 1982. Copa del Rey vann man senast 1987. Säsongen 02-03 höll Txuri-urdin på att ta hem en överraskande ligatitel, man kom tvåa två poäng bakom Real Madrid efter att ha plockats ner på jorden när Athletic körde över guldaspiranterna på San Mamés.

La Real (så, nu har jag lyckats täcka in de flesta smeknamnen på klubben) hade länge samma policy som Athletic Club, nämligen att bara värva baskiska spelare. 1989 bröt man dock den policyn då man värvade killen som missade en straff i FA-cupfinalen mot Wimbledon (bara en sån sak!), John Aldridge. Aldo gjorde två säsonger i Donostia innan han bytte upp sig och stack vidare till Tranmere. Under rubriken oförklarliga värvningar finns de två svenskar som dragit på sig Real Sociedads tröja: Håkan Mild och Mattias Asper. Två levande anledningar att emigrera till Uzbekistan. Att det dessutom finns en Peña Hakan Mild bevisar att det inte bara är Real Sociedads värvningsansvariga som inte har alla hemma...

De blåvita från Donostia har som sagt inte gjort några helgjutna insatser på fotbollsplan den senaste tiden, men årets ligainledning måste vara en av de sämsta någonsin. Enda segern hittills var den knapp 3-2-vinst mot Gimnàstic, det enda laget som Real Sociedad lyckas hålla bakom sig. 1-1, 1-3, 0-2, 2-3, 0-2, 1-3, 0-0, 0-1, 0-2, 1-1, 0-0, 1-1, 0-0, 0-1, 3-2 och 0-0 är ingen munter läsning för alla Errealafans. Inte heller för de som vill se de baskiska lagen hålla sig kvar i Primera división.

Aupa Erreala! Ni behövs i La Liga!


Gott nytt år till er alla!